Tack vare forskning har det under de senaste 30 åren gjorts fantastiska framsteg när det gäller möjligheterna att förebygga och behandla allergiska sjukdomar hos barn. Det menar professor Gunilla Hedlin, som bland annat forskar om svår astma hos barn.
När Gunilla Hedlin började jobba som barnläkare på 1970-talet mötte hon många barn med svår astma. Då var kortisonmedicin i form av tabletter och sprutor – något som idag endast ges vid akuta och väldigt svåra besvär – den regelbundna behandling som fanns att få för barn med svårare astma. Barn med det som kallas förkylningsastma fick enbart luftrörsvidgande medicin som kunde dämpa, men inte förebygga deras astma.
– Det kom in barn som var helt blåa i ansiktet. Eftersom det fortfarande inte fanns någon riktigt effektiv behandling av förkylningsastma var många tvungna att komma in ofta för att få kortisonsprutor, berättar hon.
”Vi behöver fortfarande veta mer om hur vi ska förebygga allergi, astma och atopiskt eksem. Dessutom skulle vi behöva mer kunskap om behandling av astma – för att få fram en behandling som ger bestående effekt”
Gunilla Hedlin
Barnallergiläkare
Sjukhusbesök till följd av astma minskade
Så kom möjligheten att andas in kortison i en inhalator som förebyggande behandling. Det medförde att många barns astma plötsligt gick att kontrollera – och att akutbesöken och sjukhusinläggningarna kraftigt sjönk.
En stor och viktig förändring som kraftigt förbättrade livskvaliteten för många barn, menar Gunilla Hedlin, som i dag är barnläkare och professor i barn- och ungdomsallergologi.
Ett annat stort framsteg som gjorts sedan hon började som barnläkare är de förbättrade extrakten som gör det möjligt att bygga upp tolerans mot allergier genom injektioner med små doser av allergen från till exempel pollen eller katt – det som kallas immunterapi. En viktig behandling för att minska svåra allergiska reaktioner hos många barn och vuxna.
Men också för personer med allergisk astma, eftersom en stor del av all astma framkallas av allergiska reaktioner.
Säkrare metoder för immunterapi
– När jag var ny visste man inte exakt hur mycket allergen som fanns i extrakten som sprutades in. Därför var riskerna större och många barn fick ligga inne på sjukhus under början av behandlingen. Tack vare forskning är behandlingarna mycket säkrare idag – och finns till och med i tablettform när det gäller pollen.
Ett annat viktigt framsteg som gjort skillnad för barn med allergisjukdomar är de ökade kunskaperna om astma, menar hon. Det vill säga insikten om att det finns olika sorters astma och att det därför krävs olika metoder för att diagnostisera och även behandla sjukdomen. Här har Gunilla Hedlin själv bidragit med en hel del forskning om bland annat svår astma och astma hos småbarn.
Du som följt astma- och allergiforskningen under många år – vad behövs det mer kunskap om?
– Vi behöver fortfarande veta mer om hur vi ska förebygga allergi, astma och atopiskt eksem. Dessutom skulle vi behöva mer kunskap om behandling av astma – för att få fram en behandling som ger bestående effekt.
Fem viktiga forskningsframsteg
Mycket har hänt i forskningen om allergiska sjukdomar hos barn. Här listar barnallergiprofessorn Gunilla Hedlin fem viktiga forskningsframsteg:
Inhalationskortisonet
Förr fick många barn med astma kortisonmedicin i form av tabletter eller sprutor – i stora doser och med svåra biverkningar. Men när inhalationskortisonet började användas rasade sjukhusbesöken till följd av akuta astmabesvär. En självklar behandling för de flesta med astma idag.
Bättre möjligheten att lindra och bota allergier
Tack vare forskning kan många allergier idag behandlas med så kallad allergenspecifik immunterapi på ett mycket säkrare sätt än tidigare. Det innebär att immunförsvaret utvecklar ökad tolerans för ämnen som orsakar allergi, till exempel pollen, kvalster eller katt.
Mäta inflammation i luftrören
En del, särskilt barn, kan ha astma utan att det syns i vanliga lungfunktionsmätningar. Forskning har banat väg för en metod där man mäter kväveoxid i utandningsluften, för att se om luftrören är inflammerade. En viktig upptäckt för att kunna diagnostisera astma och mäta effekten av olika behandlingar.
Komponentdiagnostiken
Med hjälp av ett blodprov kan vi numera undersöka vilka komponenter i jordnötter och nötter som en person reagerar på – och skilja ”äkta” allergier från ofarliga korsallergier mot olika pollenslag.
Nya biologiska läkemedel
När det biologiska läkemedlet Xolair togs fram blev det en stor hjälp för barn som lider av svår allergisk astma. Sedan dess har flera nya så kallade biologiska läkemedel forskats fram som behandling av både astma och svårt atopiskt eksem.
Fem gåtor som finns kvar att lösa
Trots många framsteg i forskningen om allergiska sjukdomar hos barn finns det många pusselbitar kvar. Här några av gåtorna som forskningen har kvar att lösa, enligt barnallergiprofessorn Gunilla Hedlin:
Den svåra astman
Många framsteg har gjorts inom astmaforskningen. Men vi behöver fortfarande veta mer om hur vi förebygger och behandlar icke-allergisk astma, till exempel förkylningsastma hos små barn. Här pågår spännande studier, men mer forskning behövs.
Förebygga atopiskt eksem
De senaste åren har nya, effektiva läkemedel mot atopiskt eksem tagits fram. Men det saknas fortfarande kunskap om metoder som kan förhindra att eksem uppkommer.
Varför blir vissa barn överkänsliga mot mat?
Det finns ett stort behov av kunskap om mekanismerna bakom reaktioner på mat som inte ger utslag på vanliga allergitester, det som kallas icke-IgE-medierade matallergier. Ett exempel är den kroniska sjukdomen eosinofil esofagit, också kallad allergisk matstrupe.
Behandling av matallergier
Stora framsteg har gjorts för att med hjälp av immunterapi lindra och bota allergi mot till exempel pollen och kvalster. Men att träna upp tolerans mot födoämnen som till exempel ägg och mjölk är fortfarande en komplicerad process. Här är behovet av nya studier stort.
Förhindra allergier i mammas mage
Det har gjorts flera intressanta studier av vilken betydelse mammans kost under graviditeten har för barnet, utan att forskare hittat en modell som säkert minskar risken för allergi. Här finns mycket viktig forskning kvar att göra!
Publicerad den: 19 februari 2021
Uppdaterad den: 10 mars 2023