Frågor och svar om nya coronaviruset (uppdaterat)

Astma- och Allergiförbundet följer noga utvecklingen av det pågående utbrottet av coronaviruset covid-19, både i Sverige och internationellt. Vi får många frågor från oroliga medlemmar. Här har vi samlat vanliga frågor och svar.

Astma- och Allergiförbundet följer noga utvecklingen av det pågående utbrottet av coronaviruset covid-19, både i Sverige och internationellt.

Denna text publicerades första gången den 12 mars, men har sedan dess uppdaterats i takt med att nya frågor och ny information tillkommit (senast uppdaterad 2020-08-18).

Astma- och Allergiförbundet har ett litet kansli som varken kan eller bör erbjuda medicinska expertråd på individuell nivå, eller uttala oss om till exempel smittspridning. För den sortens frågor hänvisar vi alltid till ansvarig myndighet och/eller behandlande läkare. Vi har samlat mer allmänna svar på de vanligaste frågorna lite längre ner i denna text.

Krisinformation.se är myndigheternas gemensamma informationsportal. Här finns en särskild coronasida med samlade länkar med bekräftad information om allt från skola och arbete till kollektivtrafik och inrikesresor. Det är extra viktigt att alltid söka bekräftad information, eftersom det lätt uppstår missförstånd och rykten kring ett nytt virus som corona.

Här är Folkhälsomyndighetens information om hur man kan skydda sig själv och andra mot smitta. Myndigheten för delaktighet har samlat information om corona, tillgängligt för personer med funktionsnedsättning, här.

1177 Vårdguiden finns information om hur smitta överförs, vilka symptom man får om man insjuknar och så vidare. Tänk på att endast ringa 1177 om du behöver personlig sjukvårdsrådgivning. Använd inte detta nummer för allmänna frågor om coronaviruset eller om myndigheternas rekommendationer.

Astma- och Allergiförbundet har också i en skrivelse till Folkhälsomyndigheten efterfrågat tydligare information och råd till personer som tillhör en riskgrupp. Vi har också föreslagit för regeringen och Folkhälsomyndigheten att man ska inrätta ett corona-råd för att förbättra kommunikation mellan myndigheter och olika patientgrupper (läs mer om det här). Vi har i dagarna blivit kallade till ett sådant möte med regeringens existerande patientråd.

Nedan besvarar vi några av de frågor vi fått från våra medlemmar.

Det har stått en del i media om allergiska reaktioner på det första coronavaccinet. Hur ska vi som har en allergi tänka kring det? (frågan tillagd 2020-12-22)

Astma- och Allergiförbundet anser att det är mycket bra att vaccinationerna nu kan komma igång på bred front över hela Europa för att minska smittspridningen. Det är också positivt att personer med svåra allergier inte exkluderas. Astma- och Allergiförbundet efterfrågar nu lösningar som kan innebära att även personer som tidigare fått allergiska reaktioner av vaccin ändå kan vaccinera sig på ett säkert sätt. Läs mer om vår inställning här.

Generellt kan man säga att allergier är specifika, det vill säga man är allergisk mot ett specifikt ämne (man kan till exempel vara allergisk mot katt men inte mot jordnötter, och vice versa). I produktinformationen (motsvarande FASS-text och bipacksedel) till det vaccin som godkänts av europeiska läkemedelsverket finns en uppmaning till patienter att rådgöra med vården om de tidigare fått allergiska reaktioner av andra vaccin (däremot inte för andra allergiska reaktioner). I texten riktad till vården finns en varning att vaccinet inte ska ges till patienter som är allergiska mot något som finns i vaccinet. Om du känner dig osäker, rådgör med din läkare!

Tillhör man en riskgrupp om man har astma?

Kunskapen om covid-19 ökar hela tiden, och Astma- och Allergiförbundet följer myndigheternas rapportering löpande. Den 15 juni uppdaterade Folkhälsomyndigheten sin information om riskgrupper, baserat på nya undersökningar. Det är, liksom tidigare, framför allt hög ålder som lyfts fram som den viktigaste orsaken till ökad risk för allvarlig sjukdom.

När det gäller astma, så har man ändrat hur man tidigare uttryckt sig. Man listar vissa sjukdomar som, förutom stigande ålder, kan öka risken ytterligare. Ju högre upp på listan, desto större riskökning. Som nummer 7 (av 12) står:

”Kronisk lungsjukdom (inklusive astma, men mycket marginellt om den är välbehandlad).”

Man skriver också lite längre ner att ”Barn har en mycket liten risk för att bli allvarligt sjuka, även de som har något av de tillstånd eller sjukdomar som ökar risken för vuxna och äldre personer.”

