Hur ser andra länder på personer med astma som riskgrupp?

I sociala medier förekommer uppgifter om att olika länder gör olika bedömningar vad gäller astma som en speciell risk i samband med coronasmittan. Vi får också frågor om detta. Vi har undersökt vad som sägs på nio olika officiella myndighetssajter.

I sociala medier förekommer uppgifter om att olika länder gör olika bedömningar vad gäller astma som en speciell risk i samband med coronasmittan. Astma-och Allergiförbundet får också frågor om detta. Därför har vi undersökt vad som sägs på några olika länders officiella myndighetssajter.

(Kartläggningen uppdaterades den 1 april, men observera att informationen på respektive sajt kan ha ändrats sen dess.)

Vi vill poängtera att vi litar på den svenska Folkhälsomyndighetens råd och uppgifter – och denna artikel ska ses som en internationell utblick.

Sammanfattningsvis kan man säga att de flesta länder, precis som svenska Folkhälsomyndigheten, anger att personer med lungsjukdom tillhör riskgrupperna utan att specificera astma. Folkhälsomyndigheten gör tillägget att personer med ”en sjukdom som generellt innebär ökad risk för allvarlig sjukdom vid luftvägsinfektioner” bör rådgöra med sin läkare för en individuell bedömning. Danmark specificerar att personer med mild och välbehandlad astma inte tillhör riskgrupperna. Tyskland nämner däremot astma som exempel på lungsjukdom, Storbritannien pekar ut allvarlig astma som ökad risk och USA anger måttlig till allvarlig astma.

Astma- och Allergiförbundet har kartlagt informationen så som det ser ut idag, den 20 mars, på den sida hos respektive myndighet som specifikt svarar på frågan om vem som ingår i riskgrupper. Ny kunskap tillkommer naturligtvis hela tiden, i takt med att nya studier görs. Kartläggningen uppdaterades den 1 april, men observera att informationen på respektive sajt kan ha ändrats sen dess.

Man nämner alltså “lungsjukdom” mer övergripande, men ska astma betraktas som en lungsjukdom här? Vi har ställt frågan till Christer Janson, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– En astmaattack orsakas av sammandragningar i muskulaturen runt luftvägarna i kombination med att slemhinnorna svullnar. De flesta med astma har en normal lungfunktion men de med en långvarig svår astma utvecklar en lungfunktionsnedsättning, förklarar Christer Janson.

Vad menas då med svår astma?

– Det drabbar personer som trots att man underhållsbehandlar med höga doser kortison via inhalation eller tabletter fortfarande har antingen stora besvär av sin astma till exempel dagliga astmaattacker, återkommande behov av steroidkurer eller nedsatta FEV-värden, säger Christer Jansson. Han utvecklar sitt resonemang i Vetenskapsradion här.

Detta betyder alltså att välbehandlad astma och så kallad förkylningsastma inte innebär en nedsatt lungfunktion generellt.

I vår kartläggning av internationella myndighetssajter gör sex av nio samma bedömning som svenska myndigheter:

WHO: nej, nämner inte astma i den övergripande riskanalysen, men nämner astma på en undersida
EU/ECDC: nej
Danmark: nej (utesluter mild och välbehandlad astma)
Norge: nej
Finland: nej
Storbritannien: ja, ”svår astma”
Tyskland: ja, som exempel på lungsjukdom
Frankrike: nej
USA: ja, måttlig till svår astma, speciellt om den inte är välbehandlad

Källor:

World Health Organization, WHO, är den instans som samordnar hela världens kunskap om coronaviruset. Här pekar man inte ut astma specifikt i sin definition av riskgrupper, utan skriver bara att det verkar som om äldre och personer med kroniska sjukdomar som exempelvis lungsjukdom utvecklar svårare sjukdom än andra till följd av coronavirus. Dock nämns astma tillsamman med diabetets och hjärtsukdom som förhöjd risk på en undersida. Man är alltså inte helt konsekvent.

”While we are still learning about how COVID-2019 affects people, older persons and persons with pre-existing medical conditions (such as high blood pressure, heart disease, lung disease, cancer or diabetes) appear to develop serious illness more often than others.” Här finns citatet.

EU:s European Centre for Disease Prevention and Control, ECDC, nämner samma riskgrupper som WHO, men förtydligar lungsjukdom som ”kronisk sjukdom i andningsorganen”. Man nämner också att män i riskgrupperna verkar löpa högre risk för allvarlig sjukdom.

