”Vi behöver veta mer om vuxenastman som inte syns”

Astma går i dag ofta att behandla på ett effektivt sätt. Men det finns en sorts astma som framför allt drabbar äldre, som inte svarar särskilt bra på den behandling som finns. Nu vill professor Hannu Kankaanranta ta reda på mer om den så kallade T2-låga astman.

– När man pratar om astma i dag handlar det vanligtvis om så kallad allergisk eller eosinofil astma, som är vanlig hos barn. Men den skiljer sig en hel del från den astma som många vuxna som kommer till oss på lungkliniken har. Här handlar det om patienter vars astma debuterat i vuxen ålder, som är äldre, röker, dricker alkohol, lider av fetma och kanske även har andra sjukdomar som diabetes eller hjärt- och kärlsjukdom. En del av de här patienterna har vad som kallas för T2-låg astma – och den har vi mycket mindre kunskap om.

– Till skillnad från den allergiska eller eosinofila astman svarar inte den T2-låga astman särskilt bra på behandling med kortisoninhalationer. Det finns inte heller någon nyare mer effektiv behandling för den, som det gör för annan astma. Dessutom syns den inte i de mätmetoder vi har. Mer än så vet vi egentligen inte, mer än att faktorer som till exempel fetma och rökning ofta är kopplat till den här typen av astma.

– Vi använder oss av data från ett stort antal patienter i en stor befolkningsstudie som heter West Sweden Asthma Study. Vi vill veta hur vanlig den här typen av astma är, hur vi kan identifiera den, vilka subgrupper som finns och hur stor sjukdomsbördan är. Men också vilka mekanismerna bakom är och vad som driver sjukdomen framåt.

– Det viktigaste är naturligtvis att hitta en ny skräddarsydd behandling för den här gruppen patienter, men det kan ta tid. På kortare sikt hoppas vi hitta faktorer som kan förändras i de råd och den behandling som ges till patienterna redan idag, för att de ska kunna få en så bra behandling som möjligt.