Utdelade stipendier

Kerstin Hejdenberg var under 1990-talet ordförande för såväl Astma- och Allergiförbundet som dess forskningsfond. Vid hennes bortgång 2000 inrättades en minnesfond som varje år delar ut stipendier till doktorander inom barnallergologisk forskning.

Ändamålet för Kerstin Hejdenbergs stipendium är att uppmuntra forskning om psykologiska och sociala dimensioner i den allergiska sjukdomen, samt prioritera forskning som kan leda till förbättrad kommunikation mellan vårdpersonal och patient. Stipendierna är Forskningsfondens sätt att stödja unga forskare.

Stipendiater 2021

Nedan presenteras de som tog emot Kerstin Hejdenbergs stipendium 2021. Längre ned presenteras tidigare års stipendiater.

Dorian Kern

Tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Psykologisk egenvård för atopisk dermatit”

Forskningsfondens motivering

Atopiskt eksem är vanligt både bland barn och ungdomar och bland vuxna. Sjukdomen karakteriseras av torr hud med kliande hudutslag. Botande behandling saknas och är främst mjukgörande krämer och kortisonkrämer. En vanlig reaktion på klådan är att klia, vilket förvärrar eksemet. Kognitiv beteendeterapi har visat sig kunna hjälpa patienter med eksem, bland annat genom att minska kliandet. I Dorian Kerns forskningsprojekt kommer ett internetbaserat psykologiskt egenvårdsprogram baserat på KBT att prövas som stöd vid atopiskt eksem. Preliminära resultat visar gynnsamma effekter hos vuxna. I förlängningen kan metoden utvecklas även för barn och ungdomar.

Caroline-Aleksi Olsson Mägi

Tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Maternal stress and allergic disease in offspring”

Forskningsfondens motivering

I sin forskning tar Caroline-Aleksi Olsson Mägi upp den psykologiska dimensionen i allergisjukdomen. Hon har nyligen visat att besvär av astma, allergiska näsbesvär och födoämnesallergi ökar risken för stress under graviditeten. Caroline-Aleksi Olsson Mägi ska nu undersöka om hög stress hos mamman under och efter graviditeten ökar risken för eksem och allergi hos barnet. Analysen använder kliniska data som i en norsk-svensk forskningsstudie har samlats in från 2 494 mor–barn-par i Norge och Sverige.

Georgia Papapostolou

Tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Symtom och livskvalitet hos patienter med allergi och obstruktiva lungsjukdomar

Forskningsfondens motivering

I sin forskning studerar Georgia Papapostolou symtom och livskvalitet hos patienter med allergi och astma. Vanlig spirometri mäter framför allt obstruktion i de centrala, större luftvägarna, medan andra metoder behövs för att mäta obstruktion i de perifera, små luftvägarna. För mäta obstruktion i de perifera luftvägarna använder Georgia Papapostolou
Forced Oscillation Technique (FOT). Metoden bygger på att sända in ljudvågor av olika frekvens i luftvägsträdet och kan mäta obstruktion i de perifera luftvägarna. I det aktuella projektet ska Georgia Papapostolou undersöka om astma med obstruktion i de perifera luftvägarna är kopplad till svårare astmasjukdom med mer symtom och sämre livskvalitet.

Stipendiater senaste åren

2020

Hanna Borgström
Luftvägsregistret är ett relativt nytt nationellt kvalitetsregister. Hanna Borgströms forskningsprojekt har två delar. Dels ska hon, genom att jämföra med data i Socialstyrelsens Läkemedelsregister respektive Patientregister, utvärdera hur tillförlitliga Luftvägsregistrets barndata är. Dels ska hon med hjälp av registren undersöka om det finns skillnader i vården mellan barn som har otillräckligt kontrollerad astma och barn som har välkontrollerad astma. I förlängningen ligger bättre möjlighet till rätt åtgärder för att fler barn ska få kontrollerad astmasjukdom.

Mia Stråvik
Forskningsrapporter från de senaste åren tyder på att tidig introduktion av olika födoämnen i spädbarnets kost kan minska risken för utveckling av allergi. Mia Stråviks forskningsprojekt ska studera kostens roll i utvecklingen av allergi. Frågeställningar är bland annat om introduktion av smakportioner och fast föda före 6 månader påverkar risken att utveckla allergisjukdomar. Är det antalet livsmedel som introduceras som är viktigt eller är åldern när födoämnena introduceras som spelar roll? I förlängningen ligger möjlighet till råd för att minska risken för allergi.

Carina Uhl
Allergi mot jordnöt är förenad med risk för allvarliga reaktioner. Botande behandling saknas och de som är jordnötsallergiska är hänvisade till att helt undvika jordnöt. Carina Uhls forskning undersöker om det för jordnötsallergiska småbarn går att skapa tolerans mot jordnöt genom att via munnen ge en mycket liten daglig dos jordnötsprotein vilken ökas långsamt. Om denna orala immunterapi, hyposensibilisering, visar sig framgångsrik kommer det att ge stor patientnytta.