Det är alltså speciellt viktigt i corona-tider att vara välbehandlad i sin astma, se vidare nästa fråga.

Vad kan den som har astma göra för att skydda sig mot att drabbas allvarligt av det nya coronaviruset?
Astma- och Allergiförbundet har frågat Christer Janson, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, om det finns något att göra för att skydda sig själv eller sina barn med just astmasjukdom. Han svarar ”Virusinfektioner är en vanlig utlösande faktor till en period med försämrad astma. Under tider när risken att drabbas av en virusinfektion är förhöjd är det därför extra viktigt att underhållsbehandlingen av astman är så bra som möjligt.

– Särskilt noga ska man vara med att ta antiinflammatoriska läkemedel regelbundet, enligt den ordination man fått från sin läkare. För den som vanligtvis bara tar mediciner under allergisäsongen kan det vara bra att börja redan nu. På så sätt är astman så välkontrollerad som möjligt ifall man skulle drabbas av en infektion.”

Hur ska den som tillhör en riskgrupp skydda sig mot smitta?

Folkhälsomyndigheten gick ut med uppdaterade råd till riskgrupper den 10 juli. Här skriver man:

“Om du tillhör en riskgrupp kan du fråga din läkare om råd kring behandling och vad du kan göra för att minska risken att bli sjuk i covid-19.

Vi rekommenderar dig som tillhör en riskgrupp:

— Håll ett fysiskt avstånd till andra människor som du inte bor med.
— Umgås utomhus. Risken för smitta är liten när man umgås utomhus – men tänk på att hålla ett avstånd till andra.
— Undvik platser där många samlas, till exempel i affärer eller caféer.
— Undvik resor med kollektivtrafiken, till exempel buss, spårvagn eller tunnelbana. Åk med egen bil eller färdmedel, till exempel flyg eller tåg, där man bokar plats.
— Be om hjälp för att handla mat, hämta ut mediciner och för andra ärenden som kan innebära nära kontakt med andra människor.
— Tvätta händerna ofta med tvål och vatten i minst 20 sekunder.”

Mitt barn har astma, men skolans verksamhet pågår som vanligt. Ska jag hålla mitt barn hemma?

Folkhälsomyndigheten anger att ”Barn har en mycket liten risk för att bli allvarligt sjuka, även de som har något av de tillstånd eller sjukdomar som ökar risken för vuxna och äldre personer.” Därför har man överlämnat till Skolverket att ange riktlinjer för skolan.

Skolverket har samlat information på sin webb i samband med höstterminens start:

”Det är viktigt att alla elever får sin utbildning tillgodosedd även i den här extraordinära situationen. Utgångspunkten är att alla elever ska få sin utbildning i skolans lokaler. Men de nya reglerna ger möjligheter för huvudmannen att vidta åtgärder.” /…/  ”Skolan kan också behöva utforma enskilda lösningar för elever som är särskilt känsliga för smitta för att för dessa elever ska kunna ta del av utbildningen. Elever som inte kan vistas tillsammans med andra elever kan behöva särskilt anpassad undervisning, exempelvis enskild undervisning, undervisning i hemmet eller särskilda åtgärder för att kunna utföra visst skolarbete hemifrån.”

Här besvarar Skolverket mer specifika frågor om skolan och förskolan i förhållande till corona.

Folkhälsomyndigheten har speciell information om skolor och förskolor här, och här finns 1177 Vårdguiden samlade information om corona och covid-19.

Jag har astma. Finns det några risker med att gå till jobbet?
Folkhälsomyndigheten anger att välbehandlad astma inte ger annat än marginellt ökad risk för allvarlig covid-19. Om man däremot har så pass svår astma att man har nedsatt lungfunktion med minst 50 procent och dessutom har ytterligare minst en kronisk sjukdom kan man ha rätt till ersättning från Försäkringskassan (se vidare nästa fråga).

Om du känner oro så rådgör med din arbetsgivare så att du kanske kan jobba hemifrån. Går inte det, kan det vara bra att veta att arbetsgivaren har ansvar för din arbetsmiljö. I dagsläget innebär det att arbetsgivaren har ansvar för att hantera både den faktiska smittorisken, men också oron bland anställda. I första hand bör du alltså prata med din chef och berätta om din oro, så att ni tillsammans kan hitta en lösning.

Arbetsmiljöverket har sammanställt råd till arbetsgivare som behöver göra riskbedömning om de anställda kan tänkas utsättas för det nya coronaviruset här.

