Antibiotika tidigt i livet kopplas till ökad risk för astma

Barn som behandlades med antibiotika tidigt i livet utvecklade astma och eksem i större utsträckning än andra barn. Det visar en studie på drygt 1 300 barn och deras familjer.

Barnen i studien har följts fram till 18 månaders ålder genom att föräldrarna svarat på enkäter om bland annat antibiotikabehandling, symtom på astma och allergi och vilken behandling barnet fått.

Forskarna jämförde sedan barn som fått antibiotika med barn som inte har fått det. Resultatet visade ett samband mellan att få antibiotika tidigt i livet och att senare utveckla pipande, väsande andning, astma och eksem.

– Det här understryker vikten av att antibiotika bara ska förskrivas när det finns indikation på en svår bakteriell infektion. Antibiotika kan i sådana fall rädda liv men ska inte ges annars som allmän gardering, säger Christina West, barnallergolog och professor vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Föräldrarna har också svarat på frågor om kostvanor och i vilken miljö barnet växer upp. På så sätt har forskarna bättre kunnat ta hänsyn till andra faktorer i miljön och uppväxten som skulle kunna påverka resultatet. De kunde också se att sambandet fanns kvar även när barnen fått antibiotika för andra infektioner än i luftvägarna. Däremot blev kopplingen till eksem mindre tydlig när de uteslöt barn som fått antibiotika för hudinfektioner.

När det gäller antibiotika och matallergier var resultaten motstridiga.

Vad beror då sambandet mellan antibiotika och astma på, enligt forskarna? Jo, troligtvis har det att göra med den påverkan som antibiotika verkar ha på vårt immunsystem.

– Vår tidigare forskning visar att den bakteriella sammansättningen i magtarmkanalen har stor betydelse för risken att insjukna i allergiska sjukdomar, så det är troligt att det är förklaringen, eftersom antibiotika även slår ut många nyttiga bakterier, säger Christina West.

Studien ingår i ett större forskningsprojekt som kallas Northpop. Det är en stor befolkningsstudie där 10 000 barn och deras familjer följs från graviditeten till sju års ålder. Forskarnas förhoppning med projektet är att hitta ”friskfaktorer” som kan hjälpa till att förebygga allergisjukdom.