2019

Karin Ersson
Akademiska sjukhuset / Uppsala universitet, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Flåsig vid träning – är det min astma? Utveckling av ett e-hälsoverktyg för undersökning av bronkobstruktion i samband med fysisk aktivitet”.

Astmabesvär som utlöses av fysisk ansträngning är vanligt vid astma. Karin Erssons forskningsprojekt syftar till att utveckla en metod för att i individens egen idrottsmiljö mäta hur luftvägarna reagerar vid idrott. Testet i idrottsmiljö kommer att jämföras med ett standardiserat ansträngningstest på löpband. Den nya metoden kan bli till stor nytta för att diagnostisera ansträngningsastma både hos idrottande skolungdomar och hos elitidrottare.

Styliana Vasileiadou
Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Allergisk rinit hos barn, aktuell förekomst, risk- och friskfaktorer”.

Allergiska näsbesvär, allergisk rinit, är en vanlig sjukdom hos barn. Drygt 20 procent av 12-åringar har sådana besvär och förekomsten av allergisk rinit ökar hos barn och unga vuxna. I sin forskning studerar Styliana Vasileiadou påverkbara, tidiga risk- och skyddsfaktorer för allergisk rinit. Bland annat har hon funnit att risken för allergisk rinit vid 12 års ålder var mindre hos barn som åt fisk mer än en gång per månad vid ett års ålder respektive växte upp på bondgård med djur. Styliana Vasileiadous forskning ökar vår kunskap om en mycket vanlig allergisjukdom.

Ulrika Käck
Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Molekylär diagnostik av pälsdjursallergi, med särskilt fokus på hundallergi”.

Allergi mot hund och katt är ofta kopplad till astma och allergiska besvär från näsa och ögon. Molekylär allergidiagnostik har visat att allergiantikropparna är riktade mot flera olika allergena molekyler hos pälsdjuren. Ulrika Käcks forskning syftar till att klarlägga den allergiska sensibiliseringen mot olika allergena molekyler hos hund, samt att undersöka hur väl allergiskt aktiverade basofila vita blodkroppar hos patienten återspeglar kliniska allergibesvär. Forskningen förbättrar vår diagnostik vid allergi mot hund.

2018

Helena Thulin
Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Pediatrisk Eosinofil Esofagit”.

Eosinofil esofagit, vilket innebär en allergisk inflammation i matstrupen, är en sjukdom som har uppmärksammats först på senare år. Inflammationen i matstrupen gör att barn inte kan äta som vanligt utan mat kan fastna och matstrupen riskerar att bli stel. I dag behöver man ta vävnadsprov från matstrupen för att kunna ställa diagnosen. Helena Thulins forskning syftar till att hitta metoder att ställa diagnosen eosinofil esofagit genom prov i saliv eller blod, vilket skulle vara en stor vinst för både patienter och sjukvården.

Grigorios Theodosiou
Hudkliniken Malmö SUS, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Skattning av livskvalitet hos barn med atopiskt eksem”.

Atopiskt eksem drabbar upp till 20 % av alla barn. Vi vet att eksemet negativt kan påverka barnets livskvalitet. Grigorios Theodosious forskning syftar till att i ett första steg identifiera vilka områden av barnets livskvalitet som påverkas eksem. I ett andra steg ska forskningen förse sjukvården med en särskilt anpassad bedömningsskala som mäter hur eksemet påverkar barnets livskvalitet. En sådan möjlighet att bedöma hur eksemet påverkar barnets livskvalitet är värdefull för såväl barn och föräldrar som för sjukvården.

Ylva Söderfeldt
Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala Universitet, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Patientorganisationen som kunskapsförmedlare och nätverksbyggare för allergipatienter”.

Astma och allergi är i dag vanliga sjukdomar, inte minst bland barn. Astma- och Allergiförbundet bidrar till kunskapsförmedlingen mellan medicinsk expertis och patienter och strävar också efter att bilden av de allergiska sjukdomarna ska vara korrekt ute i samhället. I ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt inom ämnesområdet medicinsk humaniora ska Ylva Söderfeldt nu studera dels hur kunskap förmedlas till patienter, dels vilken roll patientföreningarna spelar i förmedlingen av kunskap. I sin forskning ska Ylva Söderfeldt också undersöka hur patienterna deltar i förändring av den medicinska kunskapskulturen. Forskningen är av stort intresse både för patienter och sjukvårdspersonal.

2017

Sandra Ekström
Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Övervikt och astma – kan sambandet förklaras av påverkad lungfunktion?”.

Övervikt hos barn och ungdomar är kopplat till ökad risk för astma, men sambandet är komplext och de bakomliggande orsakerna är otillräckligt klarlagda. En orsak till högre förekomst av astma bland överviktiga kan vara påverkan på lungfunktionen. Sandra Ekströms studie syftar till att undersöka hur övervikt påverkar lungfunktionen och lungfunktionens utveckling från skolåldern till tonåren. Bland annat kommer Sandra Ekström att studera hur de små luftvägarna påverkas i samband med övervikt. Projektet är en del av den välkända BAMSE-studien och kan komma att ligga till grund för förstärkta livsstilsråd.

