Här är astmaexperten Christer Jansons svar på frågorna i vår astmachatt

Vi har sammanställt alla frågor som kom in till den astmachatt vi anordnade igår. Professor och överläkare Christer Janson svarade bland annat på frågor om vad som räknas som svår astma – och om detta kan vara en riskfaktor vid covid-19.

Nu har vi sammanställt alla frågor som kom in till den chatt med temat astma vi anordnade igår, på internationella astmadagen. Christer Janson, professor och överläkare vid lung- och allergikliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala, svarade bland annat på frågor om vad som räknas som svår astma – och huruvida detta kan vara en riskfaktor vid covid-19. Läs alla frågor och svar här!

Mejlfråga från ”Christer”: Är astmatiker enligt din bedömning i riskgrupp för att få ett svårt sjukdomsförlopp av Corona?

Christer Janson svarar: Inte astma i allmänhet, men det finns en lite grupp med svår astma som jag anser bör räknas till riskgruppen.

Mejlfråga från ”Göran” i Uppsala: Min fråga gäller covid-19 och astma: Vet man hur många av de som avlidit, legat i respirator eller fått annan intensivvård här i Sverige som också hade astma? Går det att hitta någon studie, statistik eller annan källa om detta?

Christer Janson svarar: Nej, än så länge så saknar vi uppgifter om detta.

Fråga från ”Marie” på Facebook: Varför blir jag trött och andfådd, samt ibland även får hjärtklappningar, dagen efter att jag har tränat eller varit aktiv på annat sätt, trots att jag i övrigt tar mina astmamediciner?

Christer Janson svarar: Det är vanligt att man får andningsbesvär i samband med eller strax efter träning. Men genom att du tar dina astmamediciner så verkar du slippa det, och det är bra. Jag kan däremot inte förklara varför du har dessa besvär dagen efter. Jag tycker dock att du skall fortsätta vara aktiv och hitta ett sätt att träna som gör att det känns bra även dagen efter.

Mejlfråga från ”Sabina”: Influensavaccin är ju känt att man ska ta varje år för en astmatiker men ska man även ta vaccin för pneumokocker, som kan orsaka lunginflammation? ”För dig som tillhör någon riskgrupp kan influensan utvecklas till allvarligare sjukdom. Äldre och kroniskt sjuka kan till exempel få bakteriell lunginflammation som komplikation av influensan. Därför bör du som tillhör en riskgrupp också vaccinera dig mot pneumokocker, som är den vanligaste bakterien som orsakar lunginflammation.”

Christer Janson svarar: Det beror lite på hur svår astman är och hur gammal man är. Om man har en svår astma eller om man är över 65 år tycker jag att man kan fundera på att ta vaccination mot lunginflammation. En fördel jämfört med influensavaccination är att man inte behöver upprepa denna vaccination flera gånger.

”Marie” frågar: Hej! Jag undrar hur mycket en frisk kvinna 55 år resp. Kvinna 27 år ska blåsa i en PEF mätare utan någon medicinering?

Christer Janson svarar: Hej, om man är 27 år och 170 lång så är normalvärdet på PEF ungefär 450 L/min, medan om man är 55 år så ligger det på ungefär 400 L/min.

”Catta” frågar: Saknar ”räkneverk” på Flutide o Ventoline hur ska man då veta när det inte finns läkemedel kvar?

Christer Janson svarar: Jag håller med om att det är en nackdel att det saknas räkneverk, men du märker när du tar sprayen. Finns det drivgas kvar så finns det även läkemedel kvar.

”Arwen” frågar: Jag får andningsbesvär och blir tätt efter att jag har varit ute och joggat. Det håller i sig hela dagen efter löpningspasset. Bör jag avstå från jogging?

Christer Janson svarar: Nej, du behöver inte avstå från att jogga men se till att du tar astmamedicin före träningen. Det finns några olika läkemedel du kan ta, så prata med din läkare om detta!

”Catta” frågar: Sker det någon forskning på diagnosen SHR (Doftöverkänslighet/Sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna)?

Christer Janson svarar: Ja, det sker en del forskning på detta, framför allt i Göteborg och Umeå. Det är en viktig forskning genom att det är en så pass vanlig åkomma.

”Hanne” frågar: Förkylningsastma hos små barn växer ofta bort har vi fått höra. Bra det. Men har de sen större risk att utveckla astma som ungdom/vuxna?

Christer Janson svarar: Ja, personer som har haft förkylningsastma som barn har en något större risk att utveckla astma som vuxna jämfört med dem som aldrig haft astma som barn.

Följdfråga från ”Hanne”: Finns det något man kan göra som förälder för att minska risken?

Christer Janson svarar: Det enda är nog att det är bra att undvika att bli rökare. Annars så finns det nog inga säkra råd att ge.

”Anette” frågar: Hej, coronafråga igen. Dottern, 21 år, får Xolair sen hon var 15 år för mycket svår astma. Har även haft flertal lunginflammationer med inläggning. Har väl behandlad astma nu. Ligger man i riskzonen om man har haft flertal lunginflammationer tidigare och svår astma? Hon gör dessutom praktik som sjuksköterska på sjukhus nu, färdig i början på juni. Därav oro att bli smittad.

Christer Janson svarar: Svår fråga att svara på. Generellt brukar jag anse att svår astma innebär en något ökad risk. Samtidigt så är ju din dotters astma kontrollerad nu, vilket är positivt och dessutom så är hon ung. Jag kan nog tycka att hon kan fortsätta sin praktik, men hon skall förstås vara noggrann med alla hygienföreskrifter och vara hemma om hon får tecken på luftvägsinfektion.

”Arwen” frågar: Du skriver om covid-19: ”Inte astma i allmänhet, men det finns en lite grupp med svår astma som jag anser bör räknas till riskgruppen.” Hur vet man om man finns i den riskgruppen? Var ligger graden av svår astma?

”Lena” frågar: Hur avgör man skillnaden mellan svår astma och inte så svår astma?

Christer Janson svarar: Astma som kräver kontinuerlig behandling med kortisontabletter eller biologisk behandling (Xolair, Nucala, Fasenra, mm) och astma med nedsatt lungfunktion. Dessa två tillstånd kan räknas som svår astma, och det rör sig om kanske 5-10 procent av alla som har astma.

”Lena” frågar: Hur stora är de regionala skillnaderna gällande hur man behandlar astma?

Christer Janson svarar: I allmänhet så behandlas astma ganska lika i de olika regionerna. Men det finns skillnader när det gäller vissa behandlingar som allergivaccination och biologisk behandling.

”Arwen” frågar: Vad är skillnaden på Duoresp Spiromax och Symbicort? Finns det någon forskning på att någon av dom funkar bäst?

Christer Janson svarar: Nej, någon sådan forskning finns inte, men i allmänhet anser man att de är lika bra.

”Catta” frågar: Vilka tabletter kan man ta vid ”influensavärk” om man har hjärt/lungsjukdom?

Christer Janson svarar: Du kan ta paracetamol och NSAID-läkemedel som till exmpel Ipren. Vad gäller NSAID-preparat så finns det vissa personer med astma som inte tål NSAID-preparat, men för de flesta så fungerar detta bra.

”Arwen” frågar: Om man har svåra andningsbesvär, ofta på morgonen och under natten. Kan det bero på kvalster?

Christer Janson svarar: Ja, det kan ibland bero på kvalster, men samtidigt så är astma ofta värst på morgonen och natten även hos dem som inte är allergiska mot kvalster. För att vara säker på att det är kvalster som orsakar problemet så bör man göra en allergitest och helst också en analys av kvalster från sängmadrassens damm.

”Marie” frågar: Finns det något problem att kombinera Levaxin och Liothyronin med Seretide diskus och Ventoline?

Christer Janson svarar: Nej, det går bra att kombinera dessa läkemedel.

Vi tackar alla er som var med och ställde frågor! Tyvärr hade vi inte möjlighet att svara på alla frågor som kom in den här gången. Vi återkommer med fler chatt-tillfällen under våren.

Publicerad den: 6 maj 2020

Uppdaterad den: 5 januari 2021