Beviljat forskningsanslag Catarina Almqvist Malmros

Under 2020 har Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond delat ut extra anslag till forskning om matallergi hos barn utifrån de kunskapsluckor som identifierats på området med hjälp av föräldrar till matallergiska barn. Här presenteras Catarina Almqvist Malmros forskningsprojekt som beviljats anslag.

Födoämnesallergier och stress hos föräldrar och barn – arv och miljö

Födoämnesallergier förekommer hos 8-10% av alla barn och medför betydande sjuklighet och kostnad. Flera födoämnesallergier är potentiellt livshotande och innebär ofta ett stort antal sjukhusbesök på akutmottagningar och i öppenvård. Man har tidigare noterat i mindre kliniska studier att barn med födoämnesallergier ofta har symptom på oro och stress, och föräldrar till barn med födoämnesallergi har ofta ökad risk för ångest och depression. Större studier har dock saknats, och man har inte studerat hur arv och miljö bidrar till sambanden.

Vårt övergripande mål är att studera samsjuklighet mellan födoämnesallergier och psykisk ohälsa hos föräldrar och barn, samt öka förståelsen hur ärftliga och miljöfaktorer bidrar till sambanden.

Vi kombinerar data från svenska nationella hälsoregister (diagnoser och mediciner) med sociodemografiska register (utbildning och välfärd) samt det Svenska Tvillingregistret. Kopplingen mellan föräldrar och barn görs via personnummer i Flergenerationsregistret.

I en stor populationsbaserad studie kombinerad kommer vi att undersöka samsjuklighet mellan födoämnesallergier hos barn (Studie 1). Vi ämnar även undersöka konsekvenserna av födoämnesallergier hos barn på deras föräldrars psykiska hälsa (Studie 2). Statistiska analyser kommer att inkludera avancerad familje- och tvillingdesign där syskon och kusiner bidrar med information för att identifiera genetiska och miljömässiga faktorer (Studie 3) som kan påverka sambandet mellan födoämnesallergier och psykisk ohälsa.

Studierna kommer att ge förnyade insikter om samband mellan födoämnesallergier och symptom på oro eller ångest hos barn och deras föräldrar, vilket i sin tur ger möjlighet att förutse, identifiera och i slutändan hjälpa till att förbättra dess konsekvenser. De föreslagna studierna är ett första nödvändigt steg mot att förbättra tillvaron för de här familjerna, vilket i sin tur kan komma att vara viktiga för folkhälsan, hälsopolitik och hälsovårdspraxis.

Professor, överläkare

Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet

4 år