Maria Ödling
Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Överföringen mellan barn- och vuxenvård, svårighetsgrad, egna erfarenheter, vårdkonsumtion och hälsorelaterad livskvalitet hos ungdomar med astma”.

Överföringen från barnsjukvård till vuxensjukvård innebär en stor omställning för ungdomar med astma. Maria Ödlings doktorandprojekt syftar till att identifiera faktorer av betydelse för att förbättra vården av ungdomar med astma vid övergången till vuxensjukvård. Projektet har särskilt fokus på ungdomar med svår astma. I forskningsprojektet kartläggs därför genom intervjuer hur behoven ser ut hos ungdomar med svår astma. En planerad intervjustudie ska också kartlägga hur ungdomarna har upplevt överföringsprocessen. Förhoppningen är att studiens resultat ska förbättra och underlätta övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård.

Emma Caffrey Osvald
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, Stockholm, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Appeasing the wheezing: Genetic and acquired determinants for pediatric respiratory health”.

Socioekonomi är en faktor som påverkar många sjukdomar. Tidigare studier har visat att låg socioekonomi hos föräldrar ökar risken för astma och allergi hos barn. Varför det är så är dock dåligt klarlagt. Det är till exempel oklart om sambandet är direkt eller om det återspeglar faktorer i arv och miljö. I den aktuella studien, som är en del av Emma Caffrey Osvalds doktorandprojekt, studerar Emma därför sambandet mellan föräldrars socioekonomi och astma hos barn för att klarlägga hur orsakssambanden ser ut. I studien utnyttjar Emma Caffrey Osvald de unika svenska hälsoregistren för att bättre förstå vad sambandet beror på. Resultaten kommer att bli viktiga ur ett folkhälsoperspektiv.

Sandra Tedner
Lung- och allergimottagningen, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Specifika IgE-profiler och framtida eksem- och allergiutveckling”.

Matallergier och eksem är mycket vanligt idag. För de drabbade och deras familjer innebär dessa allergisjukdomar ofta stora begränsningar i det dagliga livet. Sandra Tedner kommer dels att studera allergiutveckling över tid, dels undersöka om enkla åtgärder som tidig matintroduktion av vissa födoämnen och/eller oljebad samt smörjning med hudkräm kan skydda mot utveckling av allergi och eksem. Sandra Tedners forskningsprojekt är en del av den nordiska studien PreventADALL, där 2700 mödrar och deras spädbarn följs, samt den väl kända BAMSE-studien. Ökad kunskap om hur allergier utvecklas och om de kan påverkas med specifik diet eller hudvård är av stor betydelse i det viktiga folkhälsoarbetet att hindra utveckling av allergiska sjukdomar.

2016

Åsa Strinnholm
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN-studierna, Luleå, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Födoämnesöverkänslighet bland skolbarn med särskilt fokus på prevalens, livskvalitet och upplevelser i samband med dubbel-blind placebo-kontrollerad födoämnesprovokation”.

Födoämnesallergi är ett stort kliniskt problem som inte sällan påverkar allergiska barns och ungdomars livskvalitet. Åsa Strinnholm studerar i sitt doktorandprojekt hur olika former av födoämnesöverkänslighet påverkar livskvaliteten hos skolbarn. Det är inte heller okomplicerat att återintroducera ett födoämne som varit eliminerat under lång tid. Ofta finns en rädsla att äta den mat som man tidigare har varit allergisk emot. Detta har Åsa Strinnholm nyligen rapporterat och hon visar på behovet av att sjukvården följer och ger stöd även åt ungdomar som genomgått en framgångsrik födoämnesprovokation.

Anna Hicke-Roberts
Avdelningen för Pediatrik, Göteborgs universitet och Barnmottagningen, Angereds Närsjukhus, tilldelas stipendium för forskningsprojektet  Astma och allergi bland skolbarn i Mölndal och Kiruna; förändring över tid, geografiska skillnader och analys av riskfaktorer för allergiutveckling”.

Astma och allergi är de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige och det är väl känt att de allergiska sjukdomarna ökade påtagligt under andra halvan av 1900-talet. I sitt forskningsprojekt studerar Anna Hicke-Roberts hur förekomsten av astma och allergi har förändrats under de senaste två decennierna samt om det finns faktorer som kan minska utvecklingen av allergisk sjukdom. I ett nyligen publicerat arbete rapporteras att förekomsten av allergiska näs- och ögonbesvär fortsätter att öka hos 7- till 9-åringar medan nivån av astma och eksem verkar ha planat ut. I de fortsatta studierna kommer födoämnesallergi att stå i fokus. Anna Hicke-Roberts kommer också att undersöka om det finns kostmönster under tidig barndom som minskar risken för allergi, på liknande sätt som man funnit gynnsam effekt av tidig introduktion av fisk.

Katarina Stenberg Hammar
Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Barnmottagningen Jakobsberg, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Viral wheeze and risk factors for childhood asthma – an evaluation of clinical, immunological and genetic factors”.

