2003-01-16

Astma- och Allergiförbundet ställer sig positiva till utredningen. Tre arbetsskadeenheter är bra. En samlad kompetens kommer förhoppningsvis att ge likformighet i handläggning och därmed ökad rättssäkerhet.

Vi anser att det är bra att samordningsansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kommer att ligga på de lokala försäkringskassorna. En coach1) eller en koordinator2) som ser till att ärendet handläggs utan fördröjning.

Det generellt utformade arbetsskadebegreppet som innebär att varje hälsostörning som har ursprung i arbetsmiljön i princip skall godkännas som arbetsskada är en mycket viktig princip att värna om. Sällan har behovet av en offentlig försäkring varit större än idag, privata försäkringsgivare kan idag exkluderar vissa diagnoser i redan tecknade försäkringar. Arbetsskada är vår äldsta socialförsäkring. Social försäkring innebär att alla arbetstagare omfattas utan undantag, vilket är en viktig princip.

Synpunkter på förslaget:

5:3
Astma– och Allergiförbundet ställer sig positivt till skadereglerare, som ska följa verksamheten vid arbetsskadeenheterna. På så vis har man möjlighet att se att lagen tillämpas på rätt sätt och att korrigera ev systemfel på ett tidigt stadium.

Att man har höga krav på föredragandes kompetens ökar möjligheten till en korrekt bedömning.

6:2
Vi håller med utredaren om att hög kompetens hos handläggarna på arbetsskadeenhet är av stor vikt för en riktig bedömning. Vi instämmer också i behovet av bred kompetenssammansättning för att kunna värdera arbetsmiljöfaktorer med hänsyn till den enskilda individen och dennes förutsättningar. (Försäkrad i befintligt skick). Kompetensbredd är mycket viktigt för att fastställa rehabiliteringsmål och vägar att nå målet.

6:3
Handläggarna måste kunna komplettera sina kunskaper med externa experter i de fall där den egna kompetensen inte räcker till. Tjänster som till exempel arbetsplatsutredningar måste kunna köpas in. För att utreda skadlig inverkan vid astma/allergi/eksem behövs ofta en noggrann exponeringsutredning med arbetsplatsbesök tillsammans med skyddsingenjör med flera.

7.1.2
Tydliga beslutsmotiveringar där det framgår vilka olika grunder som beslutet vilar på är av stor betydelse för den försäkrade och för rättssäkerheten. I beslutsmotiveringen ska också framgå att försäkringsläkarens roll enbart är rådgivande och ej ställningstagande i ersättningsfrågor.

7.1.3
Astma- och Allergiförbundet håller med utredaren om att omständigheterna i ett arbetsskadeärende ofta är mycket specifika och kräver en gedigen genomgång både av handläggare och försäkringsläkare. Förbundet har tillammans med bland annat Försäkringsläkarföreningen vid de allmänna försäkringskassorna och Arbets- och miljömedicinska enheten på Karolinska sjukhuset i Stockholm tagit fram en rapport , ”Dialogen”. Där gör vi ett försök att kartlägga den problematik som kan uppstå för astma och allergipatienter i deras kontakter med försäkringskassan. Syftet har bland annat varit att ge en beskrivning i hur bra utlåtanden och intyg ska vara utformade, samt att ge en bild av hur komplexa dessa ärenden kan vara.

Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är att varje individ blir bedömd för sig i varje situation. Förvärrad kronisk sjukdom på grund av skadlig inverkan i arbetet är arbetsskada. Dvs en viss arbetsmiljö kan vara skadlig för några individer och inte för andra.

7.1.4
En bra tanke att bedömningsunderlaget vid komplicerade fall ska tas fram av tre försäkringsläkare gemensamt. När inte kompetens finns i den gruppen måste man ha möjlighet att söka den kompetensen på annat håll. Som läkare är man van att remittera sina patienter till specialist, till exempel allergolog när det behövs, på liknande sätt borde man här se till att rätt kompetens förs till gruppen.

7.1.7
Vi instämmer i att försäkringsläkarna på arbetsskadeenheterna på ett positivt och konstruktivt sätt ska ge sina intygsskrivande kollegor en återkoppling på de intyg och utlåtanden som kommer in till försäkringskassan så att eventuella brister uppmärksammas och en bättre kvalitet uppnås.

7.2.2
Noggrann uppföljning av arbetsmiljölagen och bevakning av arbetsgivarens skyldighet att medverka vid arbetsplatsutredningar är en förutsättning för en framgångsrik arbetsskadehandläggning och ett friskare arbetsliv.

8.5
Vi instämmer med utredaren om att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är en angelägen uppgift. Det kan inte nog poängteras att målet med rehabiliteringen måste vara mycket tydligt. Rehabiliteringen måste dessutom starta tidigt och vara samordnad utan uppehåll till dess den skadade åter är i arbete eller erhåller pension. Målet skall också vara att den skadade återgår i arbete utan att någon inkomstförlust uppkommer.

9.2
Vi ser positivt på systemet med arbetsskadenämnder. Med den sammansättning av nämnden som beskrivs i utredningen har de förutsättningar för att fungera på ett riktigt sätt.


1) Gerhard Larsson ”Rehabiliteringsutredning”

2) Jan Rydhs HpH SOU 2002:5

NYBAKAT - NYTT VARJE MÅNAD