Astmadagen
Astmadagen
Internationella astmadagen infaller den första tisdagen i maj varje år. Astma- och Allergiförbundet uppmärksammar dagen genom att visa på det faktum att en tredjedel av alla med astma lever med besvär som hosta, andfåddhet och pipande andning – trots att de skulle kunna leva ett friskt liv utan begränsningar.
Astmadagen – en världsastmadag
Den 6 maj är det internationella astmadagen – en viktig dag för att öka kunskapen om astma. Dagen, som även är känd som världsastmadagen, organiseras av den globala organisationen Global Initiative for Asthma (GINA). Den uppmärksammades för första gången 1998, i samband med att den första världskonferensen för astma hölls i Barcelona. Syftet är att öka medvetenheten om astma, förbättra vården och att sprida kunskap om sjukdomen till allmänheten.
Var tredje astmapatient lider i onödan
Var tredje vuxen med astma i Sverige har besvär som hosta, andfåddhet eller långdragna förkylningar, trots att de inte skulle behöva ha det. En ny rapport från Astma- och Allergiförbundet visar att brister i vården påverkar människors möjligheter att hålla sin astma under kontroll. Till exempel får färre än hälften göra det test som vården erbjuder för att mäta hur kontrollerad astman är. Och bara en av tio har en skriftlig behandlingsplan, trots att det är en viktig del av behandlingen.
Det här kämpar vi för
Astma är en av Sveriges största folksjukdomar. För många styr sjukdomen vardagen men med rätt diagnos, behandling och uppföljning kan många leva ett friskt liv. Därför kämpar Astma- och Allergiförbundet för:
- Bra vård i hela landet
Var du bor ska inte avgöra vilken vård du får. - Att fler specialister utbildas
Många som söker hjälp för astmarelaterade problem får inte den hjälp de behöver av vården. Det är brist på specialister, allergologer, barnallergologer och astmasköterskor i hela landet – och det behövs åtgärder för att fler ska utbilda sig inom området. - Rätt till patientutbildning
Personer med astma behöver kunskap om hur de kan anpassa sin behandling efter hur de mår. Vi kräver mer resurser till vården, för att fler ska få den hjälp de behöver. - Fungerande övergång från barn- till vuxenvård
Som ung vuxen är det svårt att få vård och många med astma saknar regelbunden uppföljning hos vården efter sin 18-års dag. - Stöd att våga träna
Att vara fysiskt aktiv ökar chansen till astmakontroll och förbättrad lungfunktion. Eftersom ansträngning kan trigga astmasymtom är det viktigt att få råd och stöd för att komma igång eller fortsätta träna.
Vanliga frågor om astma
"Mitt barnbarn har fått diagnosen astma och en del symtom liknar de jag har haft det senaste halvåret. Men kan man få astma i min ålder, jag är 64 år?" Astma kan utvecklas när som helts i livet. Tyvärr tror många att astma bara drabbar barn eller i alla fall unga personer. Det är fel, astma kan debutera även hos äldre. Om du misstänker att du har astma så kontakta vården. Man kan förbereda sitt vårdbesök genom att skriva vilka symtom man har och hur ofta symtomen förekommer, en s.k. symtomdagbok.
"Jag har lärt mig att undvika sådant som triggar min astma. Nu läste jag att träning är bra för oss med astma, stämmer det även för mig med ansträngningsutlöst astma?" Regelbunden träning minskar risken för okontrollerad astma. Forskning visar att fysisk aktivitet minst 150 minuter/vecka och fysisk träning med hög intensitet minst 75 minuter/vecka har effekt i form av ökad astmakontroll och bättre lungfunktion. Det kan tyckas som en motsägelse att det är så trots att träning kan trigga astmasymtom. För att minska risken för astmasymtom vid träning är uppvärmningen viktig. Du kan också tala med din läkare om hur du kan ta luftvägsvidgande läkemedel i förebyggande syfte innan träning för att minska risken för astmasymtom. Läs mer om träning och astma.
Det finns två huvudtyper av inhalatorer, pulver- och sprayinhalatorer. I Sverige är pulverinhalatorer vanligast och fungerar bra till de flesta. Vissa behöver dock en sprayinhalator, tex mindre barn och personer med svag inandningskraft. Sprayinhalatorer innehåller gaser som kan påverka klimatet även om mängden är liten. EU har nyligen beslutat att drivgasen måste ersättas med en klimatneutral gas så på sikt kommer problemet att försvinna. Det viktigaste är att du har en inhalator som fungerar bra för dig så att du kan vara så symtomfri som möjligt. Förutom att livskvaliteten höjs så minskar vårdbehovet i övrigt vilket rimligen är positivt även för klimatet.
Det kan finnas flera skäl till att behandlingen inte fungerar. Kanske får du inte rätt dos eller så kanske har du inte fått rätt information om hur din inhalator ska användas? Kanske behöver du ytterligare läkemedel för att få en bra effekt. Det finns även diagnoser som ger symtom som liknar astma men som inte orsakas av inflammation i luftvägarna. Är det fallet så ger astmabehandling inte effekt. Ett exempel är sensorisk hyperreaktivitet (SHR). I det fallet triggas symtomen ofta av just dofter. Läsa mer om doftöverkänslighet. Läkemedelsverkets nya behandlingsriktlinjer för astma rekommenderar att astmadiagnosen omprövas om behandling inte ger effekt eftersom symtomen då kan ha andra orsaker. Om detta är aktuellt för dig bör du kontakta din läkare.
Okontrollerad astma kan vara ett förvirrande begrepp. Inom astmavården innebär okontrollerad astma att astman ger symtom trots behandling. Symtom på okontrollerad astma kan vara hosta på nätterna, att astman blir sämre flera gånger under ett år, att man behöver använda luftrörsvidgande läkemedel pga astmasymtom flera gånger per vecka, att man inte kan vara fyskiskt aktiv p.g.a astman. Det finns självskattningstest, astmakontrolltest (AKT eller ACT) rekommenderade av Socialstyrelsen som kan hjälpa till att bedöma om astman är så kontrollerad som den kan vara. Läs mer om självtest för astma.