Debatt: Rädda pollenmätningarna – för folkhälsans och miljöns skull

Idag skriver Astma- och Allergiförbundet i Göteborgsposten, tillsammans med forskare och en meteorolog, om varför pollenmätningarna måste räddas. Läs artikeln här.

Pollenmätningarna i mer än halva landet har lagts ner. Detta trots att pollensäsongen blir allt längre till följd av klimatförändringarna. Många har känt av hassel i södra Sverige sedan före jul. Nu stiger också halterna av alpollen. I vissa delar av landet är det numera pollensäsong året om, och det är något som blir allt vanligare i ett varmare klimat, med längre vegetationsperiod. Var tredje svensk lider av pollenallergi. Det är den allergi som ökar mest hos barn. Många har stora svårigheter i vardagen under pollensäsongen. Trötthet, försämrad sömn och koncentrationssvårigheter är de vanligaste besvären. Sjukskrivning eller problem att klara skolan är inte ovanligt.

Ett sätt att underlätta för personer med pollenallergi att planera sin medicinering är pollenprognoserna. Mätningarna utgör också ett viktigt underlag för forskning om klimat och miljö.

Men i halva Sverige görs inte längre några prognoser. När den person som skött mätningarna gick i pension vid årsskiftet var det tack och adjö med mätningarna från Gävle och norrut. Ingen vill betala.

Och pollenprognoserna är hotade också i delar av södra Sverige. Alla i den arbetsgrupp som ansvarar för mätstationerna i Göteborg, Skövde och på flera ställen i Skåne och Blekinge närmar sig pensionsåldern. Eftersom ingen finansiering finns för att lära upp någon efterträdare, är framtiden för prognoserna mycket oviss. Risken finns också att en eller flera av de finansierande regionerna väljer att dra sig ur även här, precis som regionerna gjorde i norra Sverige.

Nu måste frågan om nationella pollenmätningar lösas. Skälen är flera.

• Pollenmätningarna har stor preventiv betydelse. Ett av de första råd en pollenallergiker får i kontakt med vården är att följa mätningarna för att veta när det är dags att medicinera. Det gör att effekterna av allergin kan mildras och onödig frånvaro från jobb och skola kan undvikas. Pollenhalten har nämligen en direkt koppling till hur stark allergireaktionen blir. Enligt en ny undersökning använder 80 procent av pollenallergikerna prognoserna. Nu dras mattan bort under fötterna på dem.

• Pollenmätningar behövs för klimatforskningen. Studier visar att klimatförändringarna har en direkt inverkan på pollensäsongens längd, mängden pollen som produceras och växternas utbredningsområden. Mätningarna ger också kunskap om nya arter som ger pollenallergi, den senaste är malörtsambrosia. När halterna av koldioxid i luften ökar har det visat sig att pollenhalten från vissa gräsarter ökar. Utan pollenmätningarna tappar forskningen viktigt underlag som kan hjälpa oss att förstå effekterna av och påverka klimatutvecklingen.

• Pollenmätningarna är en viktig del av miljöövervakningen. I stadsmiljöer har den kombinerade effekten av luftföroreningar och pollen visat sig förvärra allergierna och öka akutbesöken för astma. Därför behövs information om luftkvaliteten både när det gäller luftföroreningar, pollen och sporer. En pilotstudie från Stockholms miljöförvaltning och Umeå universitet visar att deltagarna – personer med astma – hade stor nytta av att få daglig information om förväntade halter av luftföroreningar och björkpollen. Nya studier visar också att höga pollenhalter kan försämra immunförsvaret, en risk för alla, inte bara för de med pollenallergi. Det är naturligtvis särskilt allvarligt när det pågår en pandemi. Mot bakgrund av detta är det djupt oroande att man väljer att sluta mäta pollenhalterna på många håll.

• Pollenprognoserna sparar pengar. En samordnad nationell pollenövervakning i hela landet beräknas kosta ca 10-15 miljoner kronor årligen. Det är i sammanhanget en liten kostnad, när vi vet att samhällskostnaderna för pollenallergi beräknas uppgå till många miljarder varje år.

Organisationen och finansieringen runt pollenmätningarna liknar ett slitet lapptäcke. Det har regeringen och regionerna känt till i många år. Alla aktörer säger att frågan är viktig men ingen vill ta ansvar. Det är helt orimligt att en fråga som är så viktig för så många människor, bollas runt i byråkratin.

Det är oacceptabelt att halva Sverige lämnas utan pollenmätningar och att det som hänt i norr när som helst kan hända på andra ställen. Nu måste regeringen kliva in och ge ansvaret för pollenmätningarna till en statlig huvudman som får uppdrag och finansiering att samordna driften av ett rikstäckande nationellt nätverk.

Läget är akut. Pollenmätningarna måste räddas. För folkhälsans, miljöns och samhällsekonomins skull.

Kristina Ljungros, generalsekreterare Astma- och Allergiförbundet

Pär Holmgren, meteorolog och EU-parlamentariker, Miljöpartiet

Henrik Aronsson, professor i växtmolekylärbiologi, aktiv inom pollenverksamhet

Åslög Dahl, disputerad forskare, aktiv inom pollenverksamhet

Bertil Forsberg, professor i miljömedicin, Umeå universitet