Beviljat forskningsanslag Andrei Malinovschi

Metoder för att undersöka påverkan av små luftvägar vid astma

Bakgrund Många astmapatienter uppnår inte god sjukdomskontroll vilket kan bero på att de små luftvägarna är påverkade och att standardbehandling inte når dessa. De lungfunktionsmått som vi vanligen använder för att bedöma astma avspeglar bara de stora luftvägarnas funktion. Vår hypotes är att funktionen i de små luftvägarna är av vikt vid astma, relaterar till symtom samt även risk för försämring. Nya metoder att bedöma funktionen i små luftvägar behövs då nuvarande metoder är allt för komplicerade. Målsättning Vårt mål är att undersöka betydelsen av påverkan på de små luftvägarna vid astma och hitta nya metoder för att identifiera detta.

Vi vill undersöka om en redan befintlig metod, forcerad oscillationsteknik (FOT), samt två metoder som vi själva har tagit fram, förändringen av utandat kvävemonoxid efter luftrörsvidgande samt bestämmelsen av avstängningsvolym genom FOT, är tillförlitliga och användbara. Vi vill också undersöka inflammationsmarkörer i blodet och i utandad luft som är förknippade med påverkan av de små luftvägarna. Arbetsplan Tre kliniska studier kommer att utföras för att undersöka påverkan av de små luftvägarna. Den första studien omfattar cirka

10 500 deltagare från Swedish CArdioPulmonary bIoimage Study (SCAPIS) från Uppsala och Malmö som har gjort FOT-mätningar. Vi kommer att undersöka påverkan av de små luftvägarna i denna populationsbaserad studie samt kopplingen mellan luftvägssymtom och inflammation hos alla deltagare och deltagare med astma.

Dessa personer följs upp med hjälp av medicinska register för att se om påverkan av de små luftvägarna relaterar till ökad astmamedicinering och / eller framtida astmadiagnoser. Den andra studien omfattar cirka 500 personer med astma i fyra centra i Sverige och Belgien där våra nya metoder för att utvärdera påverkan av de små luftvägarna testas. Vi kommer att studera kopplingen mellan dessa metoder och astmakontroll, inflammationsmarkörer samt framtida astmaförsämringar under ett års uppföljningstid. Den tredje studien omfattar cirka 300 patienter med astma av varierande grad som får utföra FOT-mätningar och där vi tittar på inflammationsmarkörer i blod, urin och utandad luft. Vi kommer att studera kopplingen mellan påverkan av de små luftvägarna och svårighetsgrad av astma, nuvarande symtom samt försämringshistorik. I både denna studie samt studie två kommer vi att studera metodernas reproducerbarhet, ett område som är dåligt utforskat.

Betydelse: Att bättre förstå de mekanismer som är aktiverade vid påverkan av de små luftvägarna leder till möjlighet att styra behandlingen samt hitta nya, användbara biomarkörer. Genom att individanpassa behandlingen kan vi förbättra sjukdomskontrollen, förebygga försämringar och använda behandlingsresurser på ett bättre sätt. Om dessa metoder för att undersöka funktionen av de små luftvägarna är framgångsrika, kan de snabbt komma in i kliniskt bruk och leda till förbättrad sjukdomskontroll inom ett fåtal år.

Docent/Professor, specialistläkare

Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet

Klinisk fysiologi, Akademiska sjukhuset

3 år