Det här vet vi om atopiskt eksem – och här behövs mer forskning

Tack vare forskning vet vi idag en hel del om varför den inflammatoriska sjukdomen atopiskt eksem uppstår, vad som gör den värre – och hur vi kan behandla den. Men behovet av mer kunskap är fortfarande stort. Här ger professor Maria Bradley exempel på viktiga forskningsframsteg.

• Filaggrin-mutationen
  Ungefär en tredjedel av alla med atopiskt eksem har en ärftlig mutation som gör att huden blir torrare och spricker lättare. Då är risken större att den också släpper in allergener, mikrober och annat som kan trigga i gång en inflammation. Forskning har visat att mutationen är en viktig faktor bakom atopiskt eksem och att det finns en koppling till hur tidigt man får eksemet och hur svårt det blir.
• Mekanismerna bakom
  Vi förstår idag mer av uppkomsten bakom atopiskt eksem och vilka celler som aktiveras och driver inflammationen. Det har bland annat lett till ny, mer effektiv läkemedelsbehandling i form av bland annat biologiskt läkemedel.
• Samsjuklighet
  Forskning har visat att det finns en samsjuklighet mellan atopiskt eksem och andra sjukdomar. Till exempel finns det data som talar för att risken ökar för bland annat depression, självmord, hjärt- och kärlproblem och diabetes.
• KBT kan hjälpa
  Behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) har stor effekt på både klådan och livskvaliteten hos människor med atopiskt eksem – även när den ges via nätet. Det visar en randomiserad forskningsstudie på patienter med medelsvårt och svårt atopiskt eksem.

• Skräddarsydda behandlingar
  Vi behöver identifiera fler biologiska markörer, det vill säga metoder att förutspå vilka som kan bli hjälpta av en viss behandling – så att behandlingen bättre kan individanpassas efter varje patient. Kan till exempel din gentyp eller vilka mutationer du har påverka hur väl en viss behandling fungerar?
• Psykisk ohälsa
  Vi vet att atopiskt eksem ökar risken för psykisk ohälsa och depression. Men det skulle vara bra att veta om risken för den här typen av sjukdomar kan minskas om patienters eksem behandlas effektivt.
• KBT som egenvård?
  Kan internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) även användas som egenvård, där patienterna genomför behandlingen helt själva utan psykologstöd? Det skulle i så fall kunna öka tillgängligheten för många patienter.
• Hudens mikroorganismer
  Hur påverkar hudens mikrobiom, alltså den sammansättning av bakterier och andra mikroorganismer du har på din hud, ditt eksem? Och vad händer med det efter behandling? Det vore fantastiskt att hitta rätt cocktail av mikroorganismer att tillföra huden som kan hindra utvecklingen av eksem.
• Risker i miljön
  Finns det faktorer i vår närmiljö som ökar risken för atopiskt eksem? Här skulle vi behöva göra populationsbaserade befolkningsstudier för att kunna identifiera sådana eventuella riskfaktorer.