Hon undersöker vilka barn som riskerar att få kronisk astma

Var tredje barn som kommer till akuten med astmaliknande besvär tidigt i livet utvecklar astma i skolåldern. Kan vi ta reda på vilka de barnen är genom att se om de är bärare av en viss gen? Det är något som forskaren Cilla Söderhäll undersöker.

– Vi har under lång tid följt en grupp barn som vid cirka två års ålder kom till Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm med akuta andningsbesvär. Hos de här barnen undersöker vi bland annat hur deras immunförsvar fungerar, vilka virusinfektioner de haft och olika genetiska mönster. Dessutom har vi undersökt en grupp friska barn, som inte haft några andningsbesvär eller allergier som små. De grupperna jämför vi sedan med varandra.

– Det vi har sett är att barn som tidigt i livet har en rhinovirusinfektion, det vill säga ett vanligt förkylningsvirus, som de blir mer påverkade i andningen av än andra barn även har en ökad risk att utveckla astma i skolåldern. Men också att flera av de här barnen tidigt har låga D-vitaminvärden och är sensibiliserade mot olika ämnen. Med sensibiliserad innebär att de utvecklat allergiantikroppar mot något, utan att nödvändigtvis ha allergiska symtom.

– D-vitamin verkar ha en viktig funktion i olika typer av immunologiska sjukdomar, men exakt vilken är väldigt svårt att svara på. Det vi gör nu är att undersöka om genvarianter i receptorn, alltså den del av cellen som fångar upp D-vitaminet, kan påverka hur bra kroppen svarar på det.

– Bland annat verkar det finnas genvarianter som påverkar hur immunförsvaret svarar på just rhinovirus. I studien har vi sett att små barn som kom till akuten med rhinovirusutlöst förkylningsastma i större utsträckning även var bärare av en viss genvariant. På sikt kanske den kunskapen, tillsammans med andra faktorer, kan hjälpa till att förutsäga vilka barn som kommer att utveckla kronisk astma.

– Om vården får veta vilka barn de bör fokusera extra mycket på, med till exempel medicinering och tätare kontroller, kan det förhindra att barnens astma försämras. Det är också viktigt att veta om det går att undvika att behandla barn som väntas växa ur sina besvär. Dessutom kan kunskap om mekanismerna bakom astma göra det möjligt att på sikt ta fram nya riktade behandlingar.