Astma och Allergiförbundet: Förslaget till nytt luftkvalitetsdirektiv riskerar att bli ett slag i luften

EU-kommissionens förslag till nytt luftkvalitetsdirektiv går inte tillräckligt långt. Det menar Astma- och Allergiförbundet, som nu varnar för att ett det nya direktivet blir ett slag i luften. – Det behövs påtagliga förbättringar av luftkvaliteten om vi på allvar ska värna människors hälsa. Då måste också kraven vara skarpare och införas tidigare, säger ordförande Mikaela Odemyr.

 

Fyra av fem svenskar utsätts, enligt WHO:s riktlinjer, för alltför höga halter av små partiklar och var tionde svensk för oacceptabla halter kvävedioxid. Närmare 7 000 svenskar dör årligen i förtid till följd av dålig luft.

– Luften i Sverige är tyvärr inte så bra som vi tror, säger Mikaela Odemyr. Och det är dyrt. Samhällskostnaden för den dåliga luften ligger på 168 miljarder kronor per år. Bara i Sverige.

Astma- och Allergiförbundet hade velat se ett skarpare förslag till nytt luftkvalitetsdirektiv. Med bindande gränsvärden för luftkvalitet senast 2030 som överensstämmer med rekommendationerna från WHO hade förutsättningarna för nationellt arbete på området varit bättre.

– Det hade gett oss draghjälp i Astma- och Allergiförbundets arbete för bättre luft och därmed bättre hälsa. Luftens kvalitet i EU påverkar luften i Sverige och en minskning av utsläpp från fossila bränslen ger även vinster för klimatet, säger Mikaela Odemyr.

– Kopplingen mellan luftkvalitet och ohälsa är inte särskilt känd, men faktum är att även låga halter luftföroreningar kan innebära hälsorisker.

Även om det förslag som presenterades i onsdags innebär skärpningar av gränsvärden för luftföroreningar i EU till år 2030, så ligger de alltså inte i nivå med WHO:s rekommendationer och den nya kunskap som finns om hälsorisker.

  • För ozon föreslås inga gränsvärden alls, utan bara målvärden
  • För små partiklar och kväveoxid tillåts ett årsmedelvärde som är dubbelt så högt som WHO:s rekommendationer

Enligt förslaget är målet att EU:s regler för luftkvalitet ska överensstämma med WHO:s riktlinjer först 2050.

– Det är alldeles för lång tid med tanke på alla de hälsorisker som luftföroreningar för med sig och det saknas en tydlig väg för hur detta ska nås, understryker Mikaela Odemyr.

Det finns dock ljus i mörkret. Astma- och Allergiförbundet välkomnar vissa av EU-kommissionens förslag:

  • krav på regelbundna uppdateringar av ny kunskap/forskning för att vid behov se över regelverket för luftkvalitet.
  • övervakning och mätning av ultrafina partiklar, sot och andra luftföroreningar för att öka kunskapen om hälsoeffekterna.
  • varningssystem för hälsofarliga nivåer av luftföroreningar för känsliga och utsatta grupper, exempelvis personer med kroniska sjukdomar.

 

Fakta:
Luftkvalitetsdirektivet styr svenska gränsvärden för luftkvalitet i luftkvalitetsförordningen, men även målvärden för ett antal viktiga luftföroreningar. Värdena anger den lägsta godtagbara luftkvalitet som är praktiskt möjlig att uppnå, för att skydda människors hälsa och miljön.

EU:s medlemsländer är skyldiga att klara gränsvärdena till vissa bestämda datum. Länderna ska även arbeta för att nå fastställda målvärden. Direktiven innehåller dessutom regler och principer för hur medlemsländerna ska kontrollera luftkvaliteten, tillhandahålla information till allmänheten samt åtgärda identifierade problem.

Källa Naturvårdsverket; https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/luft/internationellt-arbete-med-luft/eus-luftkvalitetsdirektiv/

 

För kontakt:
Mikaela Odemyr, ordförande Astma- och Allergiförbundet, tel. 070-759 02 43

Marie-Louise Luther, intressepolitisk handläggare miljö, Astma- och Allergiförbundet, tel. 08-506 28 211

 

Publicerad den: 31 oktober 2022

Uppdaterad den: 28 mars 2024