Fascineras av immunförsvaret
Hur kommer det sig att två personer som vuxit upp under liknande förhållanden kan reagera så olika på jordnötter? För en är det något livsfarligt, för den andra något man äter på fredagar. Svaret kan finnas i våra tarmar, menar immunologiprofessorn Eva Sverremark-Ekström.
Hon är runt fyra år och befinner sig vid en stor ek nära hemmet i Tyresö utanför Stockholm. Balanserar på trädets stora rötter och rör med en pinne i de fuktiga jorddoftande lövhögarna som lagt sig i fickor under rötterna.
– Jag kommer ihåg känslan av att ha hittat något hemligt och spännande som bara jag förstod, men inte riktigt kunde förklara. ’Jag pucklar och makar’, svarade jag när pappa undrade vad jag gjorde, säger Eva Sverremark-Ekström och ler lite vid minnet.
Fascinerande system
Det var just de små mysterierna i vardagen som tidigt fångade hennes intresse. Lusten i att undersöka tog hon senare med sig när hon började läsa mikrobiologi på universitetet. Men det var inte förrän vid en kurs i immunologi som den där känslan av att ha hittat rätt, av att få ”puckla och maka” igen, infann sig.
– Immunsystemet är ett fascinerande system, eftersom det är det organ som ska skydda oss mot allt vi möter. Samtidigt finns det också så mycket vi ännu inte vet om hur det fungerar.
I dag är Eva Sverremark-Ekström professor i immunologi vid Stockholms universitet. En stor del av hennes forskning handlar om hur vår tarmflora är kopplad till immunsystemet – och hur detta i sin tur kan påverka om vi utvecklar allergier eller inte.
Letar signaler i tarmfloran
I en pågående studie vill hon och hennes forskarkollegor ta reda på hur immunsystemet och tarmfloran skiljer sig åt mellan små barn med och utan jordnötsallergi. Men också hur detta påverkas när man försöker bota jordnötsallergi med hjälp av så kallad oral immunterapi. Det är en behandling som går ut på att äta en successivt ökande dos av ett ämne som till exempel jordnötter, för att träna immunförsvaret till att tåla ämnet bättre.
Svaret på den och liknande studier kan förhoppningsvis ge forskningen fler av de pusselbitar som behövs för att kunna hitta något som på allvar kan skydda mot allergier, menar hon.
– Vi har tidigare sett att om man har laktobaciller i sin tarmflora tidigt livet är det ett tecken på en minskad allergirisk, oavsett ärftlighet. Men det är inte säkert att det är just de bakterierna som minskar risken, utan det kanske är en kombination av flera olika bakterier och mekanismer i våra immunceller.
Vill se evidens bakom råd
Tarmens koppling till vår hälsa är ett hett område att diskutera. Eva Sverremark-Ekström är dock skeptisk till mängden råd som florerar om till exempel kost och tarmflora och tycker att vi människor, särskilt gravida och småbarnsföräldrar, borde besparas från råd utan tillräcklig evidens.
– Det är ett viktigt syfte med min forskning, att det i framtiden ska finnas råd och kanske till och med särskilda preparat som vi vet, inte bara gissar, kan ha en gynnsam effekt när det kommer till att motverka allergier tidigt i livet.
Eva Sverremark är professor i immunologi vid Stockholms universitet. Hon har fått forskningsanslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för projektet ”Allergiutveckling och immunologisk profil i relation till tarmens miljö – longitudinella och experimentella studier i en prospektiv kohort”.
Publicerad den: 24 februari 2022
Uppdaterad den: 24 februari 2022