6 frågor och svar om biologiska läkemedel mot atopiskt eksem

För en del patienter med svårare atopiskt eksem räcker inte alltid vanlig standardbehandling. För fyra år sedan godkändes det första biologiska läkemedlet mot just eksem. Men hur funkar behandlingen – och vem kan få den? Maria Bradley, professor och överläkare, svarar på sex frågor.

1. Vad är egentligen biologiskt läkemedel?

– Det är ett nyare slags läkemedel som förändrat behandlingen av flera svårbehandlade sjukdomar, till exempel astma och atopiskt eksem. De kallas för biologiska eftersom deras aktiva substans har biologiskt ursprung, som vävnad eller levande celler. De riktar sig mot specifika delar av immunförsvaret.

2. Hur funkar de mot eksem?

– Ett slags antikroppar, moneklonala antikroppar, blockerar vissa signalvägar och minskar på så sätt inflammationen i huden och därmed eksemet. De hjälper alltså till att dämpa immunförsvaret, men är mer målinriktade än äldre immunomodulerande läkemedel som ger en mer allmän dämpning av immunförsvaret. Medicinen ges som injektioner varannan vecka.

3. Finns det några biverkningar?

– Det finns inga helt biverkningsfria mediciner, men de är förhållandevis få och kan variera från person till person. En vanlig biverkning vi ser är konjunktivit som ger rodnad och klåda i ögonen. Biologiskt läkemedel är en systembehandling och det är viktigt att alla sådana behandlingar registreras i det nationella kvalitetsregistret Swedad, för att vi ska kunna fånga upp även ovanligare biverkningar.

4. Vad är det som avgör om man kan få biologisk behandling?

– Det är alltid din behandlande läkare som avgör i samråd med dig som patient. Du måste ha ett besvärligt atopiskt eksem, där inte vanlig standardbehandling fungerat. Rekommendationen är att du utöver antiinflammatoriska topikala behandlingar, som till exempel kortsionkrämer och ljusbehandling, även ska ha provat någon av de andra immunomodulerande läkemedlen som finns i tillräcklig dos och under tillräckligt lång tid för att kunna utvärdera effekten. Läs mer om behandlingstrappan för atopiskt eksem här.

5. Varför är det så svårt att få?

– Det ska inte vara svårt att få om du behöver det. Däremot är det viktigt att behandlingen ges till patienter som verkligen kan bli hjälpta av den. Nya läkemedel är också ofta dyra. Just nu pågår forskning för att försöka identifiera biologiska markörer som kan förutspå vilka som kan bli hjälpta och som kan individanpassa medicineringen bättre.

6. Vilka andra behandlingar av svårt atopiskt eksem finns det?

– Det finns flera andra systemiska behandlingar, alltså läkemedel som tas upp av hela kroppen. Det vanligast är de immunmodulerande läkemedlen metotrexat och cyklosporin. Nyligen har det också kommit så kallade små syntetiska molekyler, som också kallas JAK-hämmare. De tas som tabletter och verkar liksom biologiska läkemedel mer specifikt genom att de blockerar inflammationen.

Källa: Maria Bradley, professor och överläkare i dermatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och Institutionen för medicin, Karolinska Institutet.

”Det är viktigt att prata om hur det är att leva med atopiskt eksem. Då kan kunskaperna om sjukdomen öka – och den skam många känner minska”

Linnéa Elfving
Som efter 30 år med eksem äntligen hittat en behandling som hjälper.

Biologisk behandling gav Andreas livet tillbaka

Runt tre fjärdedelar av Andreas Ericssons hud täcktes av eksem, det kliade ständigt och han hade inte sovit en hel natt i sträck på evigheter. Då fick han prova ett nyare slags behandling – biologiskt läkemedel. Två veckor senare hade nästan allt eksem försvunnit.

Internationella dagen för atopiskt eksem

Den 17 september publicerar vår temaförening Atopikerna en film där professor Maria Bradley berättar om systemläkemedel och biologisk behandling.

Vilka forskningsframsteg har gjort kring atopiskt eksem?

Till toppen av sidan