Astmabesvär i samband med förkylningar är vanligt hos spädbarn och småbarn. I sitt doktorandprojekt följer Katarina Stenberg Hammar en grupp barn med återkommande obstruktiva besvär vid infektioner. Katarina Stenberg Hammar har funnit att dessa barn har en överrepresentation av riskfaktorer dels via ärftlighet och miljöfaktorer men också en immunologisk och genetisk känslighet jämfört med en grupp friska kontroller utan obstruktiva besvär. Bland annat har barnen ökad förekomst av en gen som nyligen har visats ha koppling till småbarnsastma. Studien fortsätter nu med årliga uppföljningar av barnen.

Stipendiater senaste åren

2020

Hanna Borgström
Luftvägsregistret är ett relativt nytt nationellt kvalitetsregister. Hanna Borgströms forskningsprojekt har två delar. Dels ska hon, genom att jämföra med data i Socialstyrelsens Läkemedelsregister respektive Patientregister, utvärdera hur tillförlitliga Luftvägsregistrets barndata är. Dels ska hon med hjälp av registren undersöka om det finns skillnader i vården mellan barn som har otillräckligt kontrollerad astma och barn som har välkontrollerad astma. I förlängningen ligger bättre möjlighet till rätt åtgärder för att fler barn ska få kontrollerad astmasjukdom.

Mia Stråvik
Forskningsrapporter från de senaste åren tyder på att tidig introduktion av olika födoämnen i spädbarnets kost kan minska risken för utveckling av allergi. Mia Stråviks forskningsprojekt ska studera kostens roll i utvecklingen av allergi. Frågeställningar är bland annat om introduktion av smakportioner och fast föda före 6 månader påverkar risken att utveckla allergisjukdomar. Är det antalet livsmedel som introduceras som är viktigt eller är åldern när födoämnena introduceras som spelar roll? I förlängningen ligger möjlighet till råd för att minska risken för allergi.

Carina Uhl
Allergi mot jordnöt är förenad med risk för allvarliga reaktioner. Botande behandling saknas och de som är jordnötsallergiska är hänvisade till att helt undvika jordnöt. Carina Uhls forskning undersöker om det för jordnötsallergiska småbarn går att skapa tolerans mot jordnöt genom att via munnen ge en mycket liten daglig dos jordnötsprotein vilken ökas långsamt. Om denna orala immunterapi, hyposensibilisering, visar sig framgångsrik kommer det att ge stor patientnytta.

2019

Karin Ersson
Akademiska sjukhuset / Uppsala universitet, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Flåsig vid träning – är det min astma? Utveckling av ett e-hälsoverktyg för undersökning av bronkobstruktion i samband med fysisk aktivitet”.

Astmabesvär som utlöses av fysisk ansträngning är vanligt vid astma. Karin Erssons forskningsprojekt syftar till att utveckla en metod för att i individens egen idrottsmiljö mäta hur luftvägarna reagerar vid idrott. Testet i idrottsmiljö kommer att jämföras med ett standardiserat ansträngningstest på löpband. Den nya metoden kan bli till stor nytta för att diagnostisera ansträngningsastma både hos idrottande skolungdomar och hos elitidrottare.

Styliana Vasileiadou
Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Allergisk rinit hos barn, aktuell förekomst, risk- och friskfaktorer”.

Allergiska näsbesvär, allergisk rinit, är en vanlig sjukdom hos barn. Drygt 20 procent av 12-åringar har sådana besvär och förekomsten av allergisk rinit ökar hos barn och unga vuxna. I sin forskning studerar Styliana Vasileiadou påverkbara, tidiga risk- och skyddsfaktorer för allergisk rinit. Bland annat har hon funnit att risken för allergisk rinit vid 12 års ålder var mindre hos barn som åt fisk mer än en gång per månad vid ett års ålder respektive växte upp på bondgård med djur. Styliana Vasileiadous forskning ökar vår kunskap om en mycket vanlig allergisjukdom.

Ulrika Käck
Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Molekylär diagnostik av pälsdjursallergi, med särskilt fokus på hundallergi”.

Allergi mot hund och katt är ofta kopplad till astma och allergiska besvär från näsa och ögon. Molekylär allergidiagnostik har visat att allergiantikropparna är riktade mot flera olika allergena molekyler hos pälsdjuren. Ulrika Käcks forskning syftar till att klarlägga den allergiska sensibiliseringen mot olika allergena molekyler hos hund, samt att undersöka hur väl allergiskt aktiverade basofila vita blodkroppar hos patienten återspeglar kliniska allergibesvär. Forskningen förbättrar vår diagnostik vid allergi mot hund.

2018

Helena Thulin
Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Pediatrisk Eosinofil Esofagit”.

Eosinofil esofagit, vilket innebär en allergisk inflammation i matstrupen, är en sjukdom som har uppmärksammats först på senare år. Inflammationen i matstrupen gör att barn inte kan äta som vanligt utan mat kan fastna och matstrupen riskerar att bli stel. I dag behöver man ta vävnadsprov från matstrupen för att kunna ställa diagnosen. Helena Thulins forskning syftar till att hitta metoder att ställa diagnosen eosinofil esofagit genom prov i saliv eller blod, vilket skulle vara en stor vinst för både patienter och sjukvården.

Grigorios Theodosiou
Hudkliniken Malmö SUS, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Skattning av livskvalitet hos barn med atopiskt eksem”.

