Stor studie om barnallergier används för att undersöka långtidscovid

Bamse-studien är en av världens största barnallergistudier och har bidragit till viktiga kunskaper om astma och allergier. Nu används data om barnen, som idag är unga vuxna, i en ny studie om orsakerna till att vissa drabbas av långtidscovid.

I den stora befolkningsstudien som kallas Bamse-projektet ingår drygt 4 000 unga vuxna som följts från födseln fram till idag. Projektet, som bland annat stöds av Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond, har lett fram till många viktiga forskningsresultat.

Bland annat har vi fått kunskaper om komponentdiagnostiken, som innebär att vi med hjälp av ett blodprov kan veta ifall en person har en äkta, potentiellt livshotande allergi mot till exempel jordnötter eller om det är en korsallergi. Dessutom vet vi mer om till exempel luftföroreningars negativa påverkan på utvecklingen av lungfunktionen – och att fet fisk kan minska risken för astma.

Nu pågår en ny studie, där forskarna använder den data som samlats in under åren till att undersöka riskfaktorer för covid-19 och det som kallas långcovid, eller långtidscovid.

– Vi påbörjade en ny uppföljning av deltagarna i studien i augusti förra året och har hållit på i ett halvår nu. Det är av stor betydelse, eftersom vi i den tredje våg vi nu befinner oss i ser en tendens till att även unga vuxna drabbas av svår infektion i högre utsträckning än tidigare.

Det säger Erik Melén, professor och överläkare vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset i Stockholm, och huvudansvarig för Bamse-projektet.

Den tidigare uppföljningen gjordes 2019, kort innan pandemin bröt ut. Då hade deltagarna hunnit bli 24 år och information samlades in i form av bland annat enkäter, blodprov, allergitester och mätningar av lungfunktion.

– Tajmingen har varit lyckosam, eftersom vi nu kan jämföra information insamlad precis innan pandemin med information insamlad under pandemin. Det är en unik möjlighet som få andra populationsbaserade studier haft.

Vad är det då forskarna hoppas hitta svar på?

– Vi gör till exempel en kartläggning av hur vanligt långcovid är, det vill säga de långvariga besvär som en del drabbas av efter en coronainfektion. Ett första resultat här är att 1 av 10 av de unga vuxna i studien rapporterar att de haft besvär i fyra veckor eller mer, efter att ha varit misstänkt sjuka i covid-19, säger Erik Melén.

Forskarna söker också svar på varför vissa drabbas av långvariga besvär. Det gör de bland annat genom att leta efter immunologiska biomarkörer i blodprov som deltagarna lämnat.

– Vi tror att immunförsvaret är involverat och att det handlar om hur kroppen möter virus och av någon anledning kanske har svårt att stänga av infektionen. Därför tittar vi till exempel på vilka typer av immunceller som aktiveras vid infektioner och andra immunologiska kopplingar som b- och t-cellsimmunitet.

Dessutom tittar forskarna på vilka undergrupper som kan öka risken för långtidscovid.

– Det skulle till exempel kunna handla om miljöexponeringar av olika slag, yrke, förekomst av andra sjukdomar eller rökning. Även genetiken spelar sannolikt en viktig roll. Och så har vi möjlighet att undersöka om de som varit sjuka, både personer med astma- och allergisjukdomar och andra, fått en påverkad lungfunktion, säger Erik Melén.

Han och hans forskarkollegor håller nu på att sammanställa de första resultaten från studien, som beräknas vara klara senare i vår.

I senaste avsnittet av Karolinska Institutets podd Medicinvetarna intervjuas Erik Melén om ny, spännande forskning kring astma- och allergisjukdomar.