Astma orsakas av en kronisk inflammation i luftvägarna som ger obstruktion, dvs trånga luftvägar under längre eller kortare perioder. Hur mycket luftvägarna påverkas varierar från en tidpunkt till en annan.
Var tionde svensk har astma
Idag lever ungefär var tionde person i Sverige med astma och förekomsten ökar långsamt, Ungefär 4% av astmatikerna har svår astma, vilket innebär dagliga besvär och stor påverkan på luftvägarna trots intensiv behandling.
Vanligt förekommande symtom är andnöd, pipande ljud vid andning, långvarig hosta (speciellt vid förkylning) och andnöd eller hosta vid fysisk ansträngning.
Olika typer av astma
Astma drabbar människor i alla åldrar och kan grupperas på olika sätt men det gemensamma är en inflammation i luftvägarna. En vanlig indelning är indelningen är i allergisk och icke-allergisk astma. Astma kan också delas in efter vilka celler i immunförsvaret som orsakar inflammationen i luftvägarna. Det kan ha betydelse för vilken behandling som är effektivast.
Typ 2-inflammation
Vid astma är en så kallad typ 2-inflammation vanligast, den kan vara både allergisk och icke-allergisk. Patienterna har mer av en sorts celler som heter eosinofila granulocyter, något som kan mätas med blodprov. Inflammationen leder också till mer av gasen kväveoxid i utandningsluften, även detta kan mätas.
Allergisk Typ 2-astma syns oftare hos barn medan den icke-allergiska oftare ses hos vuxna, framför allt de med vuxendebuterad astma.
Icke-Typ 2-inflammation
Den andra inflammationstypen kallas för Icke-Typ 2-inflammation. Den är svårare att definiera och blir oftast en uteslutningsdiagnos, det vill säga att den sätts vid frånvaro av typ 2-inflammation. Patienterna får mer av en sorts celler i immunförsvaret som kallas neutrofila granulocyter.
Vad orsakar astma
Astma orsakas av en både arv och miljö. Faktorer som kan öka risken att få astma är rökning. luftföroreningar och att drabbas av många luftvägsinfektioner tidigt i livet.
Vad kan trigga astmasymtom
Astman kan triggas (tillfälligt försämras) av till exempel luftföroreningar, kall luft, starka dofter eller ämnen man är allergisk mot. Astman kan också triggas av fysisk ansträngning. Vissa känner bara av astman vid just fysisk ansträngning då kallas astman ibland ansträngningsutlöst astma. Andra får astmasymtom av kyla och då kallas det ibland köldastma. Även då är grundproblemet en kronisk inflammation i luftvägarna
Det är vanligt att ha både astma och allergi, särskilt hos barn. Det kallas då för allergisk astma. En allergiutredning är viktig för att kunna anpassa omgivningen, tex genom allergisanering eller luftrenare.
De flesta med astma blir sämre när de drabbas av en luftvägsinfektion. Små barn kan drabbas av förkylningsastma och har då bara astmasymtom i samband med luftvägsinfektioner, för de flesta växer förkylningsastman bort.
Målet med astmabehandling är en symtomfri vardag
Målet med astmabehandling är att kunna ha en normal vardag utan begränsning astman, det vill säga att astman är under kontroll.
Begreppet kontrollerad astma innebär att astma är så välbehandlad att den inte ger symtom i vardagen. Det innebär att bland annat att man enbart behöver akutbehandling med luftrörsvidgare i undantagsfall, man är fri från symtom nattetid och astman begränsar inte ens fysisk aktivitet, t ex att promenera eller idrotta.
Tyvärr har var tredje astmatiker okontrollerad astma. Trots nya behandlingsmetoder som biologiska läkemedel och ny kunskap om hur långverkande luftrörsvidgare kan användas är andelen med okontrollerad astma ungefär samma år från år. Det är vanligare hos kvinnor och andelen med välkontrollerad astma minskar med ökande ålder. Det är dubbelt så vanligt med okontrollerad astma bland tonårstjejer jämfört med tonårskillar.
Fem steg till en välbehandlad astma
1. Inflammationsdämpande och luftrörsvidgande medicin
Basbehandling vid astma är att dämpa inflammationen ger astmasymtomen. Därför är rekommendationen att alla med astma har både inflammationsdämpande och luftrörsvidgande behandling.
2. Behandlingsplan
Hur mycket luftvägarna påverkas varierar över tid, därför behöver du veta hur du ska anpassa din behandling. Till din hjälp ska du få en skriftlig behandlingsplan från vården.
3. Patientutbildning
För att astmabehandlingen ska bli så bra som möjligt behöver vården erbjuda dig en patientutbildning, som hjälper dig att förstå hur din astma fungerar samt att känna igen tidiga symtom på försämring.
4. Regelbunden uppföljning
Det är viktigt att vården regelbundet följer upp din behandling för att se om du behöver gå vidare i behandlingstrappan.
5. Allergiutredning
Astma kan triggas av en bakomliggande allergi. En allergiutredning är viktigt för att kunna anpassa omgivningen eller få allergibehandling.
Ta reda på om din astma är välbehandlad med astmakontrolltestet AKT.
Asthma Control Test eller astma kontroll test på svenska, är ett verktyg som används av hälso- och sjukvården världen över och som rekommenderas av Socialstyrelsen. och som har testats vetenskapligt för hundratals personer med astma. I testet svarar du på frågor om hur ofta och på vilket sätt du får astmasymtom.
Träning och astma
Träning ökar livskvalitén och förbättrar astman.
Forskningen visar att personer med astma som tränar kondition och styrka förbättrar sin fysiska kapacitet och livskvalitet samtidigt som de får mindre astmasymtom och färre försämringsperioder. De får också mindre ansträngningsutlösta andningsbesvär i vardagslivet och många kan minska dosen inhalationssteroider.
Många personer som har astma upplever andningsbesvär i samband med fysisk ansträngning (ansträngningsutlöst astma). Besvären kommer vanligtvis efter 5 – 10 minuters ansträngning, men kan också uppkomma efter ansträngningens slut. Fysisk aktivitet i kall väderlek kan förvärra de ansträngningsutlösta andningsbesvären.
Att uppleva ansträngningsutlösta andningsbesvär kan innebära att man sänker sin dagliga aktivitetsnivå, minskar sin träningsmängd eller helt och hållet slutar träna. Det får ofta negativa konsekvenser eftersom kondition, hälsa och livskvalitet försämras. De ansträngningsutlösta andningsbesvären minskar genom anti-inflammatorisk behandling, d v s att ta inhalationssteroider regelbundet och att ta luftrörsvidgande läkemedel innan ansträngningen. Av den personliga behandlingsplanen bör det framgå hur man ska göra.
Elitidrottare i konditionsidrotter har en förhöjd risk att utveckla astma eftersom den frekventa träningen (upp till 4–6 timmar dagligen) med hög ventilationsnivå kan skada luftvägsslemhinnan och ge luftvägsinflammation.
Träningsråd
- Var rätt behandlad. Se till att du får en skriftlig personlig behandlingsplan där det framgår hur du ska medicinera i samband med träning, vid försämringsperioder, osv.
- Välj en aktivitet/träningsform som passar för dig. Det är den träning som blir av som har effekt. Du som har astma kan följa de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet från Folkhälsomyndigheten. För en vuxen innebär det att vara fysiskt aktiv minst 150 min per vecka.
- Värm upp ordentligt. Att genomföra en långsamt stegrad uppvärmning eller värma upp i intervaller minskar risken för andningsproblemen.
- Om träning sker i kall väderlek så rekommenderas värmeväxlare som minskar inandningen av kall och torr luft och därmed ansträngningsutlösta andningsbesvär.
- Om du har svårt att komma igång att träna eller är orolig så be om hjälp från sjukgymnast. För dig med astma är träning extra viktigt.
Hur får vi en bättre astmavård?
Idag går inte astma att bota, detta kräver mer forskning. Idag får vi därför nöja oss med att genom bra behandling för att skapa en astmafri vardag. Det finns nationella riktlinjer, nya behandlingsrekommendationer och ett kvalitetsregister för att följa upp astmavården så förutsättningarna är goda.
Våra viktigaste förslag för en astmafri vardag:
- Alla ska ha en personlig behandlingsplan och få kontinuerlig patientutbildning. En framgångsrik astmabehandling förutsätter att patienten själv kan förstå och variera sin behandling. För att göra det behöver de förstå hur sjukdomen fungerar, vad som är god astmakontroll, tolka tidiga symtom på försämring, veta hur behandlingen kan justeras eller när de i stället borde söka vård.
- Stöd till barns lek, rörelse och idrottande. Att vara fysiskt aktiv är viktigt för alla barn, men särskilt för barn med astma. Fysisk aktivitet är en viktig del i en astmabehandling samtidigt som astman kan triggas av detta. Vissa barn med astma kan behöva extra stöd för att hålla sig fysiskt aktiva eller att utöva den idrott de vill på den nivå de drömmer om.
- Utbilda fler specialister. Bristen på specialister, främst allergologer och astmasjuksköterskor påverkar alla delar av vårdkedjan för personer med astma. Det blir svårare att få en diagnos, primärvården får svårare att remittera till eller konsultera en specialist, svårt sjuka patienter får vänta för länge och specialistvården kan inte ta emot eller följa upp alla som behöver den.
Astmarapporten – en kunskapsöversikt
I Astma samlar vi grundläggande kunskap om hur astma diagnostiseras och behandlas. Här finns siffrorna, bakgrundsinformationen och forskningen.
Rapporten redogör för läget inom svensk astma- och allergivård – och våra medlemmars syn på den vård de får. På internationella astmadagen den 7 maj publicerar vi årets rapport.
Publicerad den: 16 december 2020
Uppdaterad den: 26 september 2024
Marie-Louise Luther
Intressepolitisk handläggare miljö och funktionshinderpolitik
Kontakt
info@astmaoallergiforbundet.se