Ett svenskt allergiprogram

Allt fler i Sverige drabbas av astma och allergi. Särskilt mycket ökar matallergi hos barn. Mer än var tredje svensk är drabbad. Det gör astma och allergi till vår tids största folksjukdomar – nu är det dags att vända trenden.

Det är dags för ett svenskt allergiprogram

Forskningen kring hur allergier kan förebyggas har tagit stora kliv framåt det senaste decenniet. Men det är stora brister i både det förebyggande arbetet och i astma- och allergisjukvården. Vi måste vända trenden med en alltmer allergisk befolkning. Det går om bara den politiska viljan finns.

För den enskilde kan det innebära ett minskat lidande och en bättre livskvalitet. För samhället skulle det leda till ett minskat behov av akutvård, lägre sjukfrånvaro och ett minskat behov av specialkost.

I Finland infördes för ett tiotal år sedan ett nationellt allergiprogram. Genom att öka människors tolerans mot allergener skulle färre personer utveckla allergier. Samtidigt skulle de som drabbades få en bättre vård. Satsningen har gett goda resultat, och trenden med en alltmer allergisk befolkning i Finland har brutits.

Det är dags för en nationell allergisatsning även i Sverige. Flera saker behöver göras.

1. Färre ska bli allergiska

Idag går det att förebygga allergier genom att arbeta med både risk- och friskfaktorer. En friskfaktor är att tidigt introducera olika slags mat som ägg, gluten och jordnötter. Vi kan också bättre diagnostisera och behandla redan utvecklad allergi på ett sätt som minskar risken för allvarliga reaktioner.

Vi vill att:

Regeringen ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att sprida kunskap till vård, skola och allmänhet om hur man kan minska risken för allergier. Samtidigt måste arbetet fortsätta med att skapa allergisäkra miljöer i exempelvis förskola och skola, minska utsläpp av luftföroreningar och skapa fler rökfria miljöer.

2. Inför nationella riktlinjer

Det finns inga nationella riktlinjer och allergivården följs inte upp i något kvalitetsregister. Det är också stora regionala ojämlikheter i vården. Möjligheten att få behandling mot pollenallergi skiljer sig kraftigt åt mellan regionerna. Samma sak gäller för biologiska läkemedel mot astma och atopiskt eksem. Det är också betydligt svårare att få utredning för matallergi i vissa regioner än andra. Bristerna leder både till lidande för den enskilde och onödiga kostnader för samhället.

Vi vill att:

Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer och ett kvalitetsregister för allergisjukdomar.

3. Kunskapslyft om astma och allergi

För att få genomslag för både nya riktlinjer och forskningsframsteg behöver kunskapen i samhället öka. En av framgångsfaktorerna i det finska programmet var en bred utbildningssatsning till personal i vård och skola. Det behövs även i Sverige. Kunskapen ska stärkas även hos patienterna. Patientutbildning och skriftlig behandlingsplan ska vara en lagstadgad rättighet för alla med kronisk sjukdom. Det ger patienter redskap att hantera sin egenvård och behandling på ett bättre sätt, vilket leder till färre akutbesök och sjukhusinläggningar.

Vi vill att:

Socialstyrelsen och Livsmedelsverket tar ett gemensamt ansvar för en informationssatsning om vikten av tidig introduktion till mat gentemot MVC, BVC, primärvården och förskolan/skolan.

Socialstyrelsen få ett uppdrag att säkerställa att alla patienter får en relevant patientutbildning som ökar möjligheten till egenbehandling.

4. Mer stöd till allergiforskning

Trots de möjliga samhällsvinsterna med att förebygga allergier saknas tillräckliga forskningsresurser. Med mer forskning och metodutveckling skulle vi kunna minska allergiutvecklingen radikalt och samtidigt förhindra att allergin hos redan drabbade förvärras.

Vi vill att:

Regeringen initierar en satsning på ett nationellt forskningsprogram i Vetenskapsrådets regi, för att både förebygga allergier och förbättra vården.

5. Utbilda fler specialister

Redan idag saknas allergologer, läkare som är specialiserade på allergi. Många kommer också att gå i pension de kommande åren. Det finns ett nationellt kompetensförsörjningsråd, men då besluten om utbildning av specialistläkare tas av de 21 regionerna riskerar rådet att bli tandlöst. 2019 fick endast 58 procent av allergikerna specialistvård inom vårdgarantins krav. Det är den sämsta uppfyllnadsgraden av samtliga specialistområden.

Vi vill att:

Regeringen tar initiativ till en lagstiftning där regionernas ansvar för att utbilda tydliggörs, och att kompetensförsörjningsrådet får ett tydligare mandat att agera. Parallellt har alla regioner ett ansvar att säkerställa att det finns yrkesverksamma allergologer inom deras område.

”Jag är allergolog och har för ett år sedan flyttat från en region till en annan i Sverige. Jag är chockad över hur olika vården är för patienterna i dessa regioner”

Från Astma- och Allergiförbundets medlemsundersökning

Till toppen av sidan