Dofter och överkänslighet

Stöd parfymfria veckan 26 okt-1 nov, det är enklare än du tror!

Här är tre saker du kan tänka på för att underlätta för medmänniskor som är överkänsliga mot parfym.

N°1 Välj parfymfria produkter

Schampo, balsam, kroppslotion, tvättmedel, sköljmedel med mera. Otroligt många produkter parfymeras helt i onödan, men lyckligtvis lanseras det hela tiden nya parfymfria alternativ. Håll utkik efter vår Svalanmärkning eller besök astmaoallergiforbundet.se/svalanmarkt för en lista på de produkter vi rekommenderar.

N°2 Spara din parfym till privata tillfällen

Att känna oss hela och rena är en förmån vi kan unna oss själva varje dag i vår del av världen. Men vi som vill visa hänsyn i det offentliga rummet, tar bara fram parfymflaskan vid tillfällen när vi är säkra på att människorna runtom uppskattar doften.

N°3 Visa extra hänsyn i utsatta miljöer

Vårdinrättningar, skolor, arbetsplatser och kollektivtrafik är platser som kan vara svåra – ofta omöjliga – att välja bort för den som är överkänslig mot parfym. Ingenstans uppskattas visad hänsyn lika mycket som här.

Parfymfria veckan i media
TV4 Nyheterna uppmärksammar Parfymfria veckan.
Metro uppmärksammar Parfymfria veckan.
Många redaktioner på Sveriges Radio har uppmärksammat kampanjen, här är ett par exempel Nordegren & Epstein och P4 Göteborg.

Ett annat sätt att stödja oss och parfymfria veckan är att bli medlem i Astma- och Allergiförbundet!

Läs mer om alla fördelar med ett medlemskap här.

 

Frågor och svar om Doftöverkänslighet

Hur vanliga är besvär av dofter?

Studier visar att var tredje vuxen, 33 procent, rapporterar att de skulle uppleva besvär om de utsätts för dofter/kemikalier.  Sex procent av den vuxna befolkningen bedöms ha diagnosen sensorisk hyperreaktivitet och en majoritet av dem är kvinnor.
Personer med pågående astma och allergibesvär kan också reagera på dofter. Tio procent av den vuxna befolkningen och nio procent av barnen har läkardiagnosticerad astma.

Vilka symtom får man och varför?

Symtomen vid sensorisk hyperreaktivitet påminner om astma, men orsakerna till reaktionen är inte desamma. Immunförsvaret är inte iblandat i reaktionen och det uppstår inte heller någon tilltäppning av luftvägarna som vid astma. Doftöverkänslighet har inte med luktsinnet att göra utan beror på reaktioner och överretbarhet i det så kallade kemestetiska sinnet, sensoriska nerver i luftvägar och ögon.

Några vanliga symtom är luftvägsbesvär och besvär från slemhinnor i ögon, näsa och hals, till exempel heshet, eller allmänna symtom som huvudvärk, yrsel, trötthet och svettningar. Dofter kan även utlösa astmaanfall hos personer med astma. De som har astma eller allergi kan ibland vara känsligare för dofter än annars – exempelvis under pollensäsongen eller vid förkylning.

Vad kan utlösa symtomen?

Mycket låga halter av dofter och kemikalier kan utlösa besvär. Olika typer av parfymerade produkter som parfym och rakvatten, tvätt- och sköljmedel, hygienprodukter som deodorant, tvål, schampo, hårspray och lotion och rengöringsmedel kan ge reaktioner. Även blommor/ växter och kemikalier från produkter eller inredning och material kan ge problem.

Vilka konsekvenser kan det få för dem som drabbas?

Symptomen för personer med doftöverkänslighet kan hålla i sig flera dagar, även då man utsätts för parfymdoft en kort stund och kan leda till sjukfrånvaro. Det finns flera vetenskapliga studier som visar att personer med doftöverkänslighet reagerar på låga halter av dofter/kemikalier.

Att ständigt försöka undvika parfymdofter begränsar livet för personer med doftöverkänslighet och astma och ger försämrad livskvalitet. Personer med svår doftöverkänslighet kan ofta uppleva isolering och begränsad tillgänglighet till offentliga miljöer som arbetsplatser, skolor, vården, i kulturlivet och kollektivtrafiken.

Vad kan vi göra för att underlätta?

För personer med sensorisk hyperreaktivitet, SHR, är det viktigt med en korrekt diagnos som visar att man har en överretbarhet i slemhinnorna och inte en allergireaktion i immunförsvaret.  Ett sätt att diagnosticera SHR är ett inandningstest med capsaicin. I dag finns inte någon medicinering eller behandling för personer med doftöverkänslighet. Istället blir man helt hänvisad till att undvika det man inte tål.

På så sätt blir man beroende av omgivningens hänsyn och förståelse – de kan behöva avstå från parfym och parfymerade produkter, inte ta in doftande växter/blommor i offentliga miljöer eller placera doftande produkter tillsammans med oparfymerade i butiker.  Det är viktigt med korrekt information om dofter och överkänslighet för att öka kunskapen och förståelsen hos omgivningen, särskilt inom sjukvården och andra arbetsplatser där man arbetar med människor. Det finns oparfymerade produkter att tillgå, bland annat på apoteket eller med Astma- och Allergiförbundets märkning, se rekommenderade produkter. På arbetsplatser kan man som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet ta fram en policy om att anställda inte bör använda parfym/parfymdofter.

I vissa köpcentrum, butiker och hotell har det även blivit vanligt att doftsätta inomhusluften med doftämnen, så kallad ”sensory branding” – marknadsföring som involverar sinnena. Personer med astma/allergi eller doft- och kemikalieöverkänslighet blir då sjuka och utestängs från många miljöer. Astma- och Allergiförbundet anser att doftsättning av offentliga inomhusmiljöer ska vara förbjudet.

Mer information:

Temafolder om doftöverkänslighet
Policy om dofter, Astma- och Allergiförbundet
Dekal Parfymfritt
Patientbaserade nätverk: Nätverket för doft- och kemikalieöverkänsliga, Doftöverkänslig.se , och Facebook-gruppen In the Air – be aware
Webbplats med information från professor Eva Millquist, Sahlgrenska universitetssjukhuset: tilia.se
Doftöverkänslighet – sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna, 2015. Kunskapssammanställning från Astma- och Allergiförbundets forskningsfond – kommer inom kort på allergiforskning.se
Regiongemensamma riktlinjer om dofter och tobaksrök och informationsblad, landstinget Västra Götalandsregionen.

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: