Utred och åtgärda innemiljöproblem systematiskt och snabbt och ha goda rutiner för att ta in brukarnas synpunkter.

Om det finns klagomål på hälsobesvär som kan kopplas till inomhusmiljön i skolan är det viktigt att detta utreds så snart som möjligt med en systematisk metod (se exempel på MM-enkäter nedan). Företagshälsovården eller expertis på Arbets- och Miljömedicinsk klinik kan ofta bistå med tolkning av resultat av brukarenkäter.  Korrekt information till alla berörda är viktigt för att inte skapa eller förvärra oro. Bilda gärna en arbetsgrupp där berörda parter finns representerade för att underlätta informationen om det finns stora problem.
Fastighetsägaren bör ställa krav på upphandlade konsulter/skadeutredare att de använder en systematisk metod för utredning av skador i byggnaden, se SWESIAQ-modellen nedan.

 

Mer information om verktyg för utredning av innemiljöproblem finns här:

Allergironden

SWESIAQ-modellen för utredning av innemiljöproblem

Byggdoktor.com

MM-enkäter till brukare från Arbets- och Miljömedicin i Örebro.

Arbetsmiljöverkets information om inomhusmiljö

Stöd för utformning av handlingsplan vid byggnadsrelaterad ohälsa

Faktablad om hälsobesvär av inomhusmiljön

Underhåll lokalerna regelbundet och upprusta skollokaler med fukt- och mögelskador och ventilationsbrister.

Fakta och råd om ventilation, fukt- och mögelskador och städning.

Forskning visar att skolor med bristfällig luftkvalitet (med hög koldioxidhalt som indikator) hade ökad sjukfrånvaro och sänkt uppmärksamhet hos elever. Andra studier visar att elever med astma fått minskade astmasymtom efter att ventilationen förbättrats.

 

Här är några råd för bättre luftkvalitet i skolor:

  • Det är viktigt att det finns rutiner för skötsel och underhåll av lokalernas allmänventilation och processventilationer och att ventilationskontroll sker enligt de intervall som krävs.
  • Den personal som sköter ventilationsanläggningarna ska vara utbildade för uppgiften.
  • I de fall personal på förskolan eller skolan själva kan påverka ventilationen bör de förses med brukarinstruktioner.
  • Vid förändringar av verksamheten, exempelvis större klasser/grupper, bör rektor eller förskolechefen informera fastighetsansvarig eftersom de har bäst kännedom om ventilationssystemens funktion och kapacitet. Likaså är det viktigt att rektor/förskolechef informeras om åtgärder som rör ventilationssystemet eller som på annat sätt kan komma att påverka inomhusmiljön. De rekommendationer som finns om hur många personer som kan vistas i en lokal med hänsyn till ventilationens kapacitet bör inte överskridas.
  • Ett tips är att sätta upp skyltar vid kassrummet som visar hur många personer som kan vistas och hur länge med hänsyn till ventilationen.

 

Rutiner för fastighetsunderhåll är också mycket viktiga för att undvika fukt- och mögelskador som kan ge överkänslighetsreaktioner. Forskning visar att risken för luftvägsbesvär och astma ökar med 30-50% för personer som bor eller regelbundet vistas i byggnader med fuktskador.  Det finns också samband mellan allergiska ögon- och näsbesvär och fukt inomhus. Även personer utan allergi drabbas av hälsobesvär i fuktskadade hus. Luftvägssymtom, ögonsymtom, klåda och hosta är vanliga i sådana miljöer. Byggnader med fukt- och mögelskador har ofta (men inte alltid) en otäck besvärlig lukt och ska åtgärdas så snart som möjligt.

 

Bristfällig/otillräcklig städning kan också vara en orsak till innemiljöproblem och byggnadsrelaterad ohälsa eller att personer med astma, allergi och annan överkänslighet får ökade symtom. Städningen upphandlas ofta lokalt av verksamhetsansvarig rektor eller förskolechef.

 

Mer information om ventilation och fukt- och mögelskador finns här

Allergironden

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation och luftkvalitet

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer

Välj fast inredning och material som är lättstädade och lågemitterande.

Vid inköp av fast inredning och material är det förutom miljöaspekter även viktigt att beakta hälsoaspekter som buller/akustik, kemikalier, städning/allergi.
Det är viktigt att alla lokaler där barn ska vistas utformas så de blir lättstädade och att hyresgästerna får en städinstruktion som beskriver hur lokalen och olika material bör skötas. Fasta textila material som heltäckande mattor eller med andra irriterande och allergiframkallande ämnen bör undvikas i barns miljöer. Välj golvmaterial utan mjukgörare som inte innehåller allergiframkallande eller hormonstörande ämnen.

 

Mer information om städning och materialval

Policydokument om städning

Hälsosamma val av inredning och material

Allergirond

Allmänna råd om städning i skolor, förskolor och fritidshem från Folkhälsomyndigheten

Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsplatsens utformning

Rekommenderade produkter

Renovera helst på lov när lokalerna står tomma eller se till att damm och kemiska emissioner inte når brukarna.

Personer med allergi eller annan överkänslighet reagerar ofta mer än andra på partiklar, damm och emissioner/lukter från renovering, ommålning mm. Därför är det viktigt att helst planera renovering i skolor och förskolor till lov/ledighet när verksamheten inte är igång. Annars måste man se till att täta eller på annat sätt se till att brukarna inte utsätts för damm och kemiska emissioner. Många vattenbaserade färger tar tid att torka efter målning så att halterna kemiska emissioner blir låga och inte ger besvär för personer med överkänslighet. För mer information om rekommenderade produkter med Astma- och Allergiförbundets märkningar se här.

 

 

Låt ventilationssystemet helst vara på under kvällar/nätter/helger (med reducerat flöde).

För personer med astma, allergi eller annan överkänslighet är det viktigt att luften byts ut kontinuerligt och allra bäst om ventilationssystemet inte stängs av helt då förskole- eller skollokalerna står tomma. Detta bör fungera åtminstone för de nyare ventilationssystem som har möjlighet att reducera luftflödena.

 

Vissa forskare hävdar att byggnader där ventilationssystemet stängs av vissa tider för energihushållning har mer problem på grund av tillväxt av mikroorganismer i filter mm än de som tillämpar kontinuerlig drift av ventilationssystemet). En förklaring skulle kunna vara att då luften står still, när ventilationssystemet är avstängt, höjs temperaturen och luftfuktigheten, vilket gynnar mikrobiell tillväxt. Enligt expertis från Yrkeshögskolan Novia i Finland finns även risk för ändrade tryckförhållanden i väggar med isolering när ventilationssystemet stängs av. Det kan innebära risker för fukt i väggar.

 

Många skolor och förskolor har fuktskador och riskkonstruktioner som kan medföra fuktskador. Luftkvaliteten i byggnader med fuktskador riskerar att försämras ytterligare om ventilationen tidvis stängs av  – men naturligtvis ska de skador som finns åtgärdas ordentligt – förbättrad ventilation löser inte fuktproblem.