Astma

Idag lever ungefär var tionde person i Sverige med astma och förekomsten ökar långsamt. Ungefär 4 procent av astmatikerna har svår astma, vilket innebär dagliga besvär och stor påverkan på luftvägarna trots intensiv behandling​.

Vanligt förekommande symtom är andnöd, pipande ljud vid andning, långvarig hosta (speciellt vid förkylning) och andnöd eller hosta vid fysisk ansträngning.

Astma drabbar människor i alla åldrar och kan grupperas på olika sätt men det gemensamma är en inflammation i luftvägarna. En vanlig indelning är indelningen är i allergisk och icke-allergisk astma. Astma kan också delas in efter vilka celler i immunförsvaret som orsakar inflammationen i luftvägarna. Det kan ha betydelse för vilken behandling som är effektivast.

Vid astma är en så kallad typ 2-inflammation vanligast, den kan vara både allergisk och icke-allergisk. Patienterna har mer av en sorts celler som heter eosinofila granulocyter, något som kan mätas med blodprov. Inflammationen leder också till mer av gasen kväveoxid i utandningsluften, även detta kan mätas​. 
Allergisk Typ 2-astma syns oftare hos barn medan den icke-allergiska oftare ses hos vuxna, framför allt de med vuxendebuterad astma.  

Den andra inflammationstypen kallas för Icke-Typ 2-inflammation. Den är svårare att definiera och blir oftast en uteslutningsdiagnos, det vill säga att den sätts vid frånvaro av typ 2-inflammation. Patienterna får mer av en sorts celler i immunförsvaret som kallas neutrofila granulocyter. 

Astma orsakas av en både arv och miljö. Faktorer som kan öka risken att få astma är rökning. luftföroreningar och att drabbas av många luftvägsinfektioner tidigt i livet.

Astman kan triggas (tillfälligt försämras) av till exempel luftföroreningar, kall luft, starka dofter eller ämnen man är allergisk mot. Astman kan också triggas av fysisk ansträngning. Vissa känner bara av astman vid just fysisk ansträngning då kallas astman ibland ansträngningsutlöst astma. Andra får astmasymtom av kyla och då kallas det ibland köldastma. Även då är grundproblemet en kronisk inflammation i luftvägarna​   

Det är vanligt att ha både astma och allergi, särskilt hos barn. Det kallas då för allergisk astma. En allergiutredning är viktig för att kunna anpassa omgivningen, tex genom allergisanering eller luftrenare.  

Luftburna virusinfektioner är den vanligaste orsaken till försämring av astma. Några exempel på luftvägsvirus är rhinovirus och RS-virus (respiratoriskt syncytialvirus). Luftvägsinfektioner kan öka känsligheten i luftvägarna, hyperreaktivitet, som kan kvarstå flera veckor efter att infektionen läkt ut. Virusinfektioner i övre luftvägarna kan utlösa astmasymtom hos barn, även kallat förkylningsastma. Barnen har då bara astmasymtom i samband med luftvägsinfektioner och för de flesta växer förkylningsastman bort.

Personer med svår eller instabil astma rekommenderas att vaccinera sig mot influensa och RS-virus och de som har kronisk lungsjukdom rekommenderas vaccination mot pneumokocker för att minska risken för allvarliga luftvägsinfektioner. Det är viktigt att diskutera vaccinationsalternativ med sin läkare för att få en anpassad rekommendation baserad på sitt individuella hälsotillstånd.

.

Målet med astmabehandling är att kunna ha en normal vardag utan begränsning astman, det vill säga att astman är under kontroll​.   

Begreppet kontrollerad astma innebär att astma är så välbehandlad att den inte ger symtom i vardagen. Det innebär att bland annat att man enbart behöver akutbehandling med luftrörsvidgare i undantagsfall, man är fri från symtom nattetid och astman begränsar inte ens fysisk aktivitet, t ex att promenera eller idrotta. 

Tyvärr har var tredje astmatiker okontrollerad astma. Trots nya behandlingsmetoder som biologiska läkemedel och ny kunskap om hur långverkande luftrörsvidgare kan användas är andelen med okontrollerad astma ungefär samma år från år. Det är vanligare hos kvinnor och andelen med välkontrollerad astma minskar med ökande ålder. Det är dubbelt så vanligt med okontrollerad astma bland tonårstjejer jämfört med tonårskillar.

 Asthma Control Test eller astma kontroll test på svenska, är ett verktyg som används av hälso- och sjukvården världen över och som rekommenderas av Socialstyrelsen. och som har testats vetenskapligt för hundratals personer med astma. I testet svarar du på frågor om hur ofta och på vilket sätt du får astmasymtom.

Forskningen visar att personer med astma som tränar kondition och styrka förbättrar sin fysiska kapacitet och livskvalitet samtidigt som de får mindre astmasymtom och färre försämringsperioder. De får också mindre ansträngningsutlösta andningsbesvär i vardagslivet och många kan minska dosen inhalationssteroider.

Många personer som har astma upplever andningsbesvär i samband med fysisk ansträngning (ansträngningsutlöst astma). Besvären kommer vanligtvis efter 5 – 10 minuters ansträngning, men kan också uppkomma efter ansträngningens slut. Fysisk aktivitet i kall väderlek kan förvärra de ansträngningsutlösta andningsbesvären.

Att uppleva ansträngningsutlösta andningsbesvär kan innebära att man sänker sin dagliga aktivitetsnivå, minskar sin träningsmängd eller helt och hållet slutar träna. Det får ofta negativa konsekvenser eftersom kondition, hälsa och livskvalitet försämras. De ansträngningsutlösta andningsbesvären minskar genom anti-inflammatorisk behandling, d v s  att ta inhalationssteroider regelbundet och att ta luftrörsvidgande läkemedel innan ansträngningen. Av den personliga behandlingsplanen bör det framgå hur man ska göra. 

Elitidrottare i konditionsidrotter har en förhöjd risk att utveckla astma eftersom den frekventa träningen (upp till 4–6 timmar dagligen) med hög ventilationsnivå kan skada luftvägsslemhinnan och ge luftvägsinflammation. 

Idag går inte astma att bota, detta kräver mer forskning. Idag får vi därför nöja oss med att genom bra behandling för att skapa en astmafri vardag. Det finns nationella riktlinjer, nya behandlingsrekommendationer och ett kvalitetsregister för att följa upp astmavården så förutsättningarna är goda.

I Astma samlar vi grundläggande kunskap om hur astma diagnostiseras och behandlas. Här finns siffrorna, bakgrundsinformationen och forskningen.

Rapporten redogör för läget inom svensk astma- och allergivård – och våra medlemmars syn på den vård de får. På internationella astmadagen den 7 maj publicerar vi årets rapport.