Köttallergi (alfa-gal-allergi)
Köttallergi (alfa-gal-allergi)
Brukar du få magont eller andra besvär flera timmar efter en måltid med kött? Då kan det handla om köttallergi, eller alfa-gal-allergi som det egentligen heter.
Vad är alfa-gal-allergi?
Alfa-gal-allergi, som ofta kallas köttallergi, är en allergi mot en kolhydrat som kallas alfa-gal. Alfa-gal finns hos alla däggdjur, som nöt, gris, lamm och vilt, och även i mjölkprodukter och gelatin.
Allergin upptäcktes första gången i USA år 2009 och konstaterades i Sverige några år senare. I dag finns över 200 diagnostiserade fall i Sverige. Men eftersom symtomen är fördröjda och sjukdomen fortfarande är ganska okänd tror forskare att betydligt fler lever med allergin utan att veta om det.
Kallas även alfa-gal-syndrom
Internationellt och inom vården kallas sjukdomen ofta alfa-gal-syndrom, förkortat AGS. Det är ett begrepp som förklarar vad som händer i kroppen i samband med den allergiska reaktionen och är därför ett ord du kan stöta på om du läser mer om diagnosen.
Så uppstår allergin
Till skillnad från de flesta allergier uppstår alfa-gal-allergi inte genom att du äter något du reagerar mot, utan genom ett fästingbett. Fästingens saliv innehåller alfa-gal och när du blir biten kan immunförsvaret börja bilda antikroppar mot ämnet. Det gör alfa-gal-allergi till den första allergi som man vet sprids via fästingbett.
Varför blir inte alla allergiska?
Men det är inte alla som blir fästingbitna som utvecklar allergin. Många bär på allergiantikroppar mot alfa-gal utan att någonsin få symtom.
Vad som avgör om du utvecklar allergiska symtom eller inte är fortfarande inte helt klarlagt. Studier tyder på att en allmän allergisk benägenhet, det som kallas atopi, kan öka risken något. Det innebär att du har en ärftlig risk att bilda allergiantikroppar mot vanliga ämnen i vår miljö, som till exempel katt, björk och gräs.
Symtom vid alfa-gal-allergi
De vanligaste symtomen vid alfa-gal-allergi är hudutslag och besvär från mage och tarm, som magont, kräkningar eller diarré. Andra symtom kan vara klåda, svullnad i läppar och ansikte, så kallat angioödem, andningsbesvär och neurologiska besvär, som yrsel, extrem trötthet eller irritabilitet.
Hälften får allvarliga reaktioner
Ungefär hälften av alla med allergin får någon gång anafylaxi. Det är den allvarligaste formen av allergisk reaktion, som kräver omedelbar vård eftersom den kan vara livshotande.
Symtomen varierar mycket mellan olika personer och även hos samma person. Ibland kan det handla om lindriga magbesvär, medan det kan bli en kraftigare reaktion nästa gång utan att det går att veta i förväg.
Varför kommer reaktionen så sent?
Det som gör alfa-gal-allergi svår att upptäcka är att reaktionen dröjer. Medan andra matallergier oftast ger symtom inom några minuter kommer besvären vid alfa-gal-allergi först två till sex timmar efter måltiden, ibland ännu senare. Många som får ont i magen mitt i natten kopplar inte ihop det med kvällens middag.
Små cellblåsor kan ligga bakom
Forskare vid Karolinska Institutet undersöker just nu varför reaktionen kommer så sent. En teori är att alfa-gal transporteras i kroppen med hjälp av små blåsor som cellerna skickar ut, så kallade extracellulära vesiklar, och att dessa kan ligga bakom fördröjningen. Forskarna hoppas också hitta en markör i blodet som visar hur allvarlig allergin är hos varje person. I dag går det inte att med säkerhet förutse hur kraftig en reaktion kan bli.
Vilket kött och vilka livsmedel innehåller alfa-gal?
Har du alfa-gal-allergi behöver du undvika kött och inälvor från däggdjur, till exempel:
- Nötkött
- Fläskkött
- Lammkött
- Viltkött
- Inälvsmat från däggdjur
Finns även i gelatin och mjölkprodukter
Många reagerar även på alfa-gal i gelatin i till exempel gelégodis och i vissa fall även på mjölkprodukter. Alfa-gal finns nämligen inte bara i muskelköttet utan i hela djuret, till exempel fett, ben, hud och bindväv. Det finns även i processat kött som korv och bacon.
Hur känslig du är varierar från person till person och en del kan därför äta en viss mängd mjölkprodukter utan besvär. Fågel, fisk och skaldjur innehåller inte alfa-gal och går bra att äta.
Läs alltid ingrediensförteckningen, eftersom kött kan finnas i oväntade produkter som såser, kryddblandningar, buljonger, läkemedel och vissa kosttillskott.
Diagnos – så testar du dig
Om du misstänker att du har alfa-gal-allergi kan du testa dig med ett blodprov som mäter mängden allergiantikroppar mot alfa-gal. Har du återkommande mag- och tarmbesvär eller hudutslag utan tydlig förklaring, särskilt om de kommer efter att du ätit kött, är det bra att söka vård. Du kan då berätta om dina symtom, tidigare fästingbett och be om provtagning. Läkaren väger sedan samman provsvaret med dina symtom.
Fråga om alfa-gal
Kunskapen om alfa-gal-allergi varierar fortfarande inom vården, eftersom sjukdomen är relativt ny. Var gärna påläst inför besöket och fråga specifikt om alfa-gal om du misstänker allergin.
Behandling och råd i vardagen
I dag finns ingen behandling som botar alfa-gal-allergi. Det viktigaste du kan göra är att undvika de livsmedel som ger dig besvär, och även att få nya fästingbett.
Vissa saker kan göra att en reaktion blir kraftigare. Det kallas kofaktorer och handlar till exempel om alkohol, fysisk ansträngning i nära anslutning till måltiden eller receptfria värktabletter av typen NSAID, som ibuprofen och diklofenak. Det är en grupp smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel som är vanliga i hemmet, men som alltså kan trigga en kraftigare reaktion om du har alfa-gal-allergi och oavsiktligt fått i dig något med alfa-gal. Har du fått en svår reaktion kan det vara bra att tänka igenom om något av det här kan ha bidragit.
Var uppmärksam på läkemedel
Vissa med alfa-gal-allergi behöver även vara uppmärksamma på läkemedel som innehåller ämnen från däggdjur, till exempel gelatin, magnesiumstearat, och stearinsyra.
Här har Livsmedelsverket samlat information för dig som lever med alfa-gal-allergi.
Forskning om alfa-gal-allergi
Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond är med och finansierar viktig forskning om alfa-gal-allergi. Till exempel undersöker professor Marianne van Hage och hennes forskargrupp vid Karolinska Institutet vad som händer i immunförsvaret vid allergin. Med hjälp av blodprov från omkring 200 patienter studerar forskarna hur immunförsvarets celler reagerar på alfa-gal och jämför svaret med friska personer som också blivit fästingbitna men inte utvecklat allergi.
Bättre diagnostik och behandling
Målet är att förstå mekanismerna bakom allergin för att på sikt kunna utveckla bättre sätt att diagnostisera och behandla den. Forskarna vill också hitta en markör som visar hur allvarlig allergin är hos varje patient.
Ett allt varmare klimat leder till längre fästingsäsonger och att fästingarna sprider sig till fler delar av landet. Det gör att fler riskerar att bli fästingbitna och därmed utveckla alfa-gal-allergi. Därför är den här forskningen så angelägen.
Hjälp oss ta reda på mer
Alfa-gal-allergi är fortfarande en relativt okänd diagnos. Din gåva gör det möjligt för forskare som Marianne van Hage att fortsätta leta efter bättre sätt att diagnostisera och behandla allergin.
Du är inte ensam om din allergi
Vår förening Astma- och Allergiföreningen Köttallergi/Alfa-gal-syndrom är till för dig som lever med allergin. Föreningen delar kunskap, har en nära kontakt med forskningen som görs på området och ger dig möjlighet att möta andra i samma situation.
