Carina Ståhl Herrstedt (SD) svarar på frågor om allergivården

Hej Carina Ståhl Herrstedt! Din partigrupp i Socialutskottet har motionerat om ett kunskapscentrum om matallergier och nationella riktlinjer av allergivården.

Vad är din relation till allergier?

– Jag har personer i min närhet som är drabbade och har tidigare jobbat i skolkök där jag verkligen fick se vidden av detta.

Vad skulle ett nationellt kunskapscentrum om matallergier kunna bidra med?

– Att prioritera en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige är en viktig insats för folkhälsan och välfärden. Idag innebär matallergier onödigt stora kostnader för individen, hushållet och samhället. Ett kunskapscentrum skulle bli den kraftsamling och motor som behövs för att få till en bättre situation utifrån identifierade behov för drabbade, anhöriga och alla som arbetar med matallergier inom områden som livsmedelsproduktion, forskning, sjukvård och omsorg, skola, förskola och elevhälsa, samt restauranger och besöksnäringen. Det finns ett tydligt behov av nationella riktlinjer, samordning och implementering av bästa praxis på samtliga områden.

Varför behövs det nationella riktlinjer för allergivården?

– Astma och allergier är Sveriges vanligaste kroniska sjukdomar och berör hela livet. Trots att så många människor regelbundet behöver söka vård för sina symtom upplevs kunskapen i vården om astma- och allergidiagnoser som låg. Denna okunskap och bristen på riktlinjer och uppföljning leder till både bristande och ojämlik vård. Kvaliteten på vården beror i många fall på var du bor. Detta är oacceptabelt och behöver åtgärdas.

Vilket gehör har du och ditt parti fått i riksdagen för att allergivården ska sättas på agendan?

– Det verkar finnas ganska bred samsyn kring de frågor vi valt att lyfta som t.ex. ett statligt ansvar för pollenmätningarna och nationella riktlinjer, det är inte jag eller mitt parti som fått gehör utan snarare så att Astma- och Allergiförbundet lyckats bra med att nå ut till oss politiker.

Hur vill du gå till väga för att se till att nationella riktlinjer för allergivården kompletterar de befintliga 20 vårdområdena där nationella riktlinjer redan finns?

– Jag förutsätter att nationella riktlinjer arbetas in där det är nödvändigt och att de kompletterar varandra på ett bra sätt, annars får vi som politiker föreslå ändringar. Men det skulle ju spara tid om det görs rätt och bra från början såklart.

Publicerad den: 4 maj 2022

Uppdaterad den: 4 maj 2022