Astma

Astma hos barn och vuxna

Ungefär var tionde person i Sverige lever med astma. Sjukdomen orsakar en inflammation i dina luftrör, som gör att de lätt drar ihop sig och bildar slem. Det kan kännas som att det är svårt att få luft, som att det piper i bröstet eller så kan du ha problem med hosta eller slem i halsen. Beroende på vilken sorts astma du har kan besvären förvärras när du anstränger dig, är förkyld eller utsätts för allergener som pollen eller pälsdjur.

Astma kan drabba både barn och vuxna, men symtomen och orsakerna kan se olika ut. Hos barn är astman ofta kopplad till virusinfektioner eller allergier, medan vuxna oftare får besvär av till exempel kall luft eller ansträngning. Oavsett ålder är det viktigt att ta symtomen på allvar och att få rätt diagnos och behandling. Med en bra behandlingsplan och regelbundna uppföljningar i vården kan både barn och vuxna leva ett aktivt liv utan att begränsas av sin astma.

Symtom på astma

Vanliga symtom på astma är att du hostar, får andnöd, pipande eller väsande andning – särskilt vid fysisk ansträngning eller när du är förkyld. Det kan också kännas tungt att andas, som om något trycker över bröstet. Många upplever att symtomen kommer och går i perioder.

Vanliga tecken på astma

• • Du vaknar på natten av andningsbesvär.

• • Du hostar, särskilt på natten eller när du anstränger dig.

• • Det piper eller väser när du andas.

• • Du känner dig andfådd eller tung i bröstet.

• • Du får svårt att andas vid fysisk aktivitet eller när du är förkyld.

Olika sorters astma

Astma kan se olika ut från person till person. Det finns flera olika typer av astma och vilken typ du har påverkar vad som triggar dina besvär och vilken behandling som fungerar bäst för dig.

Astma delas ofta in i två huvudtyper:

• • Allergisk astma utlöses av något du är allergisk mot, till exempel pollen, pälsdjur, kvalster eller damm. Den här typen är vanligast hos barn och unga vuxna. Den går även ofta hand i hand med andra allergiska besvär som allergisk rinit, också kallat hösnuva, eller eksem.

• • Icke-allergisk astma triggas av andra saker än allergi, till exempel kall luft, fysisk ansträngning, infektioner eller starka dofter. Den här formen är vanligare hos vuxna och debuterar ofta senare i livet.

Astma kan också delas in efter vilken typ av inflammation du har i luftvägarna, eftersom det kan påverka vilken behandling som är mest effektiv.

• • Typ 2-astma är den vanligaste formen. Den kan både vara allergisk och icke-allergisk och förekommer hos både barn och vuxna. Har du typ 2-astma brukar du ha fler eosinofila celler i blodet och högre halter av kväveoxid i utandningsluften – något som går att mäta.

• • Icke-typ 2-astma är vanligare när du får astma som vuxen och är ofta svårare att upptäcka. Den fastställs oftast genom att utesluta typ 2-inflammation. Här är det andra immunceller, så kallade neutrofiler, som spelar störst roll.

Det finns även andra sätt att dela in astma på. Här är några olika typer du kan ha:

Ansträngningsutlöst astma

Vanligt hos personer med alla sorters astma. Vid den här typen av astma har du oftast besvär i samband med fysisk aktivitet, särskilt om du inte är rätt behandlad. Till exempel när du tränar, går i trappor eller springer till bussen.

Köldastma

Köldastma innebär att dina astmasymtom triggas av torr och kall luft. Du kan till exempel börja hosta eller känna att det blir tungt att andas när du är ute i kyligt väder. Det beror på att den torra luften irriterar dina luftrör, särskilt om du andas in genom munnen. Köldastma kan ofta lindras med rätt medicinering och genom att du skyddar luftvägarna, till exempel med en halsduk eller värmeväxlare när du är utomhus.

