Forskare söker svar på gåtan om vilka som får köttallergi

Fästingar kan orsaka svår allergi mot kött och i viss mån även mjölkprodukter. Nu söker forskare svar på gåtan om varför bara vissa människor drabbas – och varför de flesta får besvär först i medelåldern. En ny studie visar att allergiantikroppar mot katt, björk och gräs tycks öka risken.

Det har gått ett drygt decennium sedan amerikanska forskare för första gången såg sambandet mellan fästingbett och köttallergi. Sedan dess har runt 300 patienter diagnostiserats bara i Stockholm. Men forskare tror att det finns ett stort mörkertal, eftersom diagnosen kan vara svår att ställa.

– Det vi vet idag är att symtomen är fördröjda och uppkommer flera timmar efter intag av rött kött och inälvsmat, till skillnad från till exempel jordnötsallergi där symtomen i regel kommer inom några minuter. Det gör det svårt för patienten och läkaren att se kopplingen mellan köttintag och reaktion.

Det säger Marianne van Hage, överläkare och professor i klinisk immunologi vid Karolinska institutet. Tillsammans med Maria Starkhammar, överläkare på Södersjukhuset, driver hon ett forskningsprojekt om köttallergi.

Oklart vilka som drabbas

I forskningsprojektet, som stöds av Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond, ingår cirka 200 personer med diagnosen. Gemensamt är att de alla får allergiska reaktioner av kolhydraten alfa-gal, som framför allt finns i kött från däggdjur som nöt, gris, vilt och lamm. Forskarna har visat att alfa-gal även finns i fästingars saliv och mag- och tarmkanal – och att ett fästingbett kan trigga i gång produktionen av allergiantikroppar hos den som blivit biten.

– Men vilka faktorer som gör att enbart vissa personer utvecklar allergi, och oftast först i medelåldern, är fortfarande en gåta, säger Marianne van Hage.

En ny studie från hennes forskningsprojekt visar att personer med allergi mot alfa-gal i ökad utsträckning har en atopisk läggning, 44 procent, jämfört med 33,5 procent i den allmänna befolkningen. Det har forskarna mätt genom att undersöka om de har allergiantikroppar mot antingen katt, björk- eller gräspollen.

Allergisk benägenhet ökar risken

– Det är inte förvånande, eftersom atopi innebär att man har en ökad benägenhet att bilda allergiantikroppar mot vanligt förekommande ämnen i vår miljö. Dessutom såg vi att atopi i studien ökade risken för anafylaxi med luftvägsbesvär, alltså svåra allergiska reaktioner i nedre luftvägarna.

Det är nu viktigt att försöka hitta en markör som mer exakt kan förutsäga vilka som har störst risk för svårare reaktioner, menar Marianne van Hage.

De vanligaste symtomen är annars nässelutslag och magproblem. Men ungefär hälften får just anafylaxi.

Längre fästingsäsong

Än så länge finns ingen botande behandling av allergin, utan patienterna måste avstå från att äta rött kött. Eftersom alfa-gal även finns i mjölkprodukter, gelatin och vissa läkemedel kan en del patienter behöva avstå även från detta.

– Det behövs mycket mer forskning om denna allvarliga allergi, som är på uppgång i hela världen. En bidragande orsak är att fästingpopulationen har ökat och att fästingsäsongen blir längre till följd av ett varmare klimat. Det är också viktigt att se till så att sjukvården har kunskap om allergin, så att fler patienter kan identifieras.

  • Köttallergi kan ge olika typer och grader av symtom – nässelutslag, magproblem och i svåra fall anafylaxi.
  • Allergin uppstår genom att man blir biten av en fästing som genom bettet överför alfa-gal till blodet. En del personers immunförsvar uppfattar detta som något främmande och sätter i gång att producera allergiantikroppar, IgE, mot just alfa-gal.
  • Alfa-gal finns i kött från nöt, lamm, gris och andra däggdjur. Men också i gelatin i till exempel godis samt i mjölkprodukter. Det finns inte i kött från fågel och fisk.
  • Allergin fastställs genom patientens berättelse om sina symtom tillsammans med ett blodprov. Än så länge finns inget botemedel, utan det gäller att utesluta det som orsakar reaktioner.
  • Den första allergiska reaktionen kommer oftast under sommar eller höst, i anslutning till fästingsäsongen.

Marianne van Hage har fått forskningsanslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för projektet ”Kliniska studier rörande svår födoämnesallergi – från sjukdomsmekanismer på molekylär nivå till förbättrad diagnos och terapi”.

Hon och hennes forskarkollegor gör bland annat en stor kartläggning av personer med köttallergi och hur deras immunförsvar reagerar vid kontakt med olika födoämnen som innehåller alfa-gal.

Publicerad den: 1 juni 2021

Uppdaterad den: 3 juni 2021