Anafylaxi
Anafylaxi
Anafylaxi är en allvarlig allergisk reaktion som kan komma blixtsnabbt och påverka hela kroppen. Du kan få nässelutslag, problem med andningen eller blodtrycksfall – och det är viktigt att du får behandling direkt.
Vad är anafylaxi?
Anafylaxi är en kraftig allergisk reaktion där ditt immunsystem överreagerar mot ett ämne som kroppen uppfattar som farligt. Allergiframkallande celler frisätter stora mängder kemiska ämnen, bland annat histamin. Det gör att blodtrycket sjunker, luftvägarna svullnar och du får utslag eller andningsproblem. Reaktionen kan komma mycket snabbt och påverka flera organ samtidigt.
Hos barn är matallergi den vanligaste orsaken till att drabbas av anafylaxi, medan vuxna ofta drabbas till följd av allergi mot läkemedel eller bin och getingar.
Vanliga symtom vid anafylaxi
Symtomen kan uppstå inom minuter till timmar efter kontakt med det som utlöser reaktionen. Barn får ofta mer problem med andningssvårigheter, medan vuxna oftare drabbas av blodtrycksfall. Om symtomen kommer snabbt ökar också risken för en svår reaktion.
Vanliga tecken är:
- Andningsproblem och hackhosta
- Buksmärta, illamående och kräkningar
- Nässelutslag och klåda
- Svullnad i ansikte, händer, fötter och hårbotten
- Blodtrycksfall, yrsel och svimning
- Oro, förvirring och kraftig trötthet
För att ställa diagnosen anafylaxi krävs att flera symtom från olika organsystem uppträder samtidigt. Det räcker alltså inte med isolerade symtom, som till exempel enbart hudutslag, enbart buksmärta eller enbart andnöd.
Vanliga orsaker
Anafylaxi utlöses oftast av allergiska reaktioner mot olika ämnen, även om andra faktorer ibland kan spela in.
Födoämnen:
Hos barn är mat den vanligaste orsaken, särskilt jordnötter, nötter, ägg och mjölk. Hos vuxna är det ofta en kombination av läkemedel, insektsstick och även mat.
Insektsstick:
Bi- och getingallergi kan ge allvarlig anafylaxi, ibland med dödlig utgång. Om du tidigare drabbats av en kraftig reaktion vid ett bi- eller getingstick är det viktigt att du får göra en allergiutredning och eventuellt erbjudas allergivaccination.
Läkemedel:
Vissa läkemedel kan ge allvarliga reaktioner, exempelvis penicillin, NSAID, cytostatika och vissa vacciner. Om du får en misstänkt reaktion på ett läkemedel är det viktigt att du får göra en allergiutredning. Då kan du få klarhet i om det handlar om just läkemedelsallergi, så att du inte undviker särskilda läkemedel i onödan. (länk)
Andra orsaker:
Sällsynta triggers kan vara latex, pälsdjur, pollen, fysisk ansträngning eller värme.
Så agerar du vid anafylaxi
- Ge/ta adrenalin med adrenalinpenna direkt i lårets yttersida. Barn med risk ska alltid ha adrenalinpenna nära till hands och öva med den regelbundet.
- Upprepa dosen efter 10–15 minuter om symtomen inte förbättras.
- Ring 112 omedelbart.
- Använd luftrörsvidgande medicin om du har astma, upprepa efter 10 minuter vid behov.
- Ta antihistamin om du har det, men ta alltid adrenalinpennan först.
- Ge hjärt‑lungräddning (HLR) om den som får anafylaxi slutar andas.
Behandling av anafylaxi
Det finns idag flera behandlingar som kan minska risken för svåra allergiska reaktioner. Palforzia är ett läkemedel som kan ges till barn och unga mellan 4 och 17 år med jordnötsallergi och hjälper kroppen att tåla små mängder jordnöt.
Vid allergi mot bi eller geting kan allergivaccinering, som också kallas allergen immunterapi, minska risken för livshotande reaktioner.
Prata med din läkare om någon av behandlingarna kan vara ett alternativ för dig eller ditt barn.
Forskning och framtida behandlingar
Forskningen kring anafylaxi går snabbt framåt. Genom att bättre förstå varför vissa drabbas hårdare än andra kan framtidens behandlingar bli mer träffsäkra.
Varför får vissa livshotande anafylaxi medan andra bara får milda reaktioner? Det försöker forskaren Theo Gülen vid Karolinska Institutet ta reda på. Med stöd från vår forskningsfond undersöker han hur kroppens mastceller – immunförsvarets ”larmceller” – reagerar hos personer med kraftigare allergiska reaktioner.
Målet är att utveckla nya verktyg som kan hjälpa läkare att tidigt identifiera personer med hög risk för återkommande anafylaxi. Förhoppningen är att forskningen på sikt ska leda till mer träffsäkra behandlingar.
Forskning pågår även om oral immunterapi mot matallergi – ett lovande sätt att förebygga svåra allergiska reaktioner och i framtiden kanske till och med bota allergin helt.
Stötta forskningen om allergier
Genom att stötta vår forskningsfond bidrar du till viktig forskning som kan rädda liv och minska oron för personer som riskerar att drabbas av anafylaxi.