”Elderly people above 70 years of age and those with underlying health conditions (e.g. hypertension, diabetes, cardiovascular disease, chronic respiratory disease and cancer) are considered to be more at risk of developing severe symptoms. Men in these groups also appear to be at a slightly higher risk than females.” Här finns citatet.

Danska Sundhetsstyrelsen anger att personer med mild och välbehandlad astma inte tillhör riskgrupp.

”Du kan være i særlig risiko for smitte, og for at blive alvorligt syg med COVID-19, hvis du tilhører en af følgende grupper: Ældre over 65 år, Personer med følgende kroniske sygdomme: Hjertekarsygdom (gælder ikke velbehandlet forhøjet blodtryk), Lungesygdom (gælder ikke mild og velbehandlet astma), Kronisk nyresygdom med nedsat nyrefunktion, Kronisk leversygdom, Diabetes type 1 og 2, især hvis man har følgevirkninger, Muskelsygdomme og neuromuskulære sygdomme, hvor man har nedsat hostekraft eller svært ved at komme af slim fra luftvejene, Svær overvægt med BMI over 35-40 afhængig af, om man har andre risikofaktorer også, Særlige blodsygdomme, hvor der vurderes at være øget risiko for komplikationer, Personer med nedsat immunforsvar som følge af Blodsygdomme, Organtransplantation, Immunhæmmende behandling, herunder kemoterapi eller strålebehandling som led i behandling af kræft, HIV-infektion med svær påvirkning af immunsystemet. Børn med kronisk sygdom (som ovenfor) eller som har følgetilstande efter at være født for tidligt, Gravide og kvinder op til to uger efter fødsel (ud fra et forsigtighedsprincip).” Här finns citatet.

Norska Folkhelseistituttet anger inte astma specifikt som riskgrupp. Däremot nämner man att det är osäkert om norska patienter med kroniska sjukdomar som är välbehandlade har förhöjd risk för allvarlig sjukdom:

”Basert på opplysninger fra utbruddet i Kina, Italia, Storbritannia og USA har følgende grupper høyere risiko for alvorlig forløp av covid-19: Eldre personer (over 65 år), Voksne personer med underliggende kronisk sykdom som hjerte-karsykdom, diabetes, kronisk lungesykdom, kreft og høyt blodtrykk, Personer som røyker og personer med overvekt/fedme kan ha en høyere risiko for alvorlig forløp. Det er særlig eldre personer med risikofaktorer som kan få alvorlig forløp av covid-19-sykdom, og risiko for alvorlig sykdom øker med økende alder og flere risikofaktorer. Det er usikkert om norske pasienter med kroniske sykdommer som er godt behandlet har forhøyet risiko for alvorlig sykdom.” Här finns citatet.

Finska Institutet för Välfärd och Hälsa, HTL, skriver inte specifikt ut astma som riskgrupp. Man påpekar att risken för svår covid-19 inte är förhöjd hos de ”barn och unga vars grundsjukdom, till exempel astma eller diabetes, är välinställd.”

”Enligt nuvarande information är personer över 70 år mer mottagliga än andra för att insjukna i en allvarlig coronavirusinfektion. Dessutom kan sjukdomar som avsevärt försämrar lungornas eller hjärtats funktion eller kroppens motståndskraft öka sannolikheten för en allvarlig coronavirussjukdom hos äldre, till exempel: svår hjärtsjukdom, svår lungsjukdom, diabetes med organskador, kronisk lever- eller njursvikt, sjukdom som försämrar immunförsvaret, som leukemi eller lymfom för vilka en aktiv cellgiftsbehandling pågår (inte underhållsbehandling), medicin som betydligt försvagar immunförsvaret (t.ex. höga doser av kortisonbehandling) /…/ Andra faktorer som generellt försämrar lungfunktionen och kan öka coronavirusinfektionens hälsorisk är sjuklig övervikt (BMI d.v.s. Body Mass Index över 40) samt daglig rökning. /…/ En svår coronavirussjukdom är extremt sällsynt hos barn. Risken för svår coronasjukdom har inte ökat hos friska barn och unga eller hos de barn och unga vars grundsjukdom, till exempel astma eller diabetes, är välinställd.” Här finns citatet.

