Jonas kartlägger matallergier hos barn i Sverige

Kan matallergierna minska om föräldrar introducerar mat till sina barn tidigt i livet? Eller om mamman äter antiinflammatorisk kost? Doktoranden Jonas Österlund får stipendium från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för sin forskning om matallergi hos barn.

Matallergierna i samhället ökar – likaså antalet akuta allergiska reaktioner hos barn. Det pekar en hel del forskning på. Men för att veta säkert hur det ser ut behövs större befolkningsstudier där varje barns matallergi har utretts ordentligt.

Jonas Österlund, ST-läkare och doktorand vid Umeå universitet, undersöker just nu förekomsten av matallergier hos barn i Sverige med utgångspunkt i den stora befolkningsstudien Northpop.

– I den planerar vi att följa 10 000 familjer i Västerbotten från graviditeten fram till sju års ålder för att bland annat se hur förekomsten av matallergier ser ut. Men också vilken betydelse kosten har för utvecklingen av allergi.

Kan man säga att matallergierna ökar?

– Ja, trenden är att det blir vanligare och vanligare med matallergi.

Varför behövs bättre siffror?

– En anledning är att förekomsten av matallergi har ändrats över tid och ser olika ut i olika delar av världen. Det är samtidigt viktigt att vi har bra data från vårt samhälle för att kunna förstå vilket behov som finns av hälso- och sjukvård och även framtida forskning. I Sverige saknas till exempel siffror för förekomsten av matallergi hos barn under två år.

En lovande strategi för att stoppa utvecklingen är att i tidig ålder introducera livsmedel som brukar kunna orsaka allergi, till exempel jordnötter. Därför har riktlinjerna för när detta ska ske ändrats – och många förespråkar nu att introduktionen bör göras under det första levnadsåret och med start runt 4–6 månaders ålder.

Jonas Österlund undersöker om de nya råden påverkat när föräldrar introducerar vissa livsmedel till sina barn.

Dessutom letar han efter andra faktorer som skulle kunna minska risken för allergier hos barn, till exempel genom att titta på den kost som mammor ätit under graviditeten.

– Det skulle kunna finnas ett fönster där mammans kost via moderkakan påverkar barnets immunförsvar och därmed den framtida risken för allergi. Därför undersöker vi mammors kost efter ett särskilt kostinflammatoriskt index. Hypotesen är att en mer antiinflammatorisk kost som är rik på exempelvis fibrer, antioxidanter och enkelomättade fettsyror kan verka skyddande för barnet.

Jonas Österlund är en av fyra doktorander som får ta emot Kerstin Hejdenbergs stipendium för sin forskning. Det är ett stipendium som Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond delar ut till doktorander som forskar om allergisjukdomar hos barn.

De andra stipendiaterna är följande:

Magnus Öhlund, barnläkare och forskarstuderande vid Umeå universitet. Han undersöker vad som händer i kroppen vid FPIES (Food proteininduced enterocolitis syndrome), en svår överkänslighetsreaktion som spädbarn kan få mot till exempel mjölk, fisk, havre, ägg, kyckling och soja.

Anastasia Filou, biträdande överläkare i pediatrisk pulmonologi och doktorand vid Karolinska institutet. Hon forskar om riskfaktorer för astma, för att kunna förutsäga vilka barn med tidiga astmabesvär som kommer att få kvarstående astma i skolåldern.

Sofia Lüning, ST-läkare och doktorand vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Hon försöker identifiera vilka barn som kommer att utveckla kronisk astma. Men också ta reda på om det går att minska risken genom att ge små barn som fått astmabesvär av förkylningsviruset rhinovirus tre dagars kortisonbehandling.