Beviljat forskningsanslag Eva Sverremark-Ekström

Allergiutveckling och immunologisk profil i relation till tarmens miljö – longitudinella och experimentella studier i en prospektiv kohort

Allergier uppstår när vårt immunsystem reagerar felaktigt på för kroppen ofarliga ämnen som exempelvis pollen. Antalet personer med allergi har ökat under de senaste decennierna och anses idag vara ett globalt hälsoproblem, inte minst bland barn och ungdomar. Ärftlighet för allergi är en betydande riskfaktor men det finns också faktorer i vår omgivande miljö som kan påverka om och hur allergin utvecklas. Det nyfödda barnets miljö är begränsad, men vilken tid på året man föds, amning, förekomst av äldre syskon, husdjur och inte minst barnets egen normalflora kommer att påverka barnets immunsystem, som är öppet för omgivningens påverkan under nyföddhetsperioden.

Det nyfödda barnets immunsystem behöver nämligen en period efter födelsen då det lär sig att reagera på rätt saker vid rätt tillfällen – för att kunna bekämpa infektioner men samtidigt undvika immunologiska reaktioner som kan vara skadliga. Vi vet framförallt att detta ”samtal” mellan mikroorganismer och vårt immunsystem är viktigt för immunsystemets utveckling men vi vet inte vilka interaktioner som är av störst betydelse för (skydd mot) allergiutveckling. Vissa studier tyder dock på att immunsystemets reglerande funktioner inte fungerar optimalt vid allergi, d.v.s. det har alltså uppstått en immunologisk obalans, som skulle kunna vara ett resultat av att barnets immunsystem fått fel/andra/fördröjda signaler från sin omgivning.

Under senare år har vi fått mycket ny kunskap om immunsystemet, vilket innebär att vi behöver se på immunsystemets roll i utveckling av allergiska sjukdomar med nya ögon. Vi har också fått ökad insikt i hur central miljön i tarmen är för immunsystemets utveckling och programmering tidigt i livet. Vår hypotes är att miljön i tarmen är central för immunsystemets programmering. Denna programmering ökar eller minskar risk för allergiutveckling, något som är av extra stor betydelse hos individer med hög risk (dvs ärftlighet) för allergi. I detta projekt vill vi utvärdera förekomsten av allergier hos personer som deltagit i en framåtsyftande (prospektiv) studie under 20 år på Sachsska barnsjukhuset.

Vi vill se hur deras ärftlighet för allergi påverkar utfallet och också studera om det finns kopplingar mellan allergi och hur deras immunsystem ser ut och beter sig. Vi kommer också att koppla allergiförekomst och typer till faktorer i tarmens miljö – då man vet att dessa är viktiga för hur immunsystemet programmeras i tidig ålder.

Studien kompletteras med några experimentella delar för att på molekylär, mekanistisk nivå kunna studera hur immunsystemet drivs åt ett håll som medför en ökad risk för allergi.

Studien kommer att ge betydelsefull information om immunologi och allergi hos barn och unga vuxna under 0-20 år.

PhD/Professor

Molekylär Biovetenskap/Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet

3 år