Passiv rökning

Passiv rökning medför i stort sett samma hälsorisker som aktiv rökning. Följden av detta kan vara att du får både akuta och kroniska besvär i luftvägarna.

Symtom och orsak

Förutom de akuta och kroniska besvären i luftvägarna kan passiv rökning även förvärra barnastma och utlösa astma hos friska barn. Barn är extra känsliga för passiv rökning eftersom deras immunförsvar inte är färdigutvecklat och luftvägarna är trängre än de vuxnas. Små barn löper bland annat en ökad risk att få småbarnsastma och eftersom de har mindre utvecklade organ kan de även få fler öroninflammationer. Undersökningar har även visat att moderns rökning under graviditeten kan orsaka försämring av lungornas tillväxt och utveckling hos fostret och att risken för allergi (särskilt kattallergi) och astma ökar hos barnet.

Passiv rökning är förknippat med besvär i näsa, ögon, hals och luftvägar, särskilt hos personer med astma, allergi och överkänslighet. Men det finns även en långvarig hälsopåverkan att ta hänsyn till. Den kan yttra sig i hjärtinfarkt, lungcancer, KOL och cancer i bihålorna.

Vad kan jag göra?

Det allra viktigaste är förstås att inte röka själv och att familjemedlemmar helst är rökfria. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar lagstadgade rökfria miljöer som ett sätt att begränsa var rökning får ske. Tobakslagen innehåller bestämmelser om rökförbud i lokaler som är avsedda för:

  • allmän sammankomst/offentlig tillställning
  • barnomsorg, skola eller annan verksamhet för barn/ungdomar och på skolgårdar med mera
  • färdmedel för inrikes kollektivtrafik och tillhörande utrymmen som vänthallar med mera
  • hälso- och sjukvård, lokaler för gemensamt bruk i bostäder, service- eller vårdinrättningar som gruppbostäder
  • lokaler dit allmänheten har tillträde
  • serveringar (kaféer, restauranger med mera).

Om det förekommer rökning är det bra att börja med att kontakta den ansvariga för verksamheten och påminna om att tobakslagen ska följas. Om det inte hjälper kan du kontakta Miljö- och hälsoskyddsnämnden som har tillsyn över lagen i kommunen. På riksnivå är det Folkhälsomyndigheten som är tillsynsmyndighet och ger vägledning till kommunerna. Fr o m 1 juli gäller rökförbud i Tobakslagen vissa offentliga utemiljöer som uteserveringar, entréer till lokaler där tobakslagen gäller, perronger och hållplatser, lekplatser och arenor för idrott och liknande. Tobakslagen omfattar ännu inte bostäder.

Mer information

Vanliga frågor om passiv rökning

Hur många utsätts för passiv rökning och vilka konsekvenser får det?

Enligt Folkhälsomyndighetens Miljöhälsodata 2015 utsattes totalt knappt 5 procent av befolkningen för passiv rökning någon eller några gånger i veckan.  Exponeringen för miljötobaksrök har minskat i olika miljöer, men är störst på arbetet och i bostaden. Drygt 2 procent vuxna rapporterade att de utsätts för passiv rökning i hemmet, och drygt 4 procent på balkong/uteplats vid bostaden. Personer med astma upplever besvär i rökiga miljöer oftare än andra, och 43 procent av astmatikerna rapporterar besvär såsom andnöd, pip i bröstet eller svår hosta i rökiga miljöer. En riskbedömning utifrån miljöhälsodata 2011 visar på 250 fall årligen av småbarnsastma (upp till 4 års ålder) som dagligen utsatts för tobaksrök hemma.

Vad innehåller tobaksrök och varför är passiv rökning farlig?

Den rök som sprids i rummet när någon röker består av mer än 4 000 olika ämnen, som förutom att de är irriterande även är giftiga och cancerframkallande.

Den som röker en cigarett andas själv in högst ¼ av röken, resten går ut i omgivningen. Denna ”sidorök” innehåller fler och större partiklar och skadliga ämnen än den rök som rökaren själv drar i sig. Det beror på att cigaretten brinner sämre mellan puffarna. När rökaren tar ett bloss på cigaretten ökar syretillförseln, temperaturen stiger och förbränningen blir effektivare. Även röklukt (sk tredjehandsrök) kan vara hälsoskadlig, särskilt för barn, läs mer här och här.

Vilken effekt har rökfria miljöer?

Restriktioner mot rökning i vissa miljöer leder till bättre hälsa bland befolkningen eftersom både den passiva och den aktiva rökningen minskar. Vuxna som lever i länder med heltäckande förbud har 5–10 gånger mindre risk att utsättas för passiv rökning än de som lever i länder utan förbud. Det finns även studier som visar att rökfria miljöer bidrar till att rökare minskar sin konsumtion med 2-4 cigaretter per dag. Dessutom är det fler som slutar röka om det finns en stark policy om att arbetsplatsen ska vara rökfri.

Arbetet med att utvidga de rökfria miljöerna är en viktig del i det breda tobaksförebyggande arbete som krävs för att minska tobaksbruket. Med rökfria miljöer minskar den sociala acceptansen för rökning, vilket är särskilt betydelsefullt när det gäller att stärka ungdomar så att de inte börjar röka. Samtidigt får människor motivation att göra sina hem rökfria.

Publicerad den: 1 februari 2021

Uppdaterad den: 13 december 2023

Till toppen av sidan

Marie-Louise Luther

Intressepolitisk handläggare miljö och funktionshinderpolitik

Kontakt

[email protected]