Lungprofessorn: Minskad rökning har förbättrat våra luftvägar

Vår kunskap om rökningens konsekvenser på folkhälsan har ökat stort de senaste 20 åren. Men vad vet vi egentligen om kopplingen till astma och lungfunktion? Det svarar Christer Janson, professor i lung- och allergisjukdomar vid Uppsala universitet, på i dag på tobaksfria dagen.

– När det gäller risken för astma vet vi att den farligaste exponeringen sker när du är foster eller litet barn, till exempel när dina föräldrar eller andra i din närhet röker. Det finns även vissa data som tyder på att föräldrars rökning innan de skaffar barn kan påverka det framtida barnet, men forskningsläget där är än så länge osäkert. Dessutom vet vi att även passiv rökning på till exempel arbetsplatser påverkar astma, men det är litet problem i Sverige eftersom det numera är så få som röker på arbetsplatsen.

– Ja, uppföljningsstudier visar att vi har något färre problem med luftvägsbesvär än tidigare. Detta trots att allergier, och därmed även allergisk astma, verkar öka fortfarande. Vi ser nämligen att allergiska näsbesvär ökar – och om vi hade haft samma nivå av rökning hade många fler haft luftvägsbesvär i dag. Den minskade rökningen balanserar upp de ökande allergierna.

– Ja, flera studier visar att rökning ökar risken för att man blir svårare sjuk i covid och till exempel behöver läggas in på sjukhus.

– Det finns absolut en vits med att sluta röka även sent i livet, inte minst eftersom rökning är kopplat till många andra sjukdomar som cancer och hjärt-kärlbesvär. Att sluta röka är också ett sätt att stoppa den negativa påverkan som sker på lungfunktionen. Det är helt enkelt alltid bra att sluta röka.