Ny studie ska undersöka hur smakportioner till barn bäst minskar allergirisken

När ska man börja ge mat till små barn för att minska allergirisken – och hur viktigt är antalet födoämnen som ges samtidigt? Det ska doktoranden Mia Stråvik undersöka. Hon får nu stipendium från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond.

FORSKNING Att börja med smakportioner tidigt verkar minska barns risk att utveckla allergi. Men vilken ålder är bäst – och hur viktigt är det att introducera ett visst antal födoämnen samtidigt? Det ska doktoranden Mia Stråvik undersöka i ett nytt, spännande forskningsprojekt. Hon är en av tre doktorander som nu får ta emot Kerstin Hejdenbergs stipendium från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond.

– Hypotesen i studien jag nu fått stipendium för är att det är viktigt att låta barn börja med mat tidigt i livet. På så sätt får de en chans att träna upp sitt immunförsvar och därmed utveckla tolerans mot sådant som de annars skulle kunna bli allergiska mot senare, säger Mia Stråvik.

Hon är doktorand i livsmedelsvetenskap vid Institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers tekniska högskola, och forskar om kostens roll i utvecklingen av allergi.

Mycket tyder nämligen på att det är bättre att barn kommer i kontakt med födoämnen som till exempel mjölk, ägg eller jordnötter via munnen och magen första gången än via huden, för att de ska utveckla tolerans.

Mia Stråvik använder sig av en stor födelsekohort, en studie på en grupp barn och föräldrar, från ett samarbetsprojekt som kallas NICE-studien. Där har 655 familjer i Norrbotten följts under graviditeten och barnens fyra första år.

Under det första levnadsåret har föräldrarna regelbundet fått svara på frågor om vad barnet ätit. Hon ska nu undersöka om det finns ett samband mellan barnets ålder när föräldrarna introducerat smakportioner, vad de fått smaka på och om de senare utvecklat allergi.

– Jag undersöker särskilt vilken ålder som verkar vara lämpligast att börja med smakportioner vid, men också vilken betydelse själva antalet födoämnen har. Det finns nämligen forskning som tyder på att antalet födoämnen som introduceras samtidigt – det som kallas food diversity – också är viktigt för att skydda mot allergi.

Hur hoppas du att ditt forskningsprojekt ska förbättra livet för barn med astma och allergi?

– Genom att öka kunskapen om förebyggande åtgärder. Det gör att färre barn riskerar att bli allergiska och slipper all den oro och det lidande som är förknippat med allergier. Livsmedelsverket har efterlyst mer forskning om kostens betydelse för allergirisken – och jag hoppas såklart att resultatet kan bidra till säkrare rekommendationer till föräldrar om hur de bäst ska introducera mat till sina barn för att minska allergirisken.

Forskningsprojektet beräknas vara klart inom ett år.

Astma och allergi är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna som drabbar barn i Sverige. Genom att dela ut Kerstin Hejdenbergs stipendium till doktorander inom barnallergologisk forskning vill Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond stödja unga forskare. Flera av de forskare som tidigare fått stipendium är numera väl etablerade forskare på astma- och allergiområdet – och bidrar med ny, viktig kunskap som kan förbättra livskvaliteten för människor med astma, allergi och annan överkänslighet.

De andra två stipendiaterna är:

Hanna Borgström, som studerar Luftvägsregistrets data om barn samt huruvida det finns skillnader i vården mellan barn med välkontrollerad astma och otillräckligt kontrollerad astma.
Carina Uhl, som undersöker om det går att skapa tolerans mot jordnöt hos jordnötsallergiska småbarn genom att ge en mycket liten daglig dos jordnötsprotein via munnen och sedan långsamt öka dosen.