Huden – vårt skydd mot omvärlden

Hudbarriärens betydelse för utveckling av allergier är något som diskuteras allt oftare. Om den är skadad, som vid atopiskt eksem, kan allergen tränga in via huden och kanske också påverka utvecklingen av andra allergier.

Precis som för allergi i stort ökar även antalet personer med eksem. Minst 20 procent av alla svenska barn har atopiskt eksem, hos många försvinner det i takt med att man växer men i upp till tio procent finns problemen, i varierande svårhetsgrad, kvar i vuxen ålder.

I den forskargrupp som docent Maria Bradley leder undersöker man särskilt en specifik gen som kodar för ett protein som heter filaggrin. Hos människor med svårt atopiskt eksem är det många, närmare bestämt 30–40 procent, som har mutationer i den här genen, det vill säga förändringar i arvsanlaget.

Om hornlagret inte är tätt kan olika ämnen – mikrober som finns på huden, som svampar och bakterier, och allergener – komma in genom den trasiga hudbarriären. Det kan trigga igång immunförsvaret som då börjar angripa inkräktarna. Problemet vid eksem är att immunförsvaret ofta angriper ”lite för mycket”; det kommer en massa T-lymfocyter som frisätter ämnen som leder till mer inflammation och då uppstår en rodnad, utslag och klåda på platsen (eksemet), och så är kriget i huden igång. Och ju mer man kliar, desto mer förvärras eksemet. Den onda klådcirkeln är därmed i rullning.

– Man kan också tänka sig att det sker en ”upplärning” av immunförsvaret via huden och att det kan vara en orsak till andra allergier. Men kanske kan denna upplärning, i vissa fall, också vara skyddande. Det finns mycket mer vi behöver lära oss om samspelet.

Maria Bradley är docent, överläkare på Nya Karolinska sjukhuset och universitetslektor i dermatologi vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet.

Projektet fick anslag från Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond 2017 för en treårsperiod.

Publicerad den: 27 september 2019

Uppdaterad den: 9 januari 2021