Ny forskning: Okontrollerad astma ökar risken för svår covid-19

Kan en del människor med astma ha ökad risk för svår sjukdom eller död till följd av covid-19? Det har forskare tittat på i en stor studie där patienter i det nationella luftvägsregistret följts under pandemin. Idag, på internationella astmadagen, visar de sina preliminära resultat på en nationell lungkongress.

I studien, som stödjs av Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond, undersöker forskarna vilka personer med astma som drabbats svårare av virussjukdomen och om några särskilda typer av astma i så fall bidragit till den ökade risken.

– Vi har studerat cirka 150 000 personer med astma som finns i det nationella kvalitetsregistret Luftvägsregistret. Strax över 800 av dessa blev inlagda på sjukhus eller avled till följd av covid-19 under de första månaderna av pandemin. Genom att jämföra de som insjuknat med de övriga har vi kunnat se vad som utmärkt dessa. Vi fann att okontrollerad astmasjukdom och nedsatt lungfunktion är faktorer som ökar risken.

Det säger Caroline Stridsman, som är docent i lungmedicinsk forskning vid Umeå universitet och även registerhållare för Luftvägsregistret, där många personer med astma registreras.

Med okontrollerad astma menas att man har många astmasymtom både på dagen och natten och att man behöver använda snabbverkande luftrörsvidgande ofta, enligt forskarna bakom projektet. Det har de kunnat se genom frågeformuläret ACT, ett test som patienter får göra hos vårdgivare för att lättare kunna bedöma om astman är under kontroll. En anledning till okontrollerad astma är att grundbehandlingen av astman inte är tillräcklig.

Lungfunktionen mäts med lungfunktionsmätning, så kallad spirometri, i sjukvården. Nedsatt lungfunktion är alltså också en faktor som är associerad med svår covid-19 vid astma, enligt forskarna.

– Våra resultat visar hur viktigt det är att de som inte mår bra i sin astma kontaktar vårdgivare och ser om eventuella behandlingsåtgärder behöver göras. Det är också viktigt att kontrollera sin lungfunktion med jämna intervaller. Gärna en gång om året vid okontrollerad astma och vart tredje år om astman är kontrollerad, säger Caroline Stridsman.

Hennes forskarkollega Johanna Sundbaum, som är förstaförfattare till studien och forskare vid Luleå tekniska universitet, visade sina preliminära resultat på en nationell lungkongress som Svensk lungmedicinsk förening anordnade i veckan.

Enligt studien finns det en rad andra faktorer som påverkar sjukdomsrisken, som ökad ålder, manligt kön, låg utbildningsnivå och ökat BMI. Men oavsett de andra faktorerna tycks okontrollerad astma och lägre lungfunktion medföra en ökad risk, enligt Johanna Sundbaum.

– Däremot verkar inte personer med astma generellt löpa någon ökad risk för en svårare sjukdomsbild jämfört med andra, enligt vad vi sett när vi jämfört siffror från Luftvägsregistret med Socialstyrelsens uppgifter för den vanliga befolkningen.

Detta bekräftar också vad andra forskningsstudier kommit fram till, menar hon.

En viktig del i forskningsprojektet om astma och covid-19 handlar också om uppföljningen, menar Caroline Stridsman. Det vill säga hur framtiden kommer att se ut för personer med astma som varit sjuka och vad man kan göra från vårdens sida för att hjälpa dessa.

Forskarna kommer därför att följa astmatiker som haft sjukdomen för att se hur deras hälsa påverkas på längre sikt.

– Det här är en unik studie, eftersom vi har sjukdomsspecifika data både på personer med astma som blivit sjuka och som inte blivit det, tillsammans med data på lungfunktion och astmakontroll.

Forskarna har skickat en artikel om resultaten från den första delen av studien för publicering i vetenskaplig tidskrift. Till hösten påbörjas den andra delen av studien, som handlar om uppföljningen.

Nytt forskningsprojekt ska undersöka kopplingen mellan astma och covid-19