Beviljat forskningsanslag Marit Westman

Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond delar årligen ut anslag till vetenskaplig forskning om astma, allergi och annan överkänslighet. Här presenteras Marit Westmans forskningsprojekt som beviljades anslag 2020.

Projekttitel

Kronisk rinosinuit och sambandet mellan övre och nedre luftvägsinflammation

Sammanfattning av forskningsprojektet

Kronisk bihåleinflammation är en vanlig sjukdom som ofta förekommer samtidigt med allergisnuva (hösnuva) och astma. Förutom besvär från näsa/bihålor blir man ofta trött, får sämre livskvalitet och astmasymtomen försämras. Svårighetsgraden kan variera. En del personer kan ha lindriga symtom medan andra har uttalade näsbesvär och svår astma.

Vi använder en populationsbaserad födelsekohort som heter BAMSE och består av 4089 barn. Studiedeltagarna har följts regelbundet sedan 2 månaders ålder med enkäter och vid 4 tillfällen, 4, 8, 16 och 24 år även klinisk uppföljning inkl. blodprover och lungfunktionsundersökning. Den senaste kliniska uppföljningen, vid 24 års ålder är nyligen avslutad. För att ställa en säker diagnos på kronisk bihåleinflammation krävs att man undersöker näsan.

Tidigare populationsbaserade studier har endast baserats på enkätsvar. Det behövs därför bättre studier för att svara på frågan om hur kronisk bihåleinflammation, allergisk rinit och astma hänger samman och hitta markörer i blodet som kan förutsäga sjukdomens svårighetsgrad så att man tidigt kan individanpassa behandlingen, vilket är syftet med detta projekt.

Vid 16 års ålder undersökte vi näsan på de som enligt enkätsvaren hade symtom på kronisk bihåleinflammation (1,5%) för att bekräfta diagnosen. I detta projekt upprepar vi undersökningen på dessa individer men även på alla nya individer i BAMSE som har symtom på kronisk bihåleinflammation vid 24 års ålder (4 %). Samtidigt tas prover i näsan avseende inflammatoriska ämnen, celler, bakterie och virus samt blodprover för att öka förståelsen för uppkomsten och samsjuklighet med astma. Vi undersöker även några friska individer från BAMSE som jämförelse.

Att utföra näsundersökning på individer i en väl karaktäriserad födelsekohort är tidigare inte gjort. Genom att få en säker diagnos på kronisk bihåleinflammation och sedan använda data från BAMSE-kohortens alla uppföljningar från barndom till vuxen ålder har vi en unik möjlighet att studera sambandet mellan kronisk bihåleinflammation, allergisnuva, astma och lungfunktion samt hitta prognostiska markörer för sjukdom i de övre och nedre luftvägarna.

Akademisk titel/Tjänstetitel

MD,PhD/Specialistläkare

Institution

Institutionen för medicin, Solna, Karolinska institutet

Forskningsprojektets tidsram

2 år

Till toppen av sidan
Emeli Lundström

Emeli Lundström

Fondsekreterare

Kontakt

emeli.lundstrom@astmaoallergiforbundet.se