Du kan även prata med ditt fackförbund eller med arbetsplatsens arbetsmiljöombud om möjliga lösningar eller om du har frågor kring vad som gäller på arbetsplatsen. De flesta fackförbunden har dessutom publicerat branschspecifika frågor och svar (FAQ) kring corona och vad som gäller för arbetstagare på sina respektive hemsidor.

Jag har svår astma. Har jag rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst när jag stannar hemma för att slippa bli smittad av corona?

Regeringen har beslutat om tillfällig ersättning för personer i riskgrupper som riskerar att bli allvarligt sjuka av covid-19. Beslutet gäller den som har en anställning eller är egenföretagare och som helt eller delvis måste avstå från att arbeta för att undvika att smittas. Ersättningen betalas ut med ett schablonbelopp på som mest 804 kronor före skatt per dag för högst 90 dagar under perioden 1 juli – 30 september.

Bland de riskgrupper som har rätt till ersättning anges vissa kroniska sjukdomar, där svår astma skulle kunna ingå. Försäkringskassan skriver: ”Samtidig förekomst av mer än en av diagnoserna hjärt-kärlsjukdom (svår hjärtsvikt, pulmonell arteriell hypertension, kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension, komplicerad medfödd hjärtsjukdom, klaffsjukdom med uttalad påverkan på hjärtfunktionen), hypertoni, diabetes med komplikationer i minst ett organsystem, kraftigt nedsatt njurfunktion (CKD stadium 4 och 5), kronisk lungsjukdom med väsentligt minskad lungkapacitet (<50 procent) eller kronisk leversjukdom med cirrhosutveckling.” Utförlig information finns på Försäkringskassans hemsida.

Jag har läst på webben att antiinflammatoriska läkemedel som kortison kan vara en faktor för att förvärra en infektion. Jag undrar om det är någon risk att använda min astmamedicin (inhalator)?

Som sagts ovan har Astma- och Allergiförbundet frågat Christer Janson, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, om det finns något att göra för att skydda sig själv eller sina barn med just astmasjukdom. Han svarar ”Virusinfektioner är en vanlig utlösande faktor till en period med försämrad astma. Under tider när risken att drabbas av en virusinfektion är förhöjd är det därför extra viktigt att underhållsbehandlingen av astman är så bra som möjligt.

– Särskilt noga ska man vara med att ta antiinflammatoriska läkemedel regelbundet, enligt den ordination man fått från sin läkare. För den som vanligtvis bara tar mediciner under allergisäsongen kan det vara bra att börja redan nu. På så sätt är astman så välkontrollerad som möjligt ifall man skulle drabbas av en infektion.”

Den antiinflammatoriska läkemedel som Christer Janson som här nämner är just steroider (kortison) som inhaleras. Kortison kan också ges i mycket höga doser i form av tabletter, exempelvis när en person med astma behöver sjukhusvård. När kortison ges i så höga doser kan det också ge andra typer av biverkningar, exempelvis påverkan av immunförsvaret.

Vi kan inte ge medicinska råd eller göra individuella bedömningar. Men de generella råd som finns är alltså att ta sin förebyggande behandling eftersom man vet att det minskar risken för försämring vid en virusinfektion. Inhalationssteroider är välbeprövade läkemedel som under lång tid använts av astmatiker även under perioder med pågående infektioner.

Vi har även ställt frågan till Läkemedelsverket, som inte kan säga mer än att ”Vi kan inte ge några råd kring hur man ska ändra sin medicinering. Men det är viktigt att inte avbryta den utan fortsätta med underhållsbehandlingen och ha en beredskap inför att kunna ta behovsmedicin”.

Vad gör jag om jag tror att jag blivit smittad?
Stanna hemma så länge du känner dig sjuk. Om du blir sämre och inte klarar egenvård i hemmet kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Vänta minst två dygn efter att du blivit frisk innan du går till jobb eller skola.

Finns det statistik om hur det nya coronaviruset drabbar olika riskgrupper?
Det finns väldigt lite statistik ännu så länge. Mest handlar det om antalet smittade överlag, och statistiken finns inte nedbruten på olika grupper. Folkhälsomyndighetens sida med statistik över antalet smittade uppdateras löpande och finns här.

Hur ska jag som har pollenallergi agera?

I år är det särskilt viktigt att ha en välbehandlad pollenallergi, så att du slipper snuva, hosta eller andra symptom från luftvägarna. Här har vi har samlat råd och information om hur du själv kan påverka din pollenallergi.

Folkhälsomyndigheten förtydligade sina råd om hur man skiljer sina symptom den 26 mars:

”Då även covid-19 kan ge milda förkylningssymtom är det svårt att till en början bedöma om dina symtom beror på allergi eller om du smittats av sjukdomen.

Se till att stanna hemma även om du får milda symtom som snuva, lätt hosta eller ont i halsen. Medicinera som vanligt för din allergi. Om symtomen inte förvärras, medicineringen hjälper och du bedömer att dina symtom sannolikt beror på allergi behöver du inte vara hemma.

Tillkommer nya symtom som du inte kopplar till din allergi eller om du får feber ska du stanna hemma tills dessa symtom försvinner och ytterligare två dagar.”

Är pollenallergiker mer utsatta för coronaviruset under pollensäsong?

En studie från Göteborgs universitet som det rapporterats flitigt om i medierna har visat på en koppling mellan mängden pollen i luften och sänkt immunförsvar för rhinovirus, det vill säga virus som orsakar vanlig förkylning samt andra infektioner i övre luftvägarna.

Studien visar dock att detta inte enbart berör personer med pollenallergi, utan alla som exponeras för höga pollenhalter. Dessutom gäller sambandet i studien just så kallat rhinovirus och inte risken för att drabbas av covid-19. Studien säger alltså inte något om risken för pollenallergiker att smittas av eller bli svårt sjuka av coronavirus.

Vi har bett Christer Janson, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, kommentera studien och han säger så här:

”Studier på möss, cellkulturer och nässlemhinna antyder att exponering för pollen minskar kroppens förvar mot virus (interferoner). Man har också visat ett tidssamband mellan pollenhalter och rapporterade fall av en viss typ av virus (rhinovirus). Dock så är det inte covid-19 man studerat här, utan rhinovirus. Studien är gjord på icke-allergiker och säger ingenting om pollenallergi. Dessutom så säger författarna själva att kliniska studier behövs för att bekräfta resultaten.”

Astma- och Allergiförbundet tycker att resultaten är intressanta och att de visar att det behövs mer forskning kring hur såväl personer med pollenallergi som andra påverkas av pollen. Resultaten visar också hur viktiga de pollenmätningar och prognoser som görs är för att veta hur pollenhalterna ser ut i olika delar av landet och kunna undvika exponering.

Forskarna bakom ovanstående studie har också gjort en snabb sammanställning över kopplingen mellan antalet allvarligt sjuka i covid-19 och mängden pollen i luften. Även detta har uppmärksammats i media, och lett till en del oro och frågor. Vetenskapsradion gjorde den 5 april en tydlig genomgång av hur pollen eventuellt kan påverka risken att bli sjuk i covid-19, som landar i att studien inte visar några tydliga samband mellan pollen och en ökad mottaglighet för coronavirus. Man kan inte heller se säkert att mycket pollen ger ökad risk att bli allvarligt sjuk i covid-19.

Finns det några generella råd när det gäller vaccination mot lunginflammation?

Enligt Folkhälsomyndigheten kan coronaviruset orsaka lunginflammation. Baserat på erfarenhet från andra virusinfektioner som drabbar luftvägarna finns det troligen även fall där lunginflammationen är en följdsjukdom, då orsakad av bakterier. Det senare är fallet vid säsongsinfluensa och detta skiljer alltså de båda sjukdomarna. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot pneumokocker bland annat till personer med svår astma efter individuell bedömning. Det är därför bra att se över sitt vaccinationsskydd även om vaccinet alltså inte skyddar mot corona. Läs mer om vaccination på Folkhälsomyndighetens sida här.

Hur rekommenderar ni att vi gör med möten och verksamhet i våra lokala Astma- och Allergiföreningar?

Förbundet får många frågor kring hur vi ser på att genomföra möten och olika typer av verksamhet runt om i landet.

Den 1 april uppdaterade Folkhälsomyndigheten sina riktlinjer till föreningar: ”För att undvika spridning av covid-19 bör föreningar 1) om det är möjligt skjuta upp årsmöten och föreningsstämmor eller genomföra dem digitalt, samt 2) undvika andra möten eller genomföra dem digitalt.” Denna föreskrift gäller till och med 31 december 2020.

Vill ni hålla digitala möten så kan ni få låna Astma- och Allergiförbundets videokonferenssystem. Kontakta Niklas Olin för mer information!

Förbundet ger allmän dispens till föreningar så att de som vill kan skjuta upp sitt årsmöte till senare. Självklart kan också årsmöten genomföras via videolänk. Kontakta oss, så hjälper vi till!

Publicerad den: 18 april 2020

Uppdaterad den: 3 maj 2021