Luftföroreningar och hälsorisker
Hur påverkar luftföroreningar hälsan?
Förorenad luft orsakar ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom, med allvarliga konsekvenser som exempelvis hjärtinfarkt och stroke – främst på grund av partiklar. Forskning visar även att smutsig luft påverkar andra organ och förvärrar flera sjukdomar. Luftföroreningar har visat sig ha samband med diabetes, demens och låg födelsevikt hos nyfödda.
Barn är känsligare än vuxna för smutsig luft. Det kan leda till sänkt lungfunktion och livslånga konsekvenser, bland annat ökad risk för KOL och astma senare i livet. Men även kroniskt sjuka och gravida hör till särskilt utsatta grupper. Luftföroreningar orsakar uppåt 1 200 akuta besök på sjukhus årligen för astma. Flera studier konstaterar även att förorenad luft ökar risken för att barn utvecklar astma.
2021 presenterade Världshälsoorganisationen (WHO) nya rekommendationer för luftföroreningar baserade på ny forskning om hälsorisker. Aktuell forskning visar att smutsig luft ger hälsorisker vid lägre halter än som tidigare varit känt och luftföroreningar oavsett halt har negativa hälsoeffekter.
Hur stort är problemet och vad är orsakerna?
Luften i Sverige är inte så bra som vi tror. Kvaliteten har förbättrats, men halterna är fortfarande så höga att hälsan kan skadas. Gränsvärden, miljökvalitetsnormer (MKN), som ska följas överskrids på flera håll i landet och Miljömålet ”Frisk Luft” som ska eftersträvas nås inte.
Varje år beräknas runt 6700 personer dö i förtid på grund av luftföroreningar. Det är framför allt inandningsbara partiklar, kväveoxider, ozon och vissa organiska kolväten som bidrar till att olika hälsoproblem uppkommer i Sverige. Partiklar anses i dag vara de luftföroreningar som påverkar människors hälsa mest.
Vägtrafiken är den största lokala källan till luftföroreningar i tätbebyggda områden. Trafiken släpper ut både avgaser och slitagepartiklar från fordon och vägbanor. Men även vedeldning kan orsaka luftföroreningar och bedöms vara den största källan till förbränningspartiklar i Sverige. 700 av de förtida dödsfallen varje år kan härledas till partikelutsläpp från vedeldning under lång tid.
Beräkningar baserade på de nya rekommendationerna från WHO visar att 8 av 10 svenskar utsätts för oacceptabla halter små partiklar (PM2,5) och 1 av 10 utsätts för oacceptabla halter kvävedioxid. Samhällskostnader för luftföroreningar kopplade till hälsa beräknas uppgå till 168 miljarder kronor varje år i Sverige.
Vad kan beslutsfattare göra?
En process pågår i EU för att uppdatera luftkvalitetsdirektivet som styr europeiska och svenska gränsvärden för luft. Anledningen är bland annat ny forskning om hälsorisker och WHO:s skärpta rekommendationer om luftkvalitet.
Sveriges nationella miljömål Frisk luft har som syfte att följa upp och driva på arbetet för bättre luft. Den svenska regeringen kan besluta om skärpning av miljömålen och att inrätta styrmedel för frisk luft. Kommuner och regioner har möjlighet att ta egna beslut som förbättrar luften lokalt, exempelvis genom att satsa på kollektivtrafik, cykel och gångtrafik, inrätta miljözoner, införa dubbdäcksförbud på vissa platser och stimulera att eldningsutrustning med ekodesignkrav införs.
Kommunerna är skyldiga att ha koll på halten luftföroreningar och göra mätningar där det behövs. Om gränsvärden för luften överskrids måste kommunen ta fram ett åtgärdsprogram för att sänka halterna.
Vad kan du göra själv?
Att minska luftföroreningar kräver ofta beslut på flera olika nivåer, både på internationell, nationell och lokal nivå.
Du kan också bidra till renare luft genom att exempelvis:
- Undvika att ta egen bil i onödan, hellre åka kollektivt eller samåka och distansarbeta hemifrån när det går. Välj gärna att cykla eller gå kortare sträckor om möjligt. Det bidrar även till bättre hälsa genom fysisk aktivitet.
- Undvika att använda dubbdäck under vinterhalvåret om det inte är nödvändigt (i klimat med is eller packad snö och för äldre bilar är dubbdäck säkrare). Alternativa friktionsdäck avger mindre slitagepartiklar, ger lägre ljudnivå och rullar bättre.
- Elda rätt om du eldar med ved. Använd eldningsutrustning med ekodesignkrav om du eldar för uppvärmning och följ råden om eldning från Naturvårdsverket.