Beviljat forskningsanslag Christina West

En svensk randomiserad studie av oral immunterapi mot mjölkallergi hos barn

Matallergier ökar i västvärlden och den kraftigaste ökningen sker bland barn och unga. Mjölkallergi är en av de vanligaste matallergierna men trots det kan vi inte idag erbjuda någon behandling utöver att utesluta mjölk ur kosten samt att utrusta patienten med akut behandling vid oavsiktligt intag. Avsaknaden av behandling kan leda till ett flertal negativa konsekvenser. Oavsiktligt intag av mjölk kan ge allergiska reaktioner inklusive livshotande allergisk chock. Eliminationskost, särskilt när man utesluter baslivsmedel som mjölk, har negativa näringsmässiga konsekvenser. Även livskvaliteten påverkas negativt.

Studier föreslår nu att intag av ökande doser mjölk och sedan underhållsdos kan inducera tolerans, dvs att allergin botas. Den aktuella studien avser utvärdera en svensk modell för oral immunterapi (ökande intag av mjölk) med en längre underhållsfas än tidigare genomförda studier vilket förväntas leda till att mjölkallergin botas, utan för stora biverkningar (allergiska reaktioner).

Det primära syftet är att undersöka om ökande intag av mjölk kan leda till att mjölkallergin botas, så kallad tolerans. Det sekundära syftet är att undersöka effekter på tillväxt, näringsstatus, livskvalitet, den bakteriella sammansättningen i magtarmkanalen och immunologiska markörers samband med toleransutveckling.

Studien är en multicenterstudie där studiedeltagare (ålder 5-15 år) med mjölkallergi verifierad med en matprovokation där man intar mjölk, lottas till aktivt mjölkintag (N=40) eller en kontrollgrupp (N=40) som fortsätter att helt avstå mjölk. Studien genomförs vid åtta barnkliniker i Sverige. Efter tre års underhållsbehandling eller mjölkelimination genomgår deltagarna i både den aktiva gruppen (som får behandling) och kontrollgruppen en ny matprovokation.

Vid utebliven allergisk reaktion har tolerans uppnåtts. Prover från blod, saliv och avföring för undersökning av immunologiska markörer och bakteriesammansättningen i magtarmkanalen insamlas prospektivt. Livskvalitet och näringsstatus registreras prospektivt.

Vi befinner oss i ett paradigmskifte där förebyggande och behandling av matallergier alltmer fokuserar på att införa allergena födoämnen istället för att helt utesluta dem ur kosten. Detta ambitiösa nationella projekt som stöds av Svenska Barnläkarföreningen förväntas få stor klinisk nytta i behandling och uppföljning av barn och ungdomar med mjölkallergi.

Docent/Lektor och överläkare

Klinisk vetenskap, pediatrik, Umeå universitet

3 år