Att leva som ung med matallergi och eksem

Hur ser livskvaliteten ut för ungdomar med matallergi och matintolerans? Och hur är det att leva med eksem när man precis tagit klivet in i vuxenlivet? Det undersöks i ett forskningsprojekt av Marina Jonsson vid Karolinska Institutet.

Att reagera mot något man äter är vanligt under uppväxten; 15–30 procent av befolkningen har någon form av matrelaterade symtom. Cirka sex procent har en diagnostiserad matallergi som orsakas av en immunologisk reaktion och som kan ge svåra symtom.

Färska siffror från den omfattande BAMSE-studien, där 4000 barn och unga följs under hela uppväxten, visar att 74 procent av de som hade matallergi i förskoleåldern även hade symtom vid 16 års ålder. Det är bland annat det som Marina Jonsson, barnsjuksköterska och forskare vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet, nu håller på och analyserar i den ena delen av forskningsprojektet.

Marina Jonsson vill ta reda på om svårighetsgraden av matöverkänslighet spelar någon roll för livskvaliteten när man är i tonåren. Och om man har en eller flera andra allergisjukdomar utöver sin överkänslighet mot mat, som astma, eksem eller rinit – hur mår man då? Dessutom avser hon undersöka vilken roll genus har i sammanhanget.

Den andra delen av forskningsprojektet handlar om eksem och hur unga vuxna, 22–24 år, upplever att det är att leva med. Det är doktoranden Susanne Lundin som under Marina Jonssons och Inger Kulls handledning gjort en kvalitativ studie, det vill säga djupintervjuer med ett mindre urval personer, i det här fallet 13 stycken.

Marina Jonsson är allergisamordnare på CAMM, Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm, lärare och forskare vid Karolinska Institutet.

Projektet fick anslag från Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond 2017 för en tvåårsperiod.

Läs hela artikeln här.