Hur kan ett vanligt förkylningsvirus förutsäga risken för astma?

En del av de små barn som kommer in till akuten med astmaliknande andningsbesvär vid en vanlig virusinfektion får senare astma. Men hur kan vi veta vilka de är – och finns det något som kan motverka risken? Det ska forskaren Jon Konradsen titta på i en ny studie.

Vad är det du och dina kollegor undersöker?

– Vi följer en grupp barn som i småbarnsåldern kom till barnakuten med astmaliknande andningsbesvär, det som kallas akut wheeze, och jämför med en grupp friska barn. Syftet är att se hur det går med barnen och att hitta faktorer som kan vara avgörande för att en del drabbas av astma i skolåldern. Idag är barnen 11 till 13 år och med ny teknik undersöker vi 96 olika inflammationsmarkörer i blodprover från dem.

Vad kan öka risken för kronisk astma, tror ni?

– En hel del pekar på att en virusinfektion i småbarnsåren verkar ha ett samband med att barn senare utvecklar astma. Det handlar om rhinovirus, alltså ett vanligt förkylningsvirus som oftast bara ger förkylning och övre luftvägsinfektion, men där några barn får svårare andningsbesvär. Vi tror inte att det är viruset i sig som egentligen är orsaken, utan att det är ett tecken på att man har extra känsliga luftvägar och kanske ett immunsystem som svarar annorlunda på virusinfektioner.

– Även allergi kan vara en riskfaktor. Dessutom har vi sett att barn med akut wheeze har lägre nivåer av D-vitamin. Men exakt hur vi ska tolka det är inte helt klart än.

Hur kan studien hjälpa till i arbetet med att förebygga astma?

– Om vi kan hitta något som kan förutsäga redan på akutmottagningen ifall ett barn riskerar att få astma kan vi också vara extra noggranna med att följa upp det barnet. Det kan handla om tätare återbesök och mer aktiv användning av astmamediciner. Men även om förebyggande åtgärder, som att i ännu högre utsträckning se till att ingen röker hemma eller att man inte skaffar pälsdjur om barnet är allergiskt. Vi undersöker också om behandling med kortisontabletter kan minska risken att utveckla kronisk astma hos en del av barnen som kommer till akuten.

Jon Konradsen är överläkare i barnallergi och lungmedicin vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Han har fått forskningsanslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för projektet ”Långtidsuppföljning av småbarn som sökt akut sjukvård för astmaliknande andningsbesvär – Gewac-studien (Gene expression in Wheezing and Asthmatic Children)”. I den följs 156 barn sedan de kom in till akutvård och jämförs sedan med 101 friska kontrollbarn.

Publicerad den: 8 juni 2022

Uppdaterad den: 8 juni 2022