Det här vet vi om atopiskt eksem – och här behövs mer forskning

Runt en miljon människor lever med den inflammatoriska hudsjukdomen atopiskt eksem. Tack vare forskning vet vi idag en hel del om varför sjukdomen uppstår, vad som gör den värre – och hur vi kan behandla den. Men behovet av mer kunskap är fortfarande stort. Här ger professor Maria Bradley exempel på viktiga forskningsframsteg.

Det här vet vi idag:

  • Fillaggrin-mutationen
    Ungefär en tredjedel av alla med atopiskt eksem har en ärftlig mutation som gör att huden blir torrare och spricker lättare. Då är risken större att den också släpper in allergener, mikrober och annat som kan trigga i gång en inflammation. Forskning har visat att mutationen är en viktig faktor bakom atopiskt eksem och att det finns en koppling till hur tidigt man får eksemet och hur svårt det blir.
  • Mekanismerna bakom
    Vi förstår idag mer av uppkomsten bakom atopiskt eksem och vilka celler som aktiveras och driver inflammationen. Det har bland annat lett till ny, mer effektiv läkemedelsbehandling i form av bland annat biologiskt läkemedel.
  • Samsjuklighet
    Forskning har visat att det finns en samsjuklighet mellan atopiskt eksem och andra sjukdomar. Till exempel finns det data som talar för att risken ökar för bland annat depression, självmord, hjärt- och kärlproblem och diabetes.
  • KBT kan hjälpa
    Behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) har stor effekt på både klådan och livskvaliteten hos människor med atopiskt eksem – även när den ges via nätet. Det visar en randomiserad forskningsstudie på patienter med medelsvårt och svårt atopiskt eksem.

Här behövs mer forskning:

  • Skräddarsydda behandlingar
    Vi behöver identifiera fler biologiska markörer, det vill säga metoder att förutspå vilka som kan bli hjälpta av en viss behandling – så att behandlingen bättre kan individanpassas efter varje patient. Kan till exempel din gentyp eller vilka mutationer du har påverka hur väl en viss behandling fungerar?
  • Psykisk ohälsa
    Vi vet att atopiskt eksem ökar risken för psykisk ohälsa och depression. Men det skulle vara bra att veta om risken för den här typen av sjukdomar kan minskas om patienters eksem behandlas effektivt.
  • KBT som egenvård?
    Kan internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) även användas som egenvård, där patienterna genomför behandlingen helt själva utan psykologstöd? Det skulle i så fall kunna öka tillgängligheten för många patienter.
  • Hudens mikroorganismer
    Hur påverkar hudens mikrobiom, alltså den sammansättning av bakterier och andra mikroorganismer du har på din hud, ditt eksem? Och vad händer med det efter behandling? Det vore fantastiskt att hitta rätt cocktail av mikroorganismer att tillföra huden som kan hindra utvecklingen av eksem.
  • Risker i miljön
    Finns det faktorer i vår närmiljö som ökar risken för atopiskt eksem? Här skulle vi behöva göra populationsbaserade befolkningsstudier för att kunna identifiera sådana eventuella riskfaktorer.

Källa: Maria Bradley, professor och överläkare i dermatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och Institutionen för medicin, Karolinska Institutet. Hennes forskningsprojekt atopiskt eksem har fått anslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond. Läs mer här.

Till toppen av sidan