Forskaren: så hoppas vi kunna stoppa astma tidigt i livet

En del små barn som kommer in till akuten med astmaliknande andningsbesvär får senare astma. Hur kan vi veta vilka de är – och finns det något som kan motverka risken? Det tittar forskaren Jon Konradsen på i en studie.

– Vi följer en grupp barn som i småbarnsåldern kom till barnakuten med astmaliknande andningsbesvär, det som kallas akut wheeze, och jämför med en grupp friska barn. Syftet är att se hur det går med barnen, som i dag är 11 och 13 år, och att hitta faktorer som kan vara avgörande för att en del drabbas av astma i skolåldern. Med ny teknik undersöker vi nu 96 olika inflammationsmarkörer i blodprover från barnen i studien.

– En hel del pekar på att en virusinfektion i småbarnsåren verkar ha ett samband med att barn senare utvecklar astma. Det handlar om rhinovirus, alltså ett vanligt förkylningsvirus som oftast bara ger förkylning och övre luftvägsinfektion, men där några barn får svårare andningsbesvär. Vi tror inte att det är viruset i sig som egentligen är orsaken, utan att det är ett tecken på att man har extra känsliga luftvägar och kanske ett immunsystem som svarar annorlunda på virusinfektioner.

– Även allergi kan vara en riskfaktor. Dessutom har vi sett att barn med akut wheeze har lägre nivåer av D-vitamin. Men exakt hur vi ska tolka det är inte helt klart än.

– Om vi kan hitta något som kan förutsäga redan på akutmottagningen ifall ett barn riskerar att få astma kan vi också vara extra noggranna med att följa upp det barnet. Det kan handla om tätare återbesök och mer aktiv användning av astmamediciner. Men även förebyggande åtgärder, som att i ännu högre utsträckning se till att ingen röker hemma eller att man inte skaffar pälsdjur om barnet är allergiskt. Vi undersöker också om behandling med kortisontabletter kan minska risken att utveckla kronisk astma hos en del av barnen som kommer till akuten.