Beviljat forskningsanslag Anna Sandin
Under 2020 har Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond delat ut extra anslag till forskning om matallergi hos barn utifrån de kunskapsluckor som identifierats på området med hjälp av föräldrar till matallergiska barn. Här presenteras Anna Sandins forskningsprojekt som beviljats anslag.
Projekttitel
Lokala miljöfaktorers påverkan på salivens bakterier, fettsyror och immunologi, för möjlighet till prediktion och prevention av matallergi
Sammanfattning av forskningsprojektet
Traditionellt kopplas matallergi i första hand till hereditet, socioekonomi och livsstil. En större omsättning bakterier tidigt i livet har också minskat risk för allergier i flera studier där nappsugning med icke desinficerad napp har visat dig vara skyddande. Det finns samband mellan bakterier och fettsyror och båda kan oberoende av varandra relateras till allergiutveckling.
Med NICE kohorten (n=650 familjer) har vi möjlighet analysera sparade saliv och avföringsprover upprepat under spädbarnstiden med genetisk kartläggning av genetiska variationer, immunförsvar, korta fettsyror och bakterier för att förstå hur omgivningsfaktorer påverkar och hur samverkan och sker vi utveckling av matallergi. Studien ger möjlighet att studera inte bara en specifik faktor men även synergistiska effekter, förändringar över tid och kritisk tidpunkt när faktorer har som störst betydelse för utveckling av matallergi.
Studier har tidigare genererat hypoteser om olika omgivningsfaktorers påverkan på utveckling av allergi men mekanismen bakom dessa eller om det är en direkt påverkan eller via någon annat samverkande process som det sker är fortfarande oklart.
Studier har visat att överrapportering upp till 10 gånger det verkliga utfaller vid dubbelblind provokation när det gäller matallergi vilket medfört att vi i NICE studien har barnallergologisk kliniska undersökning av samtliga barn vid 1 och 4 års ålder med provokationer samt återbesök för fastställande av säker matallergi. Då kan vi också med skilja mellan tidigt debuterande matallergi från de med senare symptom samt mellan lokala besvär i tarmen och generella allergiska symptom. Våra preliminära data i NICE kohorten vid 1 års ålder uppvisar 30% minskad diagnos vid noggrann klinisk undersökning och tidig provokation.
Vi kan beräkna hur tillgänglighet men också kompentens hos den läkare som träffar barnet påverkar hur reaktion mot födoämne tolkas och följs upp, dvs diagnos matallergi.
Vi har tidigt kartlagt matallergi inom förskolorna i de kommuner för NICE kohorten och kan därmed jämföra med studiebarnen efter uppföljningen vid 4 års ålder. Hälsoekonom finns med för att beräkna kostanden för ett barn med matallergi för familj, kommun och sjukvården. Det möjliggör att räkna på vinst för familj och samhälle vid rätt diagnos från början och aktivt friskförklarande.
Studiens mål är möjlighet att ge föräldrar evidensbaserade råd angående vilka faktorer, ensamma eller i samverkan med andra som påverkar utveckling av matallergi, vilka möjligheter vi har till preventiva åtgärder och möjlighet till toleransutveckling, och därmed social och ekonomisk vinst för familj och samhälle.
Akademisk titel/Tjänstetitel
Docent/Överläkare, barnallergolog
Institution
Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik, Umeå Universitet
Forskningsprojektets tidsram
3 år
Emeli Lundström
Fondsekreterare
Kontakt
emeli.lundstrom@astmaoallergiforbundet.se