Anafylaxi

Anafylaxi är en akut, svår och ofta snabbt insättande överkänslighetsreaktion. Reaktionen drabbar hela kroppen och kan vara potentiellt livshotande. För vuxna är det födoämnen, geting- och bistick samt läkemedel som ger upphov till anafylaxi medan det för barn är mat. Vanligtvis utlöses anafylaxi genom så kallade är IgE-medierade reaktioner.

Symtom och orsak till reaktion

Vanliga symtom vid anafylaxi är:

  • andningsbesvär
  • buksmärta med magkramper
  • diarré
  • hackhosta
  • heshet
  • illamående
  • kraftig rinnsnuva
  • kräkningar
  • nässelutslag
  • svullnad och klåda i handflator, fotsulor och hårbotten.

Även symtom från hjärt-kärlsystemet med blodtrycksfall och svimning uppstår oftast. Man kan ofta se tecken på hjärnpåverkan med oro, rastlöshet, kraftig trötthet, förvirring och känsla av katastrof. Nässelutslag och svullnader förekommer hos 90 % vid anafylaxi, medan barn är mer benägna att utveckla andningssvårigheter än blodtrycksfall och kardiovaskulär chock.

Symtomen vid anafylaxi uppkommer efter minuter upp till några timmar efter exponering för ämnet. Risken för svår reaktion är större om symtomen kommer snabbt.

Vad kan utlösa symtomen?

Utlösande orsaker är oftast allergiska men kan också vara icke-allergiska.

Födoämnen är den vanligaste orsaken till anafylaxi bland barn och unga vuxna. Av barn som sökt vård på grund av anafylaxi i Stockholm orsakades 92 % av födoämnen. Reaktioner mot jordnötter och nötter var vanligast, följt av ägg och mjölk. Bland nötter var cashewnötter vanligast. För vuxna är däremot födoämnen, insektsstick och läkemedel alla lika vanliga orsaker. Fler än 170 födoämnen har rapporterats orsaka IgE-medierade reaktioner, men mjölk, ägg, soja, vete, jordnötter och nötter är de vanligaste.

Geting- och bistick är den vanligaste orsaken till anafylaxi med dödlig utgång i Sverige. Personer som haft anafylaxi av geting- eller bistick ska utredas och erbjudas allergenspecifik immunoterapi om IgE-medierad allergi kan fastställas. Riktlinjerna för anafylaxi från Svenska Föreningen För Allergologi (SFFA) erbjuder vägledning kring när och hur utredning ska ske.

Läkemedel orsakar oftast allergiska reaktioner genom att binda sig till kroppsegna proteiner. Anafylaxi orsakas i första hand av dextran, allergenextrakt för immunoterapi, antikroppar mot reumatoid artrit (infliximab), cytostatika, röntgenkontrastmedel, NSAID, immunoglobulin, narkosmedel, vaccin mot difteri/stelkramp och penicilliner. Det är viktigt att sjukvården kan diagnosticera penicillinallergi korrekt. Svenska Föreningen För Allergologis anafylaxidokument har riktlinjer för utredning.

Mer sällsynta orsaker till anafylaxi är latex, sädesvätska, pälsdjur, pollen, svart henna, härdplast och kemikalier. Och exempel på orsaker till icke-allergisk anafylaxi är ansträngning, exponering för kallt vatten och värme. Anafylaxi kan även uppkomma vid fysisk ansträngning i samband med intag av ett visst födoämne.

Diagnos och behandling

Den viktigaste åtgärden är att så snabbt som möjligt ge adrenalin mitt på utsidan av låret. Vanligast är att använda adrenalinpennor. Barn som har risk för anafylaxi ska alltid ha adrenalinpenna med sig eller i närheten. Det är viktigt att den som har fått en adrenalinpenna också övar med den (för små barn får föräldern till det allergiska barnet öva på sig själv).

Vid astma är det viktigt att ge luftrörsvidgande medicin. Antihistamintabletter lindrar klåda och nässelutslag, effekten kommer efter trettio-sextio minuter. Kortison har ingen akut effekt, för både tabletter och injektioner tar det cirka två timmar innan verkan kommer.

Att skyndsamt identifiera patienter med uppseglande anafylaxi är av yttersta vikt för rätt omhändertagande och för att få rätt farmakologisk behandling.

Mer information

Svenska föreningen för Allergologi; publikationer, anafylaxidokumentet.

Simons FE, Ardusso LR, Bilo MB, El-Gamal, YM, Ledford DK, Ring J, et al. World allergy organisation guidelines for the assesment and management of anaphylaxis. World Allergy Organ J 2011; 4(2): 13-37

Hur vanligt är det med anafylaxi och vad utlöser den? Allergi i Praxis 2015; 3: s.30-34.
Anaphylaxis and reactions to foods in children – a population-based case study of emergency department visits. Clin Exp Allergy 2012; 42(4): 568-577.

Vanliga frågor om anafylaxi

Hur fort kan förloppet gå och i vilken ordning kommer symptomen?

Detta är besvarat på sidan om anafylaxi, där det framgår att både tiden, vilka symptom man kan få samt i vilken ordning symptomen kommer kan variera. Var dock uppmärksam på den mer allmänna beskrivningen av en anafylaxi.

Vilka åtgärder ska vidtas när en person drabbas av anafylaxi?

När det är en elev på förskola eller skola som får en Anafylaxi så ska man i första hand följa elevens individuella handlingsplan och den allergiska eleven bör då ha sina mediciner nära till hands. Generellt kan man i annat fall följa ”Checklista – Om någon får en reaktion” som Astma- och Allergiförbundet har tagit fram för förskolor och skolor.

När en person får en anafylaktisk chock på en restaurang så kan man följa ”Checklista – Om någon får en reaktion” som Astma- och Allergiförbundet har tagit fram för restauranger.

Till toppen av sidan

Anna-Karin Klomp

Intressepolitisk handläggare vårdpolitik

Kontakt

[email protected]