Kontakteksem

Kontakteksem är inte medfött utan kan uppkomma efter kortare eller längre tids kontakt med ett ämne som irriterar eller framkallar allergi. Det finns två olika typer av kontakteksem: allergiskt och icke-allergiskt.

Allergiskt kontakteksem

Det allergiska kontakteksemet uppstår när huden har varit i kontakt med något du utvecklat allergi mot. För vissa ämnen krävs det långvarig kontakt för att allergi ska uppstå, för andra kan det gå fort.

Exempel på ämnen som ofta framkallar allergiskt kontakteksem är nickel, krom, gummi, parfymämnen och vissa konserveringsmedel. Sammanlagt finns det cirka 4 000 ämnen som kan orsaka kontaktallergi. Risken för att utveckla nickelallergi, som är den vanligaste kontaktallergin, ökar om du använder smycken som innehåller nickel. Risken är särskilt hög om man tar hål i öronen eller låter pierca sig och använder nickelhaltiga smycken.

Diagnos ställs med hjälp av lapptest (epikutantest) och patientens egen sjukdomshistoria.

Icke-allergiskt kontakteksem eller irritationseksem

Icke-allergiska eksem sitter oftast på händerna. Det uppstår när hudens naturliga skydd bryts ner, till exempel genom att man ofta tvättar sig med tvål och lösningsmedel. Det är vanligt med den här typen av eksem i yrken där personalen handskas mycket med vatten och rengöringsmedel. Hur känslig du är skiljer sig från person till person. Risken att få icke-allergiskt kontakteksem ökar om du har haft atopiskt eksem som barn, särskilt om detta varit svårt och långdraget.

Hos barn och ungdomar är irritationseksem vanligt under sportskydd, till exempel under benskydd i samband med ishockey- eller fotbollsspel. Även täta skor kan orsaka irritationseksem.

Diagnos och behandling

Diagnos ställs med hjälp av sjukdomshistoria och genom undersökning av huden. I vissa fall tas ett allergiblodprov eller det görs ett pricktest. Detta behövs inte för att ställa diagnos, utan är ibland ett led i utredningen av vad som utlöser eksemet. En individ kan samtidigt ha mer än en eksemdiagnos.

Vid eksem är det viktigt att behålla fukten i huden genom att regelbundet använda mjukgörande krämer som hindrar avdunstning och binder fukt. Vid lindriga besvär kan det räcka med behandling med mjukgörande krämer i kombination med receptfria kortisonkrämer men det finns också receptbelagda behandlingar. Målet med behandlingen är att lindra besvären och göra tillvaron så bra som möjligt.

Till toppen av sidan