”Nya behandlingar för atopiskt eksem på gång”

2020-09-14 ·

Runt en miljon människor i Sverige lider av atopiskt eksem. För tre år sedan kom ett nytt biologiskt läkemedel mot sjukdomen – och fler liknande behandlingar knackar nu på dörren. Samtidigt är behovet av mer kunskap fortfarande stort, menar överläkare och professor Maria Bradley.

 

Idag är det den internationella dagen för atopiskt eksem, en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som cirka 20 procent av alla barn i Sverige beräknas ha och mellan 3 och 10 procent av alla vuxna.

 

Alla som lever med atopiskt eksem vet hur tufft det periodvis kan vara – med torr och sårig hud, hudsprickor och kliande, sömnlösa nätter.

 

Hur långt har vi då kommit i kunskapen kring sjukdomen? Vad vet vi om vad som orsakar den och hur den bäst kan behandlas?

 

– Till att börja med att det handlar om en kombination av arv och miljö. Flera olika gener är inblandade och samverkar med flera omgivningsfaktorer, men vi vet inte exakt vilka, säger Maria Bradley, professor och överläkare i dermatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och Institutionen för medicin, Karolinska Institutet.

 

En gen som visat sig vara central i sjukdomsutvecklingen är den så kallade filaggrin-genen. Den kodar för proteinet filaggrin, som skyddar huden och håller ihop hudbarriären. En del människor – cirka 30–40 procent av alla patienter med atopiskt eksem – har mutationer i den här genen som gör att filaggrinet inte bildas. Hudens barriär blir då mycket skörare, släpper lättare in allergener, mikrober och annat som kan trigga igång immunförsvaret. Vätska avdunstas och huden blir torr.

 

Upptäckten är mycket viktig för att förstå mekanismerna bakom atopiskt eksem bättre, menar Maria Bradley.

 

– Banbrytande, kan man säga. Väldigt många med särskilt svårt eksem har mutationer i den här genen. Detta, tillsammans med ett abnormt, eller felaktigt, immunförsvar och vissa omgivningsfaktorer orsakar en svårare eksemutveckling.

 

Även på behandlingssidan har nya genombrott skett. År 2017 godkändes det första biologiska läkemedlet som specialdesignats mot just atopiskt eksem och som ges i form av injektioner.

 

Men det är kostsamt och enbart patienter med svårt eksem som inte blivit hjälpta av annan behandling, till exempel kortisonsalvor, ljusbehandling eller andra immunomodulerande läkemedel som metotrexat, cyklosporin eller imurel, kan få det utskrivet.

 

Flera nya, snarlika läkemedel är nu på gång bli godkända, menar Maria Bradley.

 

– Det är en jättespännande tid för oss som forskar om atopiskt eksem – och förstås för våra patienter. Från att inte ha varit ett särskilt ”hett” område att forska om börjar det nu äntligen hända saker. Flera biologiska läkemedel med lite olika funktioner är på ingång inom en snar framtid. En del kommer att komma i tablettform och andra som injektioner.

 

Finns det något mer på behandlingsfronten att se fram emot framöver?

– Även nya lokalbehandlingar, alltså krämer, är på ingång. Vår forskargrupp har dessutom precis avslutat en stor randomiserad studie om internetbaserad kbt-behandling av klåda vid atopiskt eksem. Den har inte blivit publicerad än, men visar på lovande resultat.

 

Vad behövs det mer forskning om?

– Jag tycker att ett väldigt spännande område är hudens mikrobiom, alltså mikrober som virus, bakterier och svampar som finns på huden, och hur den påverkar eksemutvecklingen hos individer med atopiskt eksem. Vilka bakterier triggar och underhåller eksemet och vilka kan verka skyddande? På sikt skulle man i bästa fall vilja hitta en mikroflora som kan hindra utvecklingen av eksem, genom att till exempel tillföra huden goda, skyddande bakterier.

 

Maria Bradley och hennes forskargrupp tittar också på hur det genetiska mutationsmönstret ser ut i olika populationer. I Afrika finns till exempel inga filaggrin-mutationer hos patienter med atopiskt eksem.

 

– Det gäller att kartlägga det globala pusslet här. I framtiden behöver vi individanpassa behandlingen av atopiskt eksem, både utifrån en individs genuppsättning och dess hudmikrobiom, säger Maria Bradley.

 

Maria Bradley är professor och överläkare i dermatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och Institutionen för medicin, Karolinska Institutet. Hennes forskargrupp har fått anslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond.