Därför får barn astma – och så förhindrar vi det

Luftföroreningar och många luftvägsinfektioner under småbarnsåren. Det är två viktiga faktorer som kan kopplas till astma, visar resultaten från den stora befolkningsstudien Bamse-projektet.
– Om vi ska kunna förebygga astma måste vi rikta in oss på vad som händer tidigt i livet, säger forskaren Erik Melén.

Astma är en av våra allra vanligaste kroniska sjukdomar. Ungefär tio procent av befolkningen i Sverige beräknas leva med astma. Och sjukdomen utvecklas ofta tidigt i livet – astma och andra andningsbesvär är till exempel en av de vanligaste orsakerna till att barn i förskoleåldern besöker en akutmottagning. Många barn har dessutom både astma och någon form av allergi.

Så varför får så många av oss astma? Det är en gåta som forskningen nu kämpar för att lyckas lösa.

Gener och miljö

– Det enkla svaret är en kombination av ärftliga faktorer och den uppväxtmiljö vi har runt oss. Vilka gener som är inblandade och vilka faktorer i miljön som påverkar mest – där har vi samlat in en hel del pusselbitar de senaste åren, säger Erik Melén, professor och överläkare vid Karolinska institutet och Sachsska barnsjukhuset i Stockholm.

Han är huvudansvarig för den stora befolkningsstudien Bamse-projektet, där runt 4 000 unga vuxna följts från födseln fram till idag. Projektet, som stöds av Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond, har resulterat i flera spännande forskningsresultat. Nu senast från den uppföljning som gjordes när deltagarna fyllt 24 år.

– Det vi vet idag är att arv och miljö samspelar på ett väldigt komplext sätt med hjälp av så kallade epigenetiska förändringar. Det innebär att olika miljöfaktorer kan bidra till att förändra generna kemiskt och därmed dra i gång sjukdomsprocessen som leder till astma, det vill säga kronisk inflammation i luftrören med symtom som hosta, andnöd, slem och trånga luftrör, säger Erik Melén.

Rätt mix av mikrobiota

En viktig faktor är också den mikrobiella exponeringen tidigt i livet och det faktum att en uppväxt i lantbruksmiljö tycks minska risken för astma och andra allergisjukdomar. Samtidigt är det svårt att översätta det till en modern livsstil eftersom de flesta barn idag växer upp i stadsmiljö, menar Erik Melén.

– Vi vet att vår moderna livsstil har en stark koppling till astma. Här pågår därför mycket viktig forskning för att hitta rätt cocktail av snälla bakterier och annan mikrobiota eller tillskott av till exempel omega-3 som i likhet med vaccinering skulle kunna tillföras gravida kvinnor eller nyfödda barn för att skydda mot astma- och allergisjukdom.

Mer forskning

Men det behövs ännu fler studier för att hitta den rätta cocktailen som motsvarar exponeringen av bakterier på till exempel en bondgård, menar Erik Melén.

– Tack vare forskning har vi kommit långt i att identifiera faktorer som ökar eller minskar risken för astma. Nu behöver vi använda de resultaten i kliniska studier, där vi kan undersöka exakt hur vi ska gå till väga för att senare kunna utforma riktade råd till barn.

Fem faktorer som forskarna bakom Bamse-studien sett kan påverka risken för astma hos barn:

1. Rökning

– Rökning hos föräldrarna eller i omgivningen påverkar tydligt risken för barn att drabbas av astma och lungproblem. Det finns också en stark koppling mellan mammans rökning under graviditeten och epigenetiska förändringar hos barn som kvarstår långt upp i tonåren. Detta kan i sin tur ha långsiktiga hälsoeffekter, säger Erik Melén.

2. Luftföroreningar

Forskningen har visat att barn som utsätts för höga halter av luftföroreningar från trafik och andra utsläppskällor under sina första levnadsår löper större risk att drabbas av astma och försämrad lungfunktion.

I Bamse-studien har forskarna gjort en unik kartläggning av var man bor under uppväxtåren, var skolan och senare arbetsplatsen ligger och kunnat se hur detta påverkat lungfunktionen. Resultaten visar att även de halter barn utsätts för i Stockholm kan påverka lungornas utveckling negativt. I förlängningen kan detta även öka risken för den kroniska lungsjukdomen KOL, menar Erik Melén, som många enbart kopplar till rökning hos äldre.

– Det är viktigt att känna till sambandet och undvika dålig luft om det går. Men ansvaret för att minska exponeringen ligger hos politiker och samhällsplanerare som beslutar om utsläppsgränser och planerar var förskolor och bostäder ska ligga. Vi ska kunna bo i våra städer utan att bli sjuka.

3. Viktutveckling hos barnet

Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem, som också är kopplat till sänkt lungfunktion och utveckling av astma. Man har både kunnat se att övervikt kan öka risken för astma och att astma i vissa fall verkar kunna kan leda till övervikt.

4. Många luftvägsinfektioner tidigt i livet

Att ha många, återkommande luftvägsinfektioner under småbarnsåren ökar risken för att få en kronisk luftvägssjukdom som astma, visar forskningsresultat från Bamse-studien. Det här är något som är svårt att påverka i större utsträckning, menar Erik Melén. Men för de som har astma är det viktigt med bra astmakontroll och att behandla infektionerna så tidigt som möjligt.

– Nu under pandemin har vi haft ett långt mindre söktryck på våra akutmottagningar för svåra fall av RS- och rhinovirus-infektioner – och det kan säkert minska astmautvecklingen för en del barn. Förhoppningen är att vi kan behålla de positiva effekterna av pandemin och att alla stannar hemma vid sjukdomssymtom.

5. Kosten

Att äta en varierad kost, gärna med intag av fisk flera gånger i veckan, tycks ge minskad risk för astma.

– Vi har gjort två olika studier som visat på att intag av fet fisk minst två gånger i veckan kan minska risken för att utveckla astma i skolåldern och uppåt. En studie visar också att högt intag av antioxidanter som finns i frukt och grönsaker skulle kunna påverka lungfunktionen till det bättre bland barn med astma.

Till toppen av sidan