Brittiska Public Health England, en myndighet under Department of Health and Social Care, anger ”allvarlig astma” som riskgrupp:

”People falling into this extremely vulnerable group include: Solid organ transplant recipients, People with specific cancers /…/ People with severe respiratory conditions including all cystic fibrosis, severe asthma and severe COPD, People with rare diseases and inborn errors of metabolism that significantly increase the risk of infections (such as SCID, homozygous sickle cell), People on immunosuppression therapies sufficient to significantly increase risk of infection, Women who are pregnant with significant heart disease, congenital or acquired.”  Här finns citatet.

National Health Service, NHS, har en vidare definition, och anger här astma allmänt som ett exempel på lungsjukdom.

Tyska Infektionsschutz/Bundeszentrale für gesundheitliche Aufklärung (BZgA) nämner i första hand äldre och rökare, men också personer med vissa medicinska tillstånd, bland annat lungsjukdom. Här anger man astma som ett exempel inom parentes, tillsammans med kronisk bronkit.

”Obwohl schwere Verläufe auch bei Personen ohne Vorerkrankung auftreten können und auch bei jüngeren Patienten beobachtet wurden, haben die folgenden Personengruppen ein erhöhtes Risiko für schwere Verläufe: ältere Personen (mit stetig steigendem Risiko für schweren Verlauf ab etwa 50 bis 60 Jahren), Raucher, Personen mit bestimmten Vorerkrankungen: des Herz-Kreislauf-Systems (z. B. koronare Herzerkrankung und Bluthochdruck), der Lunge (z. B. Asthma, chronische Bronchitis), Patienten mit chronischen Lebererkrankungen, Patienten mit Diabetes mellitus (Zuckerkrankheit), Patienten mit einer Krebserkrankung, Patienten mit geschwächtem Immunsystem (z. B. aufgrund einer Erkrankung, die mit einer Immunschwäche einhergeht oder durch Einnahme von Medikamenten, die die Immunabwehr schwächen, wie z. B. Cortison).” Här finns citatet.

Franska statens infosida om coronaviruset har en lista på riskpatienter som inkluderar personer äldre än 70 år, och bland andra dialyspatienter, hjärtsjuka, icke-stabiliserade diabetiker, samt ”personer med en kronisk andningspatologi” som sannolikt kan förvärras av en virusinfektion:

”Qui est considéré comme une personne «à risque»? Les personnes âgées de 70 ans et plus; les patients présentant une insuffisance rénale chronique dialysée, une insuffisance cardiaque stade NYHA III ou IV; les patients aux antécédents cardiovasculaires: hypertension artérielle compliquée, antécédents d’accident vasculaire cérébral ou de coronaropathie, chirurgie cardiaque, insuffisance cardiaque stade NYHA III ou IV; les diabétiques insulinodépendants non équilibrés ou présentant des complications secondaires à leur pathologie; les personnes présentant une pathologie chronique respiratoire susceptible de décompenser lors d’une infection virale; les patients présentant une insuffisance rénale chronique dialysée; les personnes avec une immunodépression congénitale ou acquise (médicamenteuses : chimiothérapie anti cancéreuse, immunosuppresseur, biothérapie et/ou une corticothérapie à dose immunosuppressive, infection à VIH non contrôlé avec des CD4 <200/mm³, consécutive à une greffe d’organe solide ou de cellules souche hématopoïétiques, atteints d’hémopathie maligne en cours de traitement, présentant un cancer métastasé); les malades de cirrhose au stade B au moins; les femmes enceintes à partir du 3eme trimestre de grossesse; les personnes présentant une obésité morbide (indice de masse corporelle > 40kg/m²).” Här finns citatet.

Amerikanska Center for Desease Control, CDC, nämner måttlig till svår astma som risk, speciellt om om den inte är välbehandlad:

”Based on what we know now, those at high-risk for severe illness from COVID-19 are: People aged 65 years and older, People who live in a nursing home or long-term care facility. People of all ages with underlying medical conditions, particularly if not well controlled, including: People with chronic lung disease or moderate to severe asthma, People who have serious heart conditions, People who are immunocompromised /…/ People with severe obesity (body mass index [BMI] of 40 or higher), People with diabetes, People with chronic kidney disease undergoing dialysis, People with liver disease.” Här finns citatet.

Publicerad den: 20 mars 2020

Uppdaterad den: 5 januari 2021