I mer än 25 år har den stora Bamse-studien bidragit till viktig kunskap om barn, unga och allergisjukdomar. Nu släpps en ny rapport om de mest betydelsefulla forskningsresultaten genom åren.
Varför blir vi allergiska? Går det att förebygga astma? Det är frågor som forskarna sökt svar på i den stora befolkningsstudien Bamse-projektet.
Runt 4 000 unga vuxna har följts från födseln fram till idag med hjälp av enkäter och kliniska undersökningar. Projektet, som stöds av Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond, har resulterat i nya lärdomar om miljö, hälsa och allergisjukdomar.
Centrum för arbets- och miljömedicin vid Region Stockholm släpper nu en jubileumsrapport som är tänkt att ge en översikt över de viktigaste insikterna som gjorts.
– Bamse har gett oss otroligt värdefulla data om orsakerna till att astma och allergier utvecklas, vad som händer med sjukdomarna på sikt och även om hur vi kan förebygga dem. Tack vare projektet har vi kunnat samarbeta med ledande forskare och utifrån hur samhället utvecklas kunnat ställa riktigt vassa forskningsfrågeställningar, säger Erik Melén, professor vid Karolinska institutet och projektledare för befolkningsstudien.
Vad är det viktigaste vi fått veta, tycker du?
– Det har bland annat bidragit med kunskap om diagnostiseringen av jordnöts- och nötallergi, där vi i dag kan särskilja en ”äkta”, svårare allergi mot jordnötter eller nötter från en korsallergi, som ger mildare reaktioner.
Andra viktiga kunskaper handlar om det komplexa samspelet mellan arv och miljö, menar Erik Melén. Med det menas hur till exempel olika miljöfaktorer som rökning, viss kost och exponeringen för luftföroreningar påverkar vårt dna och på sikt även utvecklingen av sjukdomar som astma och allergi.
Bamse-projektet
är en stor befolkningsstudie som startade 1994, där 4 000 unga vuxna följts från födseln fram till idag. Bamse står för Barn, allergi, miljö, Stockholm och epidemiologi. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Region Stockholm och Karolinska institutet, och stöds bland annat av Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond.
7 saker vi vet tack vare projektet:
- Högre nivåer av luftföroreningar från trafiken under första levnadsåret är kopplat till sänkt lungfunktion i skolåldern som kvarstår upp i tonåren och även ung vuxen ålder.
- Exponering för luftföroreningar kan även öka risken för covid 19-infektion hos unga vuxna.
- Utslag för jordnötter eller nötter på ett allergitest behöver inte innebära en allvarligare allergi, utan kan även vara tecken på en korsreaktion till följd av pollenallergi.
- Amning i minst fyra månader kan minska risken för astma och eksem.
- Att äta fisk regelbundet under småbarnsåren kan minska barnets risk för allergisjukdom.
- Rökning under graviditeten ökar risken för astma hos barnet även om mamman slutar röka vid barnets födelse. Rökning leder också till dna-förändringar hos barnet som kan kvarstå under hela uppväxten.
- Ungdomar med astma har sämre skolresultat jämfört med ungdomar utan astma.
Publicerad den: 27 februari 2023
Uppdaterad den: 4 oktober 2024