Atopiskt eksem drabbar upp till 20 % av alla barn. Vi vet att eksemet negativt kan påverka barnets livskvalitet. Grigorios Theodosious forskning syftar till att i ett första steg identifiera vilka områden av barnets livskvalitet som påverkas eksem. I ett andra steg ska forskningen förse sjukvården med en särskilt anpassad bedömningsskala som mäter hur eksemet påverkar barnets livskvalitet. En sådan möjlighet att bedöma hur eksemet påverkar barnets livskvalitet är värdefull för såväl barn och föräldrar som för sjukvården.

Ylva Söderfeldt
Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala Universitet, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Patientorganisationen som kunskapsförmedlare och nätverksbyggare för allergipatienter”.

Astma och allergi är i dag vanliga sjukdomar, inte minst bland barn. Astma- och Allergiförbundet bidrar till kunskapsförmedlingen mellan medicinsk expertis och patienter och strävar också efter att bilden av de allergiska sjukdomarna ska vara korrekt ute i samhället. I ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt inom ämnesområdet medicinsk humaniora ska Ylva Söderfeldt nu studera dels hur kunskap förmedlas till patienter, dels vilken roll patientföreningarna spelar i förmedlingen av kunskap. I sin forskning ska Ylva Söderfeldt också undersöka hur patienterna deltar i förändring av den medicinska kunskapskulturen. Forskningen är av stort intresse både för patienter och sjukvårdspersonal.

2017

Sandra Ekström
Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Övervikt och astma – kan sambandet förklaras av påverkad lungfunktion?”.

Övervikt hos barn och ungdomar är kopplat till ökad risk för astma, men sambandet är komplext och de bakomliggande orsakerna är otillräckligt klarlagda. En orsak till högre förekomst av astma bland överviktiga kan vara påverkan på lungfunktionen. Sandra Ekströms studie syftar till att undersöka hur övervikt påverkar lungfunktionen och lungfunktionens utveckling från skolåldern till tonåren. Bland annat kommer Sandra Ekström att studera hur de små luftvägarna påverkas i samband med övervikt. Projektet är en del av den välkända BAMSE-studien och kan komma att ligga till grund för förstärkta livsstilsråd.

Maria Ödling
Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Överföringen mellan barn- och vuxenvård, svårighetsgrad, egna erfarenheter, vårdkonsumtion och hälsorelaterad livskvalitet hos ungdomar med astma”.

Överföringen från barnsjukvård till vuxensjukvård innebär en stor omställning för ungdomar med astma. Maria Ödlings doktorandprojekt syftar till att identifiera faktorer av betydelse för att förbättra vården av ungdomar med astma vid övergången till vuxensjukvård. Projektet har särskilt fokus på ungdomar med svår astma. I forskningsprojektet kartläggs därför genom intervjuer hur behoven ser ut hos ungdomar med svår astma. En planerad intervjustudie ska också kartlägga hur ungdomarna har upplevt överföringsprocessen. Förhoppningen är att studiens resultat ska förbättra och underlätta övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård.

Emma Caffrey Osvald
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, Stockholm, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Appeasing the wheezing: Genetic and acquired determinants for pediatric respiratory health”.

Socioekonomi är en faktor som påverkar många sjukdomar. Tidigare studier har visat att låg socioekonomi hos föräldrar ökar risken för astma och allergi hos barn. Varför det är så är dock dåligt klarlagt. Det är till exempel oklart om sambandet är direkt eller om det återspeglar faktorer i arv och miljö. I den aktuella studien, som är en del av Emma Caffrey Osvalds doktorandprojekt, studerar Emma därför sambandet mellan föräldrars socioekonomi och astma hos barn för att klarlägga hur orsakssambanden ser ut. I studien utnyttjar Emma Caffrey Osvald de unika svenska hälsoregistren för att bättre förstå vad sambandet beror på. Resultaten kommer att bli viktiga ur ett folkhälsoperspektiv.

Sandra Tedner
Lung- och allergimottagningen, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Specifika IgE-profiler och framtida eksem- och allergiutveckling”.

Matallergier och eksem är mycket vanligt idag. För de drabbade och deras familjer innebär dessa allergisjukdomar ofta stora begränsningar i det dagliga livet. Sandra Tedner kommer dels att studera allergiutveckling över tid, dels undersöka om enkla åtgärder som tidig matintroduktion av vissa födoämnen och/eller oljebad samt smörjning med hudkräm kan skydda mot utveckling av allergi och eksem. Sandra Tedners forskningsprojekt är en del av den nordiska studien PreventADALL, där 2700 mödrar och deras spädbarn följs, samt den väl kända BAMSE-studien. Ökad kunskap om hur allergier utvecklas och om de kan påverkas med specifik diet eller hudvård är av stor betydelse i det viktiga folkhälsoarbetet att hindra utveckling av allergiska sjukdomar.

2016

Åsa Strinnholm
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN-studierna, Luleå, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Födoämnesöverkänslighet bland skolbarn med särskilt fokus på prevalens, livskvalitet och upplevelser i samband med dubbel-blind placebo-kontrollerad födoämnesprovokation”.

