BAMSES barn har vuxit upp

Som nyfödda 1994 rekryterades de till en av världens största studier på astma och allergi. I dag har barnen i BAMSE-studien vuxit upp. Nu undersöker forskarna vilka som har kvar sina besvär även som vuxna – och varför.

Tack vare BAMSE-barnen vet vi i dag bland annat vilka specifika genetiska faktorer som påverkar risken att insjukna i astma, att exponering för höga halter av luftföroreningar från trafiken under första levnadsåret är kopplat till sänkt lungfunktion i skolåldern, att intag av fet fisk minskar allergirisken och att en allergi mot till exempel jordnötter inte nödvändigtvis behöver vara livshotande beroende på vilken komponent i jordnöten du är allergisk mot. 

Och nu – i och med den fjärde stora detaljerade undersökningen – hoppas forskarna få veta ännu mer om gåtan som avgör vilka som utvecklar allergisjukdom. Erik Melén, barnläkare och docent i epidemiologi, är projektledare för BAMSE-studien:

– Vi tittar bland annat på vilka barn som har växt ifrån sin allergisjukdom och vilka som fortfarande har den kvar. För om vi kan hitta de individerna tidigt så kan vi ge riktade råd och behandling som på sikt kan förhindra att de utvecklar en mer kronisk sjukdom.

En rad prover tas, bland annat från deltagarnas övre luftvägar. Odlingar av cellerna från deras nässlemhinnor görs och skickas till Arizona i USA. Där ska forskarkollegor stimulera cellerna med virus och bakterier för att se hur de reagerar. Hypotesen är att cellernas förmåga att ta hand om infektioner skiljer sig åt mellan olika människor – och att det kan vara en orsak till att vissa utvecklar astma och allergi. Forskarna hoppas kunna fortsätta deltagarna när de själva får barn.

Erik Melén är barnläkare vid Sachsska barnsjukhuset, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet och projektledare för BAMSE-studien.

Läs hela artikeln här.

Publicerad den: 31 januari 2019

Uppdaterad den: 9 januari 2021