Förkylningsastma

Förkylningsastma är vanligt hos både barn och vuxna med astma. Astmabesvären utlöses då av luftvägsinfektioner. När du har förkylningsastma blir luftvägarna mer känsliga och inflammerade och du kan få förvärrade astmasymtom. För att förebygga och lindra besvären är det viktigt att följa din behandlingsplan, där det ska framgå hur du ska justera dosen av kortisoninhalationer och hur ofta du bör ta luftrörsvidgande medicin om du känner att du är på väg att bli förkyld.

Även om du har allergisk astma i botten kan du få astmabesvär i samband med förkylningar.

Förkylningsastma hos barn

Vid förkylningsastma är barnets luftvägar känsligare under en infektion, vilket kan orsaka pipande andning, hosta och andnöd. Astmabesvären utlöses när luftvägsvirus som bland annat rhinovirus eller RS-virus påverkar luftvägarna.

Det är viktigt att barn med förkylningsastma får en skriftlig behandlingsplan, för att veta hur ofta barnet behöver ta luftrörsvidgande medicin och kortisoninhalationer. Om ditt barn har svår eller instabil astma, kan det också vara bra att diskutera vaccinationer, som influensavaccin och vaccin mot RS-virus med läkaren, för att minska risken för allvarliga luftvägsinfektioner.

För de allra flesta barn försvinner förkylningsastman när de kommer upp i skolåldern. Men det är viktigt att vården följer barn med förkylningsastma för att se om de utvecklar kronisk astma.

Utredning

Om du misstänker att du har astma behöver du göra en utredning på en vårdcentral alternativt lung- eller allergimottagning. Du får göra ett andningstest, som kallas spirometri, för att undersöka hur dina lungor fungerar. Läkaren ställer frågor om dina symtom – till exempel när och hur ofta du hostar, känner dig andfådd eller tung i andningen. Det är även vanligt att göra en allergiutredning, eftersom astma ibland triggas av allergier.

Behandling

Astma behandlas först och främst med läkemedel som du andas in via en inhalator. Det här är de viktigaste medicinerna i grundbehandlingen av astma:

• • Läkemedel med kortison, inhalationssteroider, som du tar varje dag för att dämpa inflammationen i luftrören och som hjälper irriterad vävnad att läka.

• • Luftrörsvidgande läkemedel, vanligen beta-2-stimulerare, som vidgar luftrören när du får besvär eller innan du till exempel ska träna.

• • Läkemedel som kombinerar både inhalationssteroider och luftrörsvidgande läkemedel i en och samma inhalator och som du tar antingen varje dag eller när det behövs.

Målet: att slippa astmasymtom

Målet med behandlingen är att din lungfunktion ska vara normal och att du ska slippa astmasymtom och besvär i vardagen. De allra flesta behöver använda både inhalationssteroider och luftrörsvidgande läkemedel för att nå dit. För att veta hur ofta du ska ta din medicin ska du få en skriftlig personlig behandlingsplan där detta framgår tydligt.

Om du har symtom trots att du tagit dina mediciner som planerat kan du behöva tilläggsbehandling med till exempel antileukotriener för att må bra. Har du svår astma behöver du även få remiss till specialist för att utreda om det behövs mer avancerad behandling, till exempel biologisk behandling.

Lär dig hur medicinen ska tas

Det är viktigt att läkaren eller sjuksköterskan visar hur du ska ta din medicin så att du får lära dig rätt inhalationsteknik. Annars riskerar läkemedlet att inte nå ner i lungorna och ger då sämre effekt. Du kan be om att få en patientutbildning där det ingår att få lära sig att inhalera medicinen på rätt sätt.

Viktigt med återbesök

Det också bra att komma ihåg att astma kan variera över tid. Ibland märker du av symtomen tydligt, ibland känns det som att du inte har astma alls. Men även om besvären är lindriga behöver du fortsätta med behandlingen som planerat, eftersom obehandlad astma på sikt kan skada luftrören. Med rätt behandling kan inflammationen dämpas och luftvägarna bli mindre känsliga. Gå därför regelbundet på återbesök i vården för att kontrollera att din behandling verkligen fungerar.