Födoämnesallergi är ett stort kliniskt problem som inte sällan påverkar allergiska barns och ungdomars livskvalitet. Åsa Strinnholm studerar i sitt doktorandprojekt hur olika former av födoämnesöverkänslighet påverkar livskvaliteten hos skolbarn. Det är inte heller okomplicerat att återintroducera ett födoämne som varit eliminerat under lång tid. Ofta finns en rädsla att äta den mat som man tidigare har varit allergisk emot. Detta har Åsa Strinnholm nyligen rapporterat och hon visar på behovet av att sjukvården följer och ger stöd även åt ungdomar som genomgått en framgångsrik födoämnesprovokation.

Anna Hicke-Roberts
Avdelningen för Pediatrik, Göteborgs universitet och Barnmottagningen, Angereds Närsjukhus, tilldelas stipendium för forskningsprojektet  Astma och allergi bland skolbarn i Mölndal och Kiruna; förändring över tid, geografiska skillnader och analys av riskfaktorer för allergiutveckling”.

Astma och allergi är de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige och det är väl känt att de allergiska sjukdomarna ökade påtagligt under andra halvan av 1900-talet. I sitt forskningsprojekt studerar Anna Hicke-Roberts hur förekomsten av astma och allergi har förändrats under de senaste två decennierna samt om det finns faktorer som kan minska utvecklingen av allergisk sjukdom. I ett nyligen publicerat arbete rapporteras att förekomsten av allergiska näs- och ögonbesvär fortsätter att öka hos 7- till 9-åringar medan nivån av astma och eksem verkar ha planat ut. I de fortsatta studierna kommer födoämnesallergi att stå i fokus. Anna Hicke-Roberts kommer också att undersöka om det finns kostmönster under tidig barndom som minskar risken för allergi, på liknande sätt som man funnit gynnsam effekt av tidig introduktion av fisk.

Katarina Stenberg Hammar
Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Barnmottagningen Jakobsberg, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Viral wheeze and risk factors for childhood asthma – an evaluation of clinical, immunological and genetic factors”.

Astmabesvär i samband med förkylningar är vanligt hos spädbarn och småbarn. I sitt doktorandprojekt följer Katarina Stenberg Hammar en grupp barn med återkommande obstruktiva besvär vid infektioner. Katarina Stenberg Hammar har funnit att dessa barn har en överrepresentation av riskfaktorer dels via ärftlighet och miljöfaktorer men också en immunologisk och genetisk känslighet jämfört med en grupp friska kontroller utan obstruktiva besvär. Bland annat har barnen ökad förekomst av en gen som nyligen har visats ha koppling till småbarnsastma. Studien fortsätter nu med årliga uppföljningar av barnen.

Stipendiater senaste åren

2020

Hanna Borgström
Luftvägsregistret är ett relativt nytt nationellt kvalitetsregister. Hanna Borgströms forskningsprojekt har två delar. Dels ska hon, genom att jämföra med data i Socialstyrelsens Läkemedelsregister respektive Patientregister, utvärdera hur tillförlitliga Luftvägsregistrets barndata är. Dels ska hon med hjälp av registren undersöka om det finns skillnader i vården mellan barn som har otillräckligt kontrollerad astma och barn som har välkontrollerad astma. I förlängningen ligger bättre möjlighet till rätt åtgärder för att fler barn ska få kontrollerad astmasjukdom.

Mia Stråvik
Forskningsrapporter från de senaste åren tyder på att tidig introduktion av olika födoämnen i spädbarnets kost kan minska risken för utveckling av allergi. Mia Stråviks forskningsprojekt ska studera kostens roll i utvecklingen av allergi. Frågeställningar är bland annat om introduktion av smakportioner och fast föda före 6 månader påverkar risken att utveckla allergisjukdomar. Är det antalet livsmedel som introduceras som är viktigt eller är åldern när födoämnena introduceras som spelar roll? I förlängningen ligger möjlighet till råd för att minska risken för allergi.

Carina Uhl
Allergi mot jordnöt är förenad med risk för allvarliga reaktioner. Botande behandling saknas och de som är jordnötsallergiska är hänvisade till att helt undvika jordnöt. Carina Uhls forskning undersöker om det för jordnötsallergiska småbarn går att skapa tolerans mot jordnöt genom att via munnen ge en mycket liten daglig dos jordnötsprotein vilken ökas långsamt. Om denna orala immunterapi, hyposensibilisering, visar sig framgångsrik kommer det att ge stor patientnytta.

2019

Karin Ersson
Akademiska sjukhuset / Uppsala universitet, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Flåsig vid träning – är det min astma? Utveckling av ett e-hälsoverktyg för undersökning av bronkobstruktion i samband med fysisk aktivitet”.

Astmabesvär som utlöses av fysisk ansträngning är vanligt vid astma. Karin Erssons forskningsprojekt syftar till att utveckla en metod för att i individens egen idrottsmiljö mäta hur luftvägarna reagerar vid idrott. Testet i idrottsmiljö kommer att jämföras med ett standardiserat ansträngningstest på löpband. Den nya metoden kan bli till stor nytta för att diagnostisera ansträngningsastma både hos idrottande skolungdomar och hos elitidrottare.

Styliana Vasileiadou
Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Allergisk rinit hos barn, aktuell förekomst, risk- och friskfaktorer”.

Allergiska näsbesvär, allergisk rinit, är en vanlig sjukdom hos barn. Drygt 20 procent av 12-åringar har sådana besvär och förekomsten av allergisk rinit ökar hos barn och unga vuxna. I sin forskning studerar Styliana Vasileiadou påverkbara, tidiga risk- och skyddsfaktorer för allergisk rinit. Bland annat har hon funnit att risken för allergisk rinit vid 12 års ålder var mindre hos barn som åt fisk mer än en gång per månad vid ett års ålder respektive växte upp på bondgård med djur. Styliana Vasileiadous forskning ökar vår kunskap om en mycket vanlig allergisjukdom.

Ulrika Käck
Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Molekylär diagnostik av pälsdjursallergi, med särskilt fokus på hundallergi”.

Allergi mot hund och katt är ofta kopplad till astma och allergiska besvär från näsa och ögon. Molekylär allergidiagnostik har visat att allergiantikropparna är riktade mot flera olika allergena molekyler hos pälsdjuren. Ulrika Käcks forskning syftar till att klarlägga den allergiska sensibiliseringen mot olika allergena molekyler hos hund, samt att undersöka hur väl allergiskt aktiverade basofila vita blodkroppar hos patienten återspeglar kliniska allergibesvär. Forskningen förbättrar vår diagnostik vid allergi mot hund.

2018

Helena Thulin
Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Pediatrisk Eosinofil Esofagit”.

Eosinofil esofagit, vilket innebär en allergisk inflammation i matstrupen, är en sjukdom som har uppmärksammats först på senare år. Inflammationen i matstrupen gör att barn inte kan äta som vanligt utan mat kan fastna och matstrupen riskerar att bli stel. I dag behöver man ta vävnadsprov från matstrupen för att kunna ställa diagnosen. Helena Thulins forskning syftar till att hitta metoder att ställa diagnosen eosinofil esofagit genom prov i saliv eller blod, vilket skulle vara en stor vinst för både patienter och sjukvården.

Grigorios Theodosiou
Hudkliniken Malmö SUS, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Skattning av livskvalitet hos barn med atopiskt eksem”.

Atopiskt eksem drabbar upp till 20 % av alla barn. Vi vet att eksemet negativt kan påverka barnets livskvalitet. Grigorios Theodosious forskning syftar till att i ett första steg identifiera vilka områden av barnets livskvalitet som påverkas eksem. I ett andra steg ska forskningen förse sjukvården med en särskilt anpassad bedömningsskala som mäter hur eksemet påverkar barnets livskvalitet. En sådan möjlighet att bedöma hur eksemet påverkar barnets livskvalitet är värdefull för såväl barn och föräldrar som för sjukvården.

Ylva Söderfeldt
Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala Universitet, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Patientorganisationen som kunskapsförmedlare och nätverksbyggare för allergipatienter”.

Astma och allergi är i dag vanliga sjukdomar, inte minst bland barn. Astma- och Allergiförbundet bidrar till kunskapsförmedlingen mellan medicinsk expertis och patienter och strävar också efter att bilden av de allergiska sjukdomarna ska vara korrekt ute i samhället. I ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt inom ämnesområdet medicinsk humaniora ska Ylva Söderfeldt nu studera dels hur kunskap förmedlas till patienter, dels vilken roll patientföreningarna spelar i förmedlingen av kunskap. I sin forskning ska Ylva Söderfeldt också undersöka hur patienterna deltar i förändring av den medicinska kunskapskulturen. Forskningen är av stort intresse både för patienter och sjukvårdspersonal.

2017

Sandra Ekström
Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Övervikt och astma – kan sambandet förklaras av påverkad lungfunktion?”.

Övervikt hos barn och ungdomar är kopplat till ökad risk för astma, men sambandet är komplext och de bakomliggande orsakerna är otillräckligt klarlagda. En orsak till högre förekomst av astma bland överviktiga kan vara påverkan på lungfunktionen. Sandra Ekströms studie syftar till att undersöka hur övervikt påverkar lungfunktionen och lungfunktionens utveckling från skolåldern till tonåren. Bland annat kommer Sandra Ekström att studera hur de små luftvägarna påverkas i samband med övervikt. Projektet är en del av den välkända BAMSE-studien och kan komma att ligga till grund för förstärkta livsstilsråd.

Maria Ödling
Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Överföringen mellan barn- och vuxenvård, svårighetsgrad, egna erfarenheter, vårdkonsumtion och hälsorelaterad livskvalitet hos ungdomar med astma”.

Överföringen från barnsjukvård till vuxensjukvård innebär en stor omställning för ungdomar med astma. Maria Ödlings doktorandprojekt syftar till att identifiera faktorer av betydelse för att förbättra vården av ungdomar med astma vid övergången till vuxensjukvård. Projektet har särskilt fokus på ungdomar med svår astma. I forskningsprojektet kartläggs därför genom intervjuer hur behoven ser ut hos ungdomar med svår astma. En planerad intervjustudie ska också kartlägga hur ungdomarna har upplevt överföringsprocessen. Förhoppningen är att studiens resultat ska förbättra och underlätta övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård.

Emma Caffrey Osvald
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, Stockholm, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Appeasing the wheezing: Genetic and acquired determinants for pediatric respiratory health”.

Socioekonomi är en faktor som påverkar många sjukdomar. Tidigare studier har visat att låg socioekonomi hos föräldrar ökar risken för astma och allergi hos barn. Varför det är så är dock dåligt klarlagt. Det är till exempel oklart om sambandet är direkt eller om det återspeglar faktorer i arv och miljö. I den aktuella studien, som är en del av Emma Caffrey Osvalds doktorandprojekt, studerar Emma därför sambandet mellan föräldrars socioekonomi och astma hos barn för att klarlägga hur orsakssambanden ser ut. I studien utnyttjar Emma Caffrey Osvald de unika svenska hälsoregistren för att bättre förstå vad sambandet beror på. Resultaten kommer att bli viktiga ur ett folkhälsoperspektiv.

Sandra Tedner
Lung- och allergimottagningen, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Specifika IgE-profiler och framtida eksem- och allergiutveckling”.

Matallergier och eksem är mycket vanligt idag. För de drabbade och deras familjer innebär dessa allergisjukdomar ofta stora begränsningar i det dagliga livet. Sandra Tedner kommer dels att studera allergiutveckling över tid, dels undersöka om enkla åtgärder som tidig matintroduktion av vissa födoämnen och/eller oljebad samt smörjning med hudkräm kan skydda mot utveckling av allergi och eksem. Sandra Tedners forskningsprojekt är en del av den nordiska studien PreventADALL, där 2700 mödrar och deras spädbarn följs, samt den väl kända BAMSE-studien. Ökad kunskap om hur allergier utvecklas och om de kan påverkas med specifik diet eller hudvård är av stor betydelse i det viktiga folkhälsoarbetet att hindra utveckling av allergiska sjukdomar.

2016

Åsa Strinnholm
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN-studierna, Luleå, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Födoämnesöverkänslighet bland skolbarn med särskilt fokus på prevalens, livskvalitet och upplevelser i samband med dubbel-blind placebo-kontrollerad födoämnesprovokation”.

Födoämnesallergi är ett stort kliniskt problem som inte sällan påverkar allergiska barns och ungdomars livskvalitet. Åsa Strinnholm studerar i sitt doktorandprojekt hur olika former av födoämnesöverkänslighet påverkar livskvaliteten hos skolbarn. Det är inte heller okomplicerat att återintroducera ett födoämne som varit eliminerat under lång tid. Ofta finns en rädsla att äta den mat som man tidigare har varit allergisk emot. Detta har Åsa Strinnholm nyligen rapporterat och hon visar på behovet av att sjukvården följer och ger stöd även åt ungdomar som genomgått en framgångsrik födoämnesprovokation.

Anna Hicke-Roberts
Avdelningen för Pediatrik, Göteborgs universitet och Barnmottagningen, Angereds Närsjukhus, tilldelas stipendium för forskningsprojektet  Astma och allergi bland skolbarn i Mölndal och Kiruna; förändring över tid, geografiska skillnader och analys av riskfaktorer för allergiutveckling”.

Astma och allergi är de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige och det är väl känt att de allergiska sjukdomarna ökade påtagligt under andra halvan av 1900-talet. I sitt forskningsprojekt studerar Anna Hicke-Roberts hur förekomsten av astma och allergi har förändrats under de senaste två decennierna samt om det finns faktorer som kan minska utvecklingen av allergisk sjukdom. I ett nyligen publicerat arbete rapporteras att förekomsten av allergiska näs- och ögonbesvär fortsätter att öka hos 7- till 9-åringar medan nivån av astma och eksem verkar ha planat ut. I de fortsatta studierna kommer födoämnesallergi att stå i fokus. Anna Hicke-Roberts kommer också att undersöka om det finns kostmönster under tidig barndom som minskar risken för allergi, på liknande sätt som man funnit gynnsam effekt av tidig introduktion av fisk.

Katarina Stenberg Hammar
Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Barnmottagningen Jakobsberg, tilldelas stipendium för forskningsprojektet ”Viral wheeze and risk factors for childhood asthma – an evaluation of clinical, immunological and genetic factors”.

Astmabesvär i samband med förkylningar är vanligt hos spädbarn och småbarn. I sitt doktorandprojekt följer Katarina Stenberg Hammar en grupp barn med återkommande obstruktiva besvär vid infektioner. Katarina Stenberg Hammar har funnit att dessa barn har en överrepresentation av riskfaktorer dels via ärftlighet och miljöfaktorer men också en immunologisk och genetisk känslighet jämfört med en grupp friska kontroller utan obstruktiva besvär. Bland annat har barnen ökad förekomst av en gen som nyligen har visats ha koppling till småbarnsastma. Studien fortsätter nu med årliga uppföljningar av barnen.

Till toppen av sidan