Byggnadsrelaterad ohälsa

Med byggnadsrelaterad ohälsa menas att en eller flera personer upplever, mer eller mindre övergående, besvär eller obehag då de vistas i en byggnad. Besvären ska vara orsakade av byggnaden i sig och inte av verksamheten som bedrivs i lokalerna.

Symtom och orsak till reaktion

Vanliga symtom vid buggnadsrelaterad ohälsa är:

torra, kliande, irriterade ögon
nästäppa/snuva/nysningar
torrhetskänsla i svalget/heshet/hosta
tung andning
återkommande luftvägsinfektioner
torr och irriterad hud i ansikte, öron och hårbotten
hudrodnad i ansiktet
känsla av hetta
svullna ögonlock
trötthet, minnes- och koncentrationssvårigheter
huvudvärk
komfortproblem.

Symtomen är oftast övergående och tydligt kopplade till vistelse i en lokal eller byggnad. I vissa fall kan ökad känslighet, för samma typ av exponering, finnas kvar en tid efter att den ursprungliga exponeringen åtgärdats. När flera personer i huset upplever mer eller mindre liknande symtom förstärks misstankarna om att dessa kan bero på inomhusmiljöfaktorer. Att inte alla individer upplever samma besvär kan bero på skillnader i känslighet. Exempelvis kan benägenhet för allergi eller icke-allergisk överkänslighet bidra till en ökad känslighet i ögon och luftvägar.

Vad kan utlösa symtomen?

I de flesta fall kan inte någon enskild orsaksfaktor identifieras utan flera skilda faktorer bedöms bidra till besvären. Huvudorsaken till inomhusmiljöproblem är bristfällig luftkvalitet till följd av fuktskador, mikrobiell tillväxt, kemiska emissioner, verksamhet och/eller förorenad intagsluft. Det finns inte någon generell förklaring utan orsaken till de inomhusrelaterade problemen varierar från fall till fall. Forskning har visat att det finns ett samband mellan långvarig vistelse i fuktskadade byggnader och ökad förekomst av astma, rinit, bronkit och luftvägsinfektioner. Det är ännu inte känt om exponering för fuktskadad miljö och mögel direkt utlöser dessa sjukdomar. Starkast stöd för ett samband finns mellan vistelse i fukt- och mögelskadade miljöer och försämring av befintlig astma.

Diagnos och behandling

Kontakta i första hand fastighetsägaren (eller på en arbetsplats arbetsgivaren) och påtala hälsobesvär som du misstänker har samband med inomhusmiljön. Företagshälsovården kan ofta bistå med tolkning av resultat av brukarenkäter på arbetsplatser eller skolor. I en mindre grupp kan intervjuer med enskilda individer ge vägledning.
Om det behövs kan man begära remiss till Arbets- och Miljömedicinsk klinik (finns på universitetsorterna) för utredning av besvären samband med problem i inomhusmiljön på arbetsplatser, skolor eller i bostäder.

Medicinsk utredning

Det finns ingen medicinsk undersökning eller laboratorieanalys som specifikt kan visa att en persons symtom beror på exponering för dålig inomhusmiljö. Därför är det mycket viktigt att noggrant notera eventuell koppling i tid mellan att besvär uppstår eller försämras och vistelse i en viss lokal. Oftast är det enda indikationen på att besvären kan vara orsakade av faktorer i en viss inomhusmiljö. Medicinsk utredning av besvär kopplade till inomhusmiljön har främst som syfte att fastställa om det finns objektiva tecken på sjukdom, en fysiologisk bakgrund till symtomen och alternativa förklaringar till besvärens uppkomst (exempelvis allergisjukdom).

Utredning av inomhusmiljön

Om det finns klagomål på hälsobesvär som kan kopplas till inomhusmiljön i en byggnad är det viktigt att dessa utreds så snart som möjligt med en systematisk metod. En beskrivning av hur en inne-miljöutredning bör bedrivas är den så kallade SWESIAQ-modellen. Fastighetsägaren bör ställa krav på upphandlade konsulter/skadeutredare att använda en sådan systematisk metod för utredning av skador i byggnaden. Innemiljöutredaren måste ha kompetens inom alla de områden som kan vara aktuella, bland annat byggnadsteknik, ventilation och fuktfysik och översiktliga kunskaper inom kemi och mikrobiologi. Det är en fördel om utredaren även är uppdaterad på de medicinska effekter som diskuteras vid inomhusmiljöproblem.
Korrekt information till alla berörda är viktigt för att inte skapa eller förvärra oro. Bilda gärna en kontaktgrupp/arbetsgrupp där berörda parter finns representerade för att underlätta informationen (inklusive för de brukare som besväras av inomhusmiljön). Alla viktiga steg i utredningen bör diskuteras inom gruppen.

Mer information

SWESIAQ-modellen

Byggdoktor

MM-enkäter till brukare från Arbets- och Miljömedicin i Örebro

Arbetsmiljöverkets information om inomhusmiljö

Faktablad om hälsobesvär av inomhusmiljön

Vi hänvisar till organisationen SWESIAQ:s hemsida för fler frågor och svar om inomhusmiljö.

Vanliga frågor om byggnadsrelaterad ohälsa

Här är de vanligaste frågorna om symtom och behandling av byggnadsrelaterad ohälsa.

Går det att mäta luften för att ta reda på vad som är fel i min bostad?

För att göra mätningar av inomhusluften behöver man veta specifikt vad som är aktuellt att mäta. Dessutom saknas idag gränsvärden för ämnen i inomhusluft (utom för formaldehyd). Resultat av luftmätningar kan vara svåra att tolka så oftast rekommenderar experter hellre att du gör en systematisk innemiljöutredning enligt SWESIAQ-modellen där vissa mätningar kan utgöra en senare del i utredningen.

Vilka krav kan ställas på ventilationen i min bostad?

Miljöbalken är en lag som reglerar vad som kan utgöra olägenheter för människors hälsa i bland annat i bostäder. Som vägledning finns allmänna råd om ventilation och luftkvalitet med kompletterande vägledning från Folkhälsomyndigheten.

Dessutom finns krav på att ventilationen ska fungera enligt de regler som gällde när huset byggdes – så kallad obligatorisk ventilationskontroll (OVK). För mer information se Boverkets hemsida.