Vanliga frågor om passiv rökning

Här är de vanligaste frågorna om passiv rökning.

Hur många utsätts för passiv rökning och vilka konsekvenser får det?

Enligt Folkhälsomyndighetens Miljöhälsodata 2015 utsattes totalt knappt 5 procent av befolkningen för passiv rökning någon eller några gånger i veckan.  Exponeringen för miljötobaksrök har minskat i olika miljöer, men är störst på arbetet och i bostaden. Drygt 2 procent vuxna rapporterade att de utsätts för passiv rökning i hemmet, och drygt 4 procent på balkong/uteplats vid bostaden. Personer med astma upplever besvär i rökiga miljöer oftare än andra, och 43 procent av astmatikerna rapporterar besvär såsom andnöd, pip i bröstet eller svår hosta i rökiga miljöer. En riskbedömning utifrån miljöhälsodata 2011 visar på 250 fall årligen av småbarnsastma (upp till 4 års ålder) som dagligen utsatts för tobaksrök hemma.

Vad innehåller tobaksrök och varför är passiv rökning farlig?

Den rök som sprids i rummet när någon röker består av mer än 4 000 olika ämnen, som förutom att de är irriterande även är giftiga och cancerframkallande.

Den som röker en cigarett andas själv in högst ¼ av röken, resten går ut i omgivningen. Denna ”sidorök” innehåller fler och större partiklar och skadliga ämnen än den rök som rökaren själv drar i sig. Det beror på att cigaretten brinner sämre mellan puffarna. När rökaren tar ett bloss på cigaretten ökar syretillförseln, temperaturen stiger och förbränningen blir effektivare. Även röklukt (sk tredjehandsrök) kan vara hälsoskadlig, särskilt för barn, läs mer här och här.

Vilken effekt har rökfria miljöer?

Restriktioner mot rökning i vissa miljöer leder till bättre hälsa bland befolkningen eftersom både den passiva och den aktiva rökningen minskar. Vuxna som lever i länder med heltäckande förbud har 5–10 gånger mindre risk att utsättas för passiv rökning än de som lever i länder utan förbud. Det finns även studier som visar att rökfria miljöer bidrar till att rökare minskar sin konsumtion med 2-4 cigaretter per dag. Dessutom är det fler som slutar röka om det finns en stark policy om att arbetsplatsen ska vara rökfri.

Arbetet med att utvidga de rökfria miljöerna är en viktig del i det breda tobaksförebyggande arbete som krävs för att minska tobaksbruket. Med rökfria miljöer minskar den sociala acceptansen för rökning, vilket är särskilt betydelsefullt när det gäller att stärka ungdomar så att de inte börjar röka. Samtidigt får människor motivation att göra sina hem rökfria.