Forskare: ”Det behövs mer kunskap om oro i familjer med matallergi”

För många föräldrar till barn med matallergi är allergierna en källa till stress och oro. Men hur påverkas egentligen familjer som lever med matallergi? Det ska forskaren Catarina Almqvist Malmros undersöka i en ny studie, som ingår i forskningssatsningen Kunskapsluckor.

FORSKNING Hur ska jag göra för att mitt barn inte ska få i sig något som orsakar en allergisk reaktion? Och hur ska jag se till så att även andra har koll på det? Matallergier hos barn ställer ofta höga krav på barnet såväl som föräldrarna – och många situationer som inte betyder något alls för andra kan ge upphov till stress, oro och ibland ångest. När barnet börjar i förskolan eller skolan, blir bjuden på kalas eller ska åka på en resa, till exempel.

Ändå vet vi inte särskilt mycket om hur familjer egentligen påverkas av att leva med matallergier. Det menar Catarina Almqvist Malmros, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet och barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

– Matallergi hos barn är väldigt vanligt och en stor börda för vården, bland annat till följd av många akutbesök. Dessutom påverkar matallergierna ofta livskvalitet och psykisk hälsa både hos föräldrar och barnen själva. Men det finns inte så mycket forskning kring det – och det vill vi göra något åt.

Hon och hennes forskarkollegor har nu fått pengar ur forskningssatsningen Kunskapsluckor för att täppa igen en av de kunskapsluckor som finns när det gäller barn och matallergi, nämligen hur familjen påverkas psykiskt, socialt och ekonomiskt av att ha ett barn med matallergi.

Forskarna ska undersöka om det finns ett samband mellan matallergier och oro/ångest hos barn och deras familjer. Dessutom ska de titta på om matallergi kan påverka familjen socioekonomiskt, till exempel när det gäller barnets betyg och föräldrarnas inkomst. Och om de hittar ett samband här ska de också undersöka om det är allergin i sig som är orsaken eller något annat, såsom arv eller miljö.

Till sin hjälp har forskarna nationella hälso- och demografiska register, information från Socialstyrelsen och Statistiska Centralbyrån (SCB). De ska också använda avidentifierad information från tvillingregistret, där 30 000 tvillingpar tillfrågats om matallergier och faktorer som har med oro att göra vid nio års ålder.

Hur hoppas du att forskningsresultatet ska kunna hjälpa familjer med matallergier?

– Vi har tidigare gjort en motsvarande studie när det gäller astma och oro, där vi tillsammans med en psykolog tagit fram ett särskilt behandlingsprogram för människor med astma som behöver hjälp med sin oro och ångest, i form av internetbaserad kognitiv beteendeterapi. Om det finns ett samband mellan oro och matallergier hos barn hoppas vi kunna ta fram en liknande behandling som kan ge familjerna bättre information om hur de kan hantera barns matallergi och sin egen oro.

När det gäller den socioekonomiska biten, alltså hur barn och familjer med matallergi bland annat kan påverkas i sin ekonomi, är resultatet intressant oavsett hur sambandet ser ut, menar Catarina Almqvist Malmros.

– Om vi ser att det finns en ökad risk att till exempel inte klara av skolan är det jätteviktig information för att sätta in eventuella stödåtgärder. Men om det inte finns något samband är det också ett viktigt budskap att sprida, att barns matallergier inte kommer att påverka betyg eller framtida utbildningsmöjligheter.