Varför får vissa anafylaxi – och andra inte?
Akuta allergiska reaktioner är ovanliga, men kan vara livshotande och orsaka stor oro efteråt. Forskaren Theo Gülen vill ta reda på varför vissa drabbas av anafylaxi – medan andra får mildare besvär.
I dag är det Världsdagen för anafylaxi (World Anaphylaxis Awareness Day). Syftet är att uppmärksamma anafylaxi – den mest akuta och allvarliga formen av allergisk reaktion du kan ha.
Vid anafylaxi överreagerar immunförsvaret kraftigt och påverkar flera organ samtidigt, vilket snabbt kan leda till andningssvårigheter, blodtrycksfall och symtom i mage, tarm och hud. Och i värsta fall chock, om du inte får behandling direkt.
Allergi mot getingar vanligast
Varje år dör 3–4 personer i Sverige till följd av anafylaxi, enligt överläkare Theo Gülen, som forskar på ämnet vid Karolinska Institutet.
– Hos vuxna orsakas de flesta fallen av anafylaxi av insektsstick, särskilt från getingar. För barn handlar det i stället oftast om matallergier, säger han.
Ska öka kunskapen
Theo Gülen har fått forskningsmedel från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för att öka kunskapen om varför vissa löper högre risk för att återkommande få den här typen av kraftigare reaktioner.
Bland annat analyserar han blodprover från personer med ovanligt känsliga mastceller, kroppens ”larmceller”. Genom att jämföra resultaten med patienter som haft olika typer av allergiska reaktioner vill han identifiera vilka som löper högre risk att drabbas av återkommande anafylaxi.
Vill minska ovissheten
Vad hoppas du att forskningen ska leda till?
– Anafylaxi skapar stor oro för många människor och deras familjer – den som upplevt en sådan reaktion glömmer det aldrig. Mitt mål är att utveckla ett verktyg som hjälper läkare att upptäcka patienter som riskerar att drabbas av detta, för att minska ovissheten. Inom de kommande åren hoppas jag också att vi kan behandla anafylaxi betydligt mer träffsäkert, ungefär som man idag kan göra med svår astma.
Hur kan man förebygga anafylaxi i dag?
– Sök vård vid en misstänkt allergisk reaktion. Då kan du få rätt utredning och vid behov en adrenalinpenna. Vid bi- eller getingallergi kan även immunterapi hjälpa många. Dessutom är en välbehandlad astma viktigt, eftersom den kan påverka symtomen.
Så agerar du vid anafylaxi
- Ta adrenalin med adrenalinpenna direkt i lårets yttersida.
- Upprepa dosen efter 10–15 minuter om symtomen inte förbättras.
- Ring 112 omedelbart.
- Använd luftrörsvidgande medicin om du har astma, upprepa efter 10 minuter vid behov.
- Ta antihistamin och kortisontabletter om du har det, men ta alltid adrenalinpennan först.
- Ge hjärt‑lungräddning (HLR) om den som får anafylaxi slutar andas.
Källa: 1177
Publicerad den: 21 november 2025
Uppdaterad